Grundläggande behörighet. Kursen kräver även förkunskaper motsvarande 60 hp i en yrkesutbildning avsedd för undervisning, alternativt dokumentation som styrker ett års erfarenhet av arbete som undervisande lärare utan behörighetsgivande examen i någon av grundskolans årskurser 1-6 eller fritidshem, lägst halvtid under den senaste tvåårsperioden.

Kursens övergripande syfte är att studenten ska utveckla sin förmåga att stimulera elevers kommunikativa musikaliska intresse och kunskapsutveckling. Vidare syftar kursen till att studenten ska utveckla sin kunskap om och förståelse för den lärande individen och de estetiska lärprocessernas betydelse med speciellt fokus på musikens hantverk och kulturella innebörd.

Kursens didaktiska innehåll riktas i huvudsak mot förskoleklass till årskurs 3 och tar sin utgångspunkt i läroplanen och de förväntningar som ställs på läraren utifrån kursplaner och kunskapskrav för ämnet musik.

Genom undersökande arbetsformer samt ämnesdidaktiska studier i teori och praktik behandlas musikaliskt lärande med fokus på samspel, kreativitet, skapande och digitala medier.

Genom musicerande undersöks och diskuteras musikens verktyg och artefakter, hantverk, teori och musikens betydelse och kulturella innebörd i dagens skola och samhälle.

I kursen problematiserar studenten lärares professionsutveckling och pedagogiska arbete med hjälp av kunskaper om musikpedagogisk forskning, musikämnets kunskapsstruktur och artefakter samt musik som ett kommunikativt verktyg.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna...

1. använda digitala medier som redskap för ljud- och musikskapande

2. sjunga till eget ackompanjemang och göra arrangemang för sång och instrumentspel

3. leda, planera och organisera sång och instrumentspel

4. exemplifiera och diskutera musikskapande och digitala medier med grund i ett vetenskapligt förhållningssätt, skolans styrdokument och didaktiska ställningstaganden

5. skapa och framföra en musikproduktion i grupp

6. beskriva och analysera projektformens betydelse för musikaliskt lärande.

Kursen genomförs via digitalt deltagande och innehåller varierande arbetsformer såsom föreläsningar, litteraturseminarier, handledning, workshops och teoretiska självstudier.

På egen hand ordnar studenten möjlighet att genomföra grupp- och ensembleövningar samt praktiska självstudier.

Under en vecka genomförs ett arbete i projektform på campus.

Kursens genomförande bygger på processinriktat arbete med ett kollektivt kunskapsbyggande där deltagaren förväntas delta aktivt med egen erfarenhet, praktiskt kunnande, dokumentation och reflekterande diskussioner. I kursen ges också utrymme för utveckling av arbetsformer med utgångspunkt från kursens syfte och lärandemål i samråd med deltagarna.

Prov 1: Musikdidaktisk Workshop med kompletterande paper (Music Workshop with Complementary Paper), 10,5 hp. I provet examineras lärande mål 1, 2, 3 och 4.

Prov 2: Musikproduktion med kompletterande paper (Music Production with Complementary Paper), 4,5 hp. I provet examineras lärandemål 5 och 6.

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på båda proven.

Burnard, Pamela. 2012. Musical creativities in practice. Oxford: Oxford Scholarship Online. Tillgänglig via internet.

Falthin, Annika och Mars, Annette (red.). 2020. Perspektiv på musikpedagogiska praktiker. Undervisa i musik – ett komplext uppdrag. Stockholm: KMH förlag. (kap 5 & 8, 37 s.). Tillgänglig via internet.

Johansson, Leif. 2005. Ensembleledning. Ledarskap i mindre musikgrupper. Lund: studentlitteratur. (181 s.)

Mars, Annette. 2016. När kulturer spelar med i klassrummet. En sociokulturell studie av ungdomars lärande i musik. Luleå: Luleå tekniska universitet (Artikel 2 och 3, 46 s.)

Nivbrant Wedin, Eva. 2011. Spela med hela kroppen. Stockholm: Gehrmans Musikförlag AB. (kap 4, 7 och 11 – 13, 52 s.)

Selander, Staffan & Kress, Gunther. 2010. Design för lärande – ett multimodalt perspektiv. Stockholm: Norstedts Akademiska förlag. (160 s.)

Skolverket. 2019. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, reviderad 2019. Stockholm: Fritzes. Tillgänglig via internet.

Väkevä, Lauri. 2010. Garage band or GarageBand® Remixing musical futures. British Journal of Music Education, 27 (11 s). Tillgänglig via internet.

Wallerstedt, Cecilia & Lindgren, Monica. 2016. Crossing the boundary from music outside to inside of school: Contemporary pedagogical challenges. British Journal of Music Education, Cambridge University Press, 33(2), pp. 191–203. (12 s)

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.