Kursens hörnpelare utgörs av den pågående debatten inom medie- och kommunikationsvetenskap kring begreppet medialisering. Därigenom anläggs ett perspektiv på medieutveckling och medieanvändning i nära anslutning till centrala begrepp och utvecklingsprocesser inom samhälle och kultur, exempelvis modernitet, offentlighet, globalisering, kommersialisering, individualisering och nätverkssamhälle.

Med utgångspunkt i programmets tidigare kurser om människor, representationer och institutioner sätter denna kurs teoretiskt fokus på mediers betydelse i ett antal övergripande samhällsprocesser. Diskussionen om medialisering går som en röd tråd genom kursen där det också läggs stor tonvikt på att se ömsesidigheten i relationen mellan medier och samhälleliga processer; hur medier både präglar och präglas av samhällsutvecklingen.

Efter genomgången kurs ska studenten kunna:

1) Diskutera olika sätt att förstå medier och medieanvändning i relation till sociala, kulturella, politiska och ekonomiska förändringar i samhället.

2) Redogöra för aktuell vetenskaplig debatt kring medialisering som teoretiskt begrepp.

3) Urskilja och problematisera mediernas – och medie- och kommunikationsvetenskapens – möjligheter såväl som begränsningar i formandet och förståelsen av samhället.

4) Analysera samtida mediala uttryck och mediepraktiker i förhållande till pågående sociala omvandlingsprocesser

5) Visa förmåga att skriftligt kunna kommunicera relevant kunskap i en akademisk kontext.

Föreläsningar, seminarier och grupparbete.

Lärandemål 4 och 5 examineras i form av ett kortare paper (motsvarande 2,5 hp) som bedöms U/G. Detta lämnas in individuellt, men baseras på en empirisk analys som utförs gruppvis.

Lärandemål 1, 2, 3 och 5 examineras i form av en avslutande hemtentamen (motsvarande 5 hp) som bedöms på en tregradig betygsskala U/G/VG.

Carah, N. & Louw, E. (2015) Media & society: production, content & participation. Thousand Oaks, CA: Sage.

Kapitel 11: Social Media, Interactivity and Participation Tillgänglig via: https://uk.sagepub.com/en-gb/eur/media-and-society/book240402#preview

Deacon, D. & Stanyer, J. (2014) “Mediatization: Key concept or conceptual bandwagon?”, Media, Culture & Society, vol. 36 (7), pp. 1032-1044.

Ehn, B. och Löfgren, O. (2012) Kulturanalytiska verktyg. Malmö: Gleerups.

Engdahl, O. och Larsson, L. (2011) Sociologiska perspektiv: Grundläggande begrepp och teorier (2:a upplagan eller senare). Lund: Studentlitteratur.

Fornäs, J. & Kaun, A. (red.) (2011). Medialisering av kultur, politik, vardag och forskning: Riksbankens Jubileumsfonds forskarsymposium i Stockholm 18-19 augusti 2011. Huddinge: Södertörns högskola.

Elektronisk resurs på Mah bibliotek, samt tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-12829

Hepp, A. (2013) Cultures of Mediatization. Cambridge: Polity Press.

Falkheimer, J. & Jansson, A. (red.) (2006). Geographies of communication: The spatial turn in media studies. Göteborg: Nordicom.

Hepp A., Hjarvard, S. & Lundby, K. (2015) “Mediatization: Theorizing the interplay between media, culture and society”, Media, Culture & Society, vol. 37 (2), pp. 314–324.

Kaun, A & Schwarzenegger, C. (2014) “No media, less life?” Online disconnection in mediatized worlds”, First Monday, vol. 19, no. 11.

Tillgänglig via: http://journals.uic.edu/ojs/index.php/fm/article/view/5497

Lagerkvist, A. (2008) ”Travels in Thirdspace: Experiential Suspense in Mediaspace - The Case of America (Un)known”, European Journal of Communication, Vol. 23, No. 3, pp. 343-363.

Elektronisk resurs tillgänglig via MAH bibliotek

Massey, D. (1991) “A Global Sense of Place”, Marxism Today, June 1991: 24-29.

Tillgänglig via: http://banmarchive.org.uk/collections/mt/index_frame.htm

McQuire, S. (2006) ”The politics of public space in the media city”, First Monday, Special Issue #4: Urban Screens: Discovering the potential of outdoor screens for urban society.

Tillgänglig via: http://journals.uic.edu/ojs/index.php/fm/article/view/1544/1459

Därutöver tillkommer eventuellt aktuella forskningsartiklar från bibliotekets fulltextdatabaser (150 sidor). Urvalet av dessa baseras på deras aktuella relevans för kursens nyckelbegrepp.

Högskolan ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra

sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).