Kursen har följande högskolekurser som förkunskapskrav: KK411A Perspektiv på visuell kommunikation (godkänd) KK412A Teckning och kognition, (godkänd) KK413A Berättande i rörlig bild (godkänd) KK414A Att kommunicera i bild (godkänd) KK415A Vetenskaplig praktik: teori och metod (godkänd) och KK416A Genrer, texter och medieutbud (godkänd)

Kursens syfte är att ge studenterna möjlighet till fördjupning av teoretiska och praktiska kunskaper i rörlig bild och visuellt berättande såväl historiskt som i samtiden. Genom att studenterna undersöker och tillämpar teorier och metoder för berättande, gestaltning och produktion, skapar de en grund för ett självständigt gestaltande arbete.

Kursen är uppdelad i fyra delkurser:

1) Visuell kommunikation i historiska och kulturella sammanhang (7 hp). I delkursen utvecklar studenten kunskap i den historiska och kulturella kontexten av fotografi, teckning och rörliga media genom att analysera visuell kommunikation utifrån olika kritiska perspektiv.

2) Medieproduktion inom rörlig bild (10 hp). Delkursen ger studenterna möjlighet till fördjupning av gestaltande praktik inom rörlig bild. Studenten ska utveckla grundläggande färdigheter och förståelse för genrer inom rörlig bild och för uppdragsbranschens villkor genom att analysera form och innehåll i förhållande till uppdrag och produktionsramar.

3) Teknik (3 hp). Studenten fördjupar de tekniska kunskaper som erhållits inom huvudområdet.

4) Självständigt arbete (10 hp)

Ett eget projekt i vilket studenten arbetar med gestaltande praktik inom rörlig bild som redovisas i två former:

1. Ett gestaltande arbete där studenten genomför en produktion inom rörlig bild. Detta moment innehåller också sammanställning och offentliggörande av eget arbete i en gemensam utställning.

2. En skriftlig kritisk reflektion över det gestaltande arbetet som ska analyseras, diskuteras och problematiseras inom en professionell och vetenskaplig kontext.

Efter avslutad kurs skall studenten kunna:

• analysera och diskutera rörlig bild utifrån ett visuellt kulturellt sammanhang (lärandemål 1)

• beskriva de förändringar den rörliga bilden genomgått och genomgår (lärandemål 2)

• välja, hantera, och använda på lämpligast sätt olika uttryck, material, tekniker och presentationssätt inom rörlig bild beroende på syfte (lärandemål 3)

• reflektera kritiskt i tal och skrift över egna och andras arbeten inom såväl ett vetenskapligt som ett professionellt ramverk (lärandemål 4)

• planera, genomföra och presentera – muntligen, visuellt och skriftligt – ett självständigt arbete inom området rörlig bild samt offentliggörande det (lärandemål 5)

• visa förmåga att samla, värdera och tolka relevant information i en problemställning inom området visuell kommunikation samt diskutera, metodval, resultat, och relaterade frågeställningar (lärandemål 6)

• uppvisa kunskap och förståelse av genrer inom fältet rörlig bild och hur uppdragsbranschens villkor påverkar gestaltningen (lärandemål 7).

Kursen bygger på studentaktivt deltagande i såväl föreläsningar och seminarier som projektarbeten. En omfattande del av undervisningen sker i dialog med studenterna där eget och andras gestaltande arbete diskuteras och kritiseras. I undervisningen ingår också offentliggörande och utställningen av eget arbete.

I momentet Visuell kommunikation i historiska och kulturella sammanhang (7 hp) prövas lärandemål 1 och 2 genom två hemtentamina (5 hp och 2 hp).

I momentet Medieproduktion inom rörlig bild (10 hp) prövas lärandemål 3, 4 och 7 genom att studenten framställer en portfölj bestående av produktionsuppgifter och genom aktivt deltagande vid redovisningsseminarier.

I momentet Teknik (3 hp) prövas lärandemål 3, 5 och 7 genom portföljen.

I momentet Självständigt arbete prövas lärandemål 3, 4, 5, 6,och 7, genom ett individuellt gestaltande projekt (6.5 hp) och aktivt deltagande vid utställningsproduktion (.5 hp). Dessutom görs en skriftlig kritisk reflektion (2.5 hp) och opposition på ett annat arbete som behandlas i ett opponeringsseminarium (.5 hp).

För omprov av produktionsuppgifter råder särskilda förhållanden eftersom kursen bygger på aktivt deltagande under bestämda tidsperioder i specifika projekt. Eventuella omprov erbjuds enligt studenternas rättigheter, men med justeringar av den aktuella uppgiften, eftersom samma förutsättningar som under det ordinarie tillfället inte kan ges vid omrpovstillfällen.

Etherington-Wright, C., & Doughty, R. (2011). Understanding film theory. Houndmills, Basingstoke, Hampshire: Palgrave Macmillan.

Pooke, Grant and Newall, Diana (2008). Art History: the Basics. The Basics. Abingdon: Routledge.

Rose, Gillian (2011) Visual Methodologies. London: Sage.

Sturken, Marita & Lisa Cartwright (2001). Practices of Looking. An Introduction to Visual Culture. Oxford University Press

Trost, Jan. (2008) Att skriva uppsats med akribi. Lund Studentlitteratur

Delar ur

Cholodenko (Ed.)(2007). The Illusion of Life II. Sydney: Power Publications.

Bordwell, David and Kristin Thompson (2008) Film art – an introduction. New York McGraw-Hill.

Hall, Stuart, Evans, Jessica & Nixon, Sean (red.) (2013). Representation. 2. ed. London: SAGE (Introduction/chapter 1)

Smith, Ken et al (Eds.). (2011). Handbook of visual communication : theory, methods, and media (2nd edition). London: Routledge.

Wells, Paul (2007) Understanding Animation. London, Routledge.

Referenslitteratur

Graff, Gerald and Birkenstein, Cathy (2010). They Say/I Say: The Moves That Matter in Academic Writing , 2nd. ed. New York: Norton & Company.

Kress, Gunther and Theo van Leeuwen (2006). Reading Images: Grammar of Visual Design. London: Routledge.

Lindstedt, Inger. K3's guide till Akademiskt skrivande/Academic writing resources. Del av kurskompendium.

Ytterligare vetenskapliga artiklar om mediehistoria tillkommer samt historiska texter. Dessutom tillkommer ett antal filmer. Ytterligare litteratur till det självständiga arbetet väljs i samråd med lärare/handledare.

Skriftlig kursvärdering sker i slutet av kursen.