Kursplan våren 2019
Kursplan våren 2019
Benämning
Medie- och kommunikationsvetenskap: Medier och institutioner
Engelsk benämning
Media and Communication Studies: Media and Institutions
Kurskod
KK424A
Omfattning
7.5 hp
Betygsskala
UV / Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG)
Undervisningsspråk
Svenska, inslag av engelska kan förekomma.
Beslutande instans
Fakulteten för kultur och samhälle
Fastställandedatum
2018-11-13
Gäller från
2019-01-21
Behörighetskrav
Kursen har följande högskolekurser som förkunskapskrav: KK401B Det föränderliga medielandskapet (godkänd) och KK402B Medieaktivism, strategi och entreprenörskap (godkänd)
Utbildningsnivå
Grundnivå
Huvudområde
Medie- och kommunikationsvetenskap
Fördjupningsnivå
G1F
Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna
Kursen kan normalt ingå i generell examen på grundnivå. Kursen tillhör huvudområdet Medie- och kommunikationsvetenskap.
Syfte
Kursen ger en inblick i hur både formella institutioner och mer informella sammansättningar av individer producerar medieinnehåll. Kursen behandlar dessutom hur olika organisatoriska förutsättningar skapar möjligheter (och begränsningar) för medieproduktion. Innehållet på kursen kretsar kring såväl kulturindustrierna, de kreativa näringarna, journalistiska organisationer och andra medieinstitutioner och diskussionerna rör sig dessutom över digitaliseringen, kommersialiseringen, konglomerering och internationaliseringen av dessa yrkesfält.
Innehåll
Kursen avser skapa kunskap och förståelse kring vilken betydelse medier som institutioner har för det politiska, kulturella och sociala samhället. Genom att diskutera såväl formella/etablerade som informella/icke-etablerade medieinstitutioner och dess organisatoriska förutsättningar (inklusive mediepolitiska ramar), samverkan med övriga samhällsaktörer samt dess produktion och uttrycksformer, ger kursen en inblick i mediernas roll i offentligheten. Ett särskilt fokus läggs på kreativa organisationer inom kultur- och mediesektorn där både teori och praktik inom entreprenörskap möts. Studenter genomför ett projektarbete i grupp där de gör studiebesök och genomför intervjuer med företrädare för mindre etablerade medieinstitutioner och analyserar bland annat dessas arbetsformer samt entreprenöriella strategier och förutsättningar.
Lärandemål
Efter genomgången kurs ska studenten:
1. visa kunskap om olika former av medieinstitutioner
2. visa kunskap om uttrycks-och arbetsformer inom olika medieinstitutioner
3. visa kunskap om politiska, kulturella och sociala, förutsättningar för och inom medieinstitutioner
4. visa förmåga att diskutera medieinstitutioners roll i relation till samtida offentligheter
5. visa förmåga att kunna argumentera och reflektera i en vetenskaplig kontext
6. visa förmåga att kunna kommunicera muntligt och skriftligt med utvalda målgrupper
Efter genomgången kurs ska studenten:
7. kunna reflektera över och diskutera kulturindustri, medieinstitutioner och deras verksamheter, utifrån etiska och genusvetenskapliga aspekter samt kritiska perspektiv på arbetsförhållanden och organisation.
Arbetsformer
Undervisning bedrivs genom föreläsningar, filmvisning, handledning och litteraturseminarium.
Bedömningsformer
Studenternas studieprestationer kommer att bedömas genom
• ett projektarbete i grupp kring utvalda kreativa medieinstitutioners verksamhet, 5 hp (lärandemål 1, 2, 5, 6 och 7) (betygsskala U - G)
• en individuell examination på kursens nyckelbegrepp, 2,5hp (lärandemål 3, 4 och 6) (betygsskala U-G-VG)
En av bedömningsformerna kommer att vara muntlig och en skriftlig
Kurslitteratur och övriga läromedel
- Dahlqvist, Mats (2003) ’Förord’, Borgerlig offentlighet, Habermas, J. (1989)
- Djerf-Pierre, Monica (2003) ”Journalistikens kön – Fältets struktur och logik under 1900- talet”, i Kvinnovetenskaplig tidskrift, (2) s. 29-52
- Hesmondhalgh, David (2010) The Cultural Industries. London: Sage.
- Hesmondhalgh, David & Baker, Sarah (2008) ”Creative Work and Emotional Labour in the Television Industry”, Theory, Culture & Society 25 (7-8), s. 97-118
- Lee, David (2013) ”Creative labour in the cultural industries”, Sociopedia.isa.
- Melin, Margaretha (2015) ”Fäktas genom att fly. Omförhandlad journalistik med digitala hjälpmedel” i Anja Hirdman & Madeleine Kleberg (red) Mediers känsla för kön. Feministisk medieforskning. Göteborg: Nordicom, s. 173-198
- Olsson, Tobias (2009) ”Offentlighet” i Peter Westlund och Ulrika Olausson (red) Mediesamhället: Centrala begrepp. Lund: Studentlitteratur.
- Wiik, Jenny & Nygren, Gunnar (2016) ”Den journalistiska professionen i nätverkssamhället” i Oscar Westlund (red.), Människorna, medierna och marknaden: medieutredningens forskningsantologi om en demokrati i förändring. Wolters Kluwer, Stockholm, s. 261-282. SOU, nr. 30, vol. 2016
- Ytterligare artiklar och texter kan tillkomma (omfattande max 50 sidor). Dessutom kan en eller flera dokumentär- och spelfilmer användas som läromedel. Studenterna ska i samband med projektarbetet själva söka efter och använda minst två vetenskapliga artiklar utöver kurslitteraturen.
Kursvärdering
Högskolan ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra
sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).
Övergångsbestämmelser
När kursen inte längre ges har studenten rätt att, under ett år efter det att förändringen skett, examineras vid två olika tillfällen enligt den kursplan som gällde vid registreringen.