Avslutat 90 hp inom programmet Visuell kommunikation (termin 1-3).

Kursens syfte är att ge fördjupning inom teoretiska och praktiska kunskaper i teckning och visuellt berättande såväl historiskt som i samtiden. Genom att undersöka och tillämpa teorier och metoder för berättande, gestaltning och produktion, skapas grund för ett självständigt gestaltande arbete.

Kursen är uppdelad i fyra delkurser:

1) Visuell kommunikation i historiska och kulturella sammanhang (7 hp). I delkursen utvecklar studenten kunskap i den historiska och kulturella kontexten av fotografi, teckning och rörliga media genom att analysera visuell kommunikation utifrån olika kritiska perspektiv.

2) Medieproduktion inom teckning och illustration (10 hp). Delkursen ger studenterna möjlighet till fördjupning av gestaltande praktik inom teckning och illustration. Studenten ska utveckla grundläggande färdigheter och förståelse för genrer inom teckning och för uppdragsbranschens vilkor genom att analysera form och innehåll i förhållande till uppdrag och produktionsramar.

3) Teknik (3 hp). Studenten fördjupar de tekniska kunskaper som erhållits i Teckning och kognition, Att kommunicera i bild, och Berättande i rorlig bild.

4) Självständigt arbete (10 hp)

Ett eget projekt i vilket studenten arbetar med gestaltande praktik inom teckning som redovisas i två former:

1. Ett gestaltande arbete där studenten genomför en produktion inom teckning. Detta moment innehåller också sammanställning och offentliggörande av eget arbete i en gemensam utställning.

2. En skriftlig kritisk reflektion över det gestaltande arbetet som ska analyseras, diskuteras och problematiseras inom en professionell och vetenskaplig kontext.

Efter avslutad kurs skall studenten kunna:

• analysera och diskutera teckning utifrån ett visuellt kulturellt sammanhang (lärandemål 1)

• beskriva de förändringar den tecknade bilden genomgått och genomgår (lärandemål 2)

• välja, hantera, och använda på lämpligast sätt olika uttryck, material, tekniker och presentationssätt inom rörlig bild beroende på syfte (lärandemål 3)

• reflektera kritiskt i tal och skrift över egna och andras arbeten inom såväl ett vetenskapligt som ett professionellt ramverk (lärandemål 4)

• planera, genomföra och presentera – muntligen, visuellt och skriftligt – ett självständigt arbete inom området teckning samt offentliggörande det (lärandemål 5)

• visa förmåga att samla, värdera och tolka relevant information i en problemställning inom området visuell kommunikation samt diskutera, metodval, resultat, och relaterade frågeställningar (lärandemål 6)

• uppvisa kunskap och förståelse av genrer inom fältet teckning och hur uppdragsbranschens villkor påverkar gestaltningen (lärandemål 7).

Kursen bygger på studentaktivt deltagande i såväl föreläsningar och seminarier som projektarbeten. En omfattande del av undervisningen sker i dialog med studenterna där eget och andras gestaltande arbete diskuteras och kritiseras. I undervisningen ingår också offentliggörande och utställningen av eget arbete.

I momentet Visuell kommunikation i historiska och kulturella sammanhang (7 hp) prövas lärandemål 1 och 2 genom två hemtentor (5 hp och 2 hp).

I momentet Medieproduktion inom teckning (10 hp) prövas lärandemål 3, 4 och 7 genom att studenten framställer en portfölj bestående av produktionsuppgifter och genom aktivt deltagande vid redovisningsseminarier.

I momentet Teknik (3 hp) prövas lärandemål 3, 5 och 7 genom portföljen.

I momentet Självständigt arbete prövas lärandemål 3, 4,5,6,och 7, genom ett individuellt gestaltande projekt (6.5 hp) och aktivt deltagande vid utställningsproduktionen (.5 hp). Dessutom görs en skriftlig kritisk reflektion (2.5 hp) och oppositionen på ett annat arbete som behandlas i ett opponeringsseminarium (.5 hp).

För omprov av produktionsuppgifter råder särskilda förhållanden eftersom kursen bygger på aktivt deltagande under bestämda tidsperioder i specifika projekt. Det gör att eventuella omprov erbjuds enligt studenternas rättigheter till provtillfällen, men då sker justeringar av den aktuella uppgiften, eftersom den inte kan ges samma förutsättningar som under det ordinarie tillfället.

Denscombe, Martyn (2012) Forskningshandboken. Lund Studentlitteratur

Male, Alan (2007). Illustration: A Theoretical & Contextual Perspective. Worthing: Ava Publishing.

Pooke, Grant and Newall, Diana (2008). Art History: the Basics. The Basics. Abingdon : Routledge.

Rose, Gillian (2011) Visual Methodologies. London: Sage.

Sturken, Marita & Lisa Cartwright (2001). Practices of Looking. An Introduction to Visual Culture. Oxford University Press

Trost, Jan. (2008) Att skriva uppsats med akribi. Lund Studentlitteratur

Delar ur:

Hall, Stuart, Evans, Jessica & Nixon, Sean (red.) (2013). Representation. 2. ed. London: SAGE (Introduction/chapter 1)

Smith, Ken et al (Eds.). (2011). Handbook of visual communication : theory, methods, and media (2nd edition). London: Routledge.

Referenslitteratur:

Berg, Andreas & Teleman, Sara (red.) (2013). Svensk illustration: en visuell historia 1900-2000.

Gombrich, E.H. (1950). The Story of Art. London: Phaidon.

Graff, Gerald and Birkenstein, Cathy (2010). They Say/I Say: The Moves That Matter in Academic Writing , 2nd. ed. New York: Norton & Company.

Klanten, Robert (2007). Illusive: Contemporary Illustration and Its Context. London: Die Gestalten Verlag.

Krantz, Gunnar (2005). Seriemagi: en handledning. 1. uppl. Göteborg: Optimal Press

Krantz, Gunnar (2011), Seriekonst och konstserier. Valör nr 2 2011

Kress, Gunther and Theo van Leeuwen (2006). Reading Images: Grammar of Visual Design. London: Routledge.

Lindstedt, Inger. K3's guide till Akademiskt skrivande/Academic writing resources. Del av kurskompendium.

Tufte, Edward (1997).Visual Explanation: images and quantities, evidence and narrative. Chesire, CT: Graphics Press.

Ware, Colin (2008). Visual Thinking for Design. Oxford: Elsevier Press.

Ytterligare vetenskapliga artiklar om mediehistoria tillkommer samt historiska texter. Dessutom tillkommer ett antal filmer. Ytterligare litteratur till det självständiga arbetet väljs i samråd med lärare/handledare.

Skriftlig kursvärdering sker i slutet av kursen.

Om en kurs upphört att ges eller genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.