Kursplan våren 2022
Kursplan våren 2022
Benämning
Musik och lärande: Musik i skola och samhälle
Engelsk benämning
Music and Education: Music in School and Society
Kurskod
KS127F
Omfattning
15 hp
Betygsskala
UV / Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG)
Undervisningsspråk
Svenska, inslag av engelska kan förekomma.
Beslutande instans
Fakulteten för lärande och samhälle, Kursplannämnden
Fastställandedatum
2021-08-25
Gäller från
2022-01-17
Behörighetskrav
Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: KS126F Musik och Lärande: Musik som kunskapsform (genomgången)
Utbildningsnivå
Grundnivå
Inget huvudområde.
Fördjupningsnivå
G1F
Syfte
Kursens övergripande syfte är att studenten ska utveckla sin förmåga att stimulera elevers kommunikativa musikaliska intresse och kunskapsutveckling genom eget aktivt musicerande och skapande. Vidare syftar kursen till att studenten ska utveckla kunskap och förståelse för individuellt och kollektivt lärande i musikaliska sammanhang med speciellt fokus på grupprocesser
Innehåll
Kursens didaktiska innehåll riktas i huvudsak mot årskurs 4-6 och tar sin utgångspunkt i läroplanen och de förväntningar som ställs på läraren utifrån kursplaner och kunskapskrav för ämnet musik. I kursen behandlas musikaliskt hantverk, musikalisk ledning och kreativ gestaltning samt ämnesdidaktiska studier i teori och praktik. Med tyngdpunkt på musikens samhälleliga funktion och musikens betydelse för barn och unga behandlar kursen arbetssätt och arbetsformer utifrån ett individ- och grupperspektiv med speciell inriktning mot grupp-processer. I kursen, vars innehåll baseras på aktuell forskning och beprövad erfarenhet, behandlas demokrati- och värdegrundsfrågor i relation till musik och lärarens ledarfunktioner i olika undervisningssammanhang. Vidare fördjupas diskussionen om musikpedagogiska inriktningar, musikämnets kunskapsstruktur och musik som ett kommunikativt verktyg.
Lärandemål
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
- använda digitala medier som redskap för ljud- och musikskapande
- sjunga till eget och andras ackompanjemang och göra arrangemang för sång och instrumentspel
- leda, planera och organisera sång och instrumentspel
- exemplifiera och diskutera musikskapande och digitala medier med grund i ett vetenskapligt förhållningssätt, skolans styrdokument och didaktiska ställningstaganden
- analysera musikaliska grupprocesser i relation till det egna och andras musicerande samt analysera musikens funktion i samhället ur ett barnperspektiv
- spela och sjunga i olika musikgenrer från olika tider och kulturer
Arbetsformer
Kursen genomförs via digitalt deltagande och innehåller varierande arbetsformer såsom workshops, föreläsningar, litteraturseminarier, grupp- och ensembleövningar, handledning, praktiska och teoretiska självstudier. Kursens genomförande bygger på processinriktat arbete med ett kollektivt kunskapsbyggande där deltagaren förväntas delta aktivt med egen erfarenhet, praktiskt kunnande, dokumentation och reflekterande diskussioner. I kursen ges också utrymme för utveckling av arbetsformer med utgångspunkt från kursens syfte och lärandemål i samråd med deltagarna.
Bedömningsformer
Prov 1: Musikdidaktisk workshop med kompletterande paper (Music Didactic Workshop with Complementary Paper), 10,5 hp. I provet examineras lärande mål 1, 2, 3 och 4.
Prov 2: Musikproduktion med kompletterande paper (Music Production with Complementary Paper), 4,5 hp. I provet examineras lärandemål 5 och 6.
För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.
För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.
För slutbetyg VG måste prov 1 och 2 vara bedömda med VG.
Kurslitteratur
Doverborg, Elisabet & Pramling, Ingrid (2001). Att förstå barns tankar. Stockholm: Liber (160 s.)
Falthin, Annika & Mars, Annette (red.). (2020). Perspektiv på musikpedagogiska praktiker. Undervisa i musik – ett komplext uppdrag. Stockholm: KMH förlag. (kap 2 & 3, 50 s.) Tillgänglig via internet.
Hess, Juliett (2019). Music Education for Social Change Constructing an Activist Music Education. New York: Routledge (212 s.)
Johansson, Leif (2005). Ensembleledning. Ledarskap i mindre musikgrupper. Lund: Studentlitteratur (181 s.)
Lenz Taguchi, Hillevi (2013). Varför pedagogisk dokumentation? 2:a upplagan. Malmö: Gleerups Utbildning AB (131 s.)
Love, Bettina (2016). Complex Personhood of Hip Hop & the Sensibilities of the Culture that Fosters Knowledge of Self & Self-Determination. Equity and Excellens in Education Vol. 49, No. 4, 414-427. (13 s.) Tillgänglig via internet.
Mars, Annette, Sæther, Eva. & Folkestad, Göran (2015). Musical learning in a cross-cultural setting: A case study of Gambian and Swedish adolescents in interaction. Music Education Research, 17(3), 296–311. (15 s.) Tillgänglig via internet.
Serder, Margareta & Jobér, Anna (2021). Vetenskapliga teorier för lärare. Stockholm: Natur och Kultur (6, 11, 17 & 19, 83 s.)
Skolverket (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, reviderad 2019. Stockholm: Skolverket. (Kap 1, 2, 5.8, 14 s.) Tillgänglig via internet.
Övrig litteratur, artiklar och läromedel tillkommer.
Aktuell forskning väljs i samråd med lärare.
Utrymme ges för studenten att självständigt söka och värdera litteratur, artiklar och övriga läromedel.
Kursvärdering
Studenter som deltar i eller har avslutat en kurs ska ges möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av universitetet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).