1. Yrkesexamen för undervisningssektorn alt.

konstnärlig utbildning 2 år högskola/folkhögskola eller motsvarande

För båda alternativen gäller erfarenheter av pedagogiskt arbete i förskola/skola minst 50 % under två år.

Kursen syftar till att studenterna skall kunna leda och handleda arbete med estetiska läroprocesser integrerat i det vardagliga arbetet i förskola och skola på ett sätt som bland annat hämtar sin inspiration från den pedagogik som utvecklats på de kommunala förskolorna i Reggio Emilia.

I kursen studeras, diskuteras och undersöks praktiskt hur man i skolan och förskolan kan arbeta estetiskt med alla de olika erfarenheter barn och ungdomar har och på vilka sätt dessa erfarenheter kan bli en utgångspunkt för verksamhet och hur barn och ungdomars tankar, idéer och förståelse av fenomen kan utmanas. Frågor om genus och etnicitet belyses i detta sammanhang.

I kursen ingår praktiskt och estetiskt arbete med dokumentation och redovisning av verksamheter i förskola och skola. Utifrån dessa redovisningar analyseras verksamheternas kulturella och estetiska praktik. Med utgångspunkt i litteratur, föreläsningar och gestaltande arbete tas olika kunskapsbegrepp och sätt att se på lärande inom förskola och skola upp till diskussion. I kursen ingår olika workshops. I denna del av kursen kan finnas inslag som skrivarverkstad, bild- och slöjdverkstad, drama eller IT-verkstad.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Lärandemål för betyget Väl godkänd anges av kursledaren vid kursstarten.

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, litteraturseminarier, skrivande, basgruppsdiskussioner och studiebesök, utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studerande och kursledare.

De studerandes examineras dels genom en portfolio innehållande processdagbok och produktioner, dels genom en gestaltande redovisning av dokumentationer, efterföljande diskussion samt en skriftlig reflektion.

Aulin Gråhamn, Lena; Persson, Magnus och Thavenius, Jan (2004), Skolan och den radikala estetiken. Lund: Studentlitteratur (236 s.)

Braxell, Stina (2010) Skapande barn : att arbeta med bild i förskolan

Stockholm: Lärarförbundets förlag (143s)

Wehner-Godée Christina (2011), Lyssnandets och seendets villkor Pedagogisk dokumentation Dvd-bok. Stockholm: Stockholms Univerisitets förlag. (134 s.)

Åberg, Ann, Lenz Taguchi, Hillevi (2005), Lyssnandets pedagogik. Stockholm: Liber. (252 s.)

Valbar litteratur

Bahlenberg, Majken (1996), Guldvingar och Gråskägg. Lärande och läkande i saga och bild. Täby: Sama förlag (140 s.)

Bendroth Karlsson, Marie (1998), Bildskapande i förskola och skola. Lund: Studentlitteratur (232 s.)

Hansson, Sigrid (1994), Ordets bild och bildens bild. Stockholm: Arbetarnas bildningsförbund (108 s.)

Johansen, Bodil, Rathe, Anna Louise och Rathe, Jörgen (1997), Möjligheternas barn i möjligheternas skola. Stockholm: Utbildningsradion. (184 s.)

Kennedy, Birgitta (1999), Glasfåglar i molnen. Om temaarbete och dokumentation ur en praktikers perspektiv. Stockholm: HLS Förlag. (175 s.)

Sparrman, Anna (2003), Aktörsblick, observatörsblick och kameraöga. I: Anna Sparrman, Ulrika Torell och Eva Åhrén Snickares (red.) Visuella spår. Bilder i kultur- och samhällsanalys. Lund: Studentlitteratur (13 s.)

Vygotskij, Lev (1995), Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Daidalos. (108 s.)

Wallin, Karin (2003), Pedagogiska kullerbyttor. Stockholm: HLS

Wehner-Godée, Christina (2000), Att fånga lärandet. Pedagogisk dokumentation med hjälp av olika medier. Stockholm: Liber (120 s.)

Valfri sagosamling

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.