Kursen har följande högskolekurser som förkunskapskrav: KK411A Perspektiv på visuell kommunikation (godkänd) KK412A Teckning och kognition, (godkänd) KK413A Berättande i rörlig bild (godkänd) KK414A Att kommunicera i bild (godkänd) KK415A Vetenskaplig praktik: teori och metod (godkänd) och KK416A Genrer, texter och medieutbud (godkänd)

Kursens syfte är att utveckla praktiska och teoretiska kunskaper i rörlig bildproduktion. Utifrån teorier om berättarstrukturer i såväl fiktiva som dokumentära genrer, undersöks möjligheter och problem genom praktiska övningar. Kursen lämpar sig väl för studenter som i sin yrkesutövning kommer att använda sig av rörlig bildproduktion i kommunikativt, pedagogiskt eller konstnärligt syfte. Genom att undersöka och tillämpa teorier och metoder för berättande, gestaltning och produktion, skapas grund för ett eget personligt uttryck. Kursen lägger grunden för det arbete som sedan genomförs i examensarbetet.

Kursen är uppdelad i tre moment:

Rörlig bildproduktion (12hp)

Detta moment fördjupar kunskaperna kring en rörlig bildproduktions teori och praktik samt ger grundläggande färdigheter och förståelse för uppdragsbranschens villkor och genrer genom att analysera form och innehåll i förhållande till uppdrag och produktionsramar.

Momentet behandlar den rörliga bildens historiska och kulturella kontext med fokus på analyser utifrån olika kritiska perspektiv. Studenterna producerar en självständig rapport som fungerar som research inför det självständiga arbetet.

Ett eget projekt i vilket studenten arbetar med både en vetenskaplig och gestaltande praktik utifrån samma problemformulering som redovisas i två produkter:

1. Ett gestaltande arbete (5 hp) där studenten genomför en produktion inom visuell kommunikation samt sammanställer och offentliggör denna.

2. En vetenskaplig uppsats (5 hp) där gestaltning och uppsats ska integreras i en reflekterande analys.

Uppsats och rörlig bildproduktion ska redovisas som en helhet.

Att kritiskt reflektera över både det egna och andras arbeten är en viktig beståndsdel, liksom att analysera, diskutera och problematisera visuell kommunikation i en vetenskaplig kontext.

Efter genomgången kurs ska studenten:

Undervisningen sker i form av produktionsuppgifter, individuellt och i grupp samt föreläsningar, seminarier och individuellt akademiskt skrivande med handledning. Stor vikt läggs vid den kollektiva processen, där studenternas erfarenheter bryts mot varandra och skapar en plattform för lärande.

I momentet Rörlig bildproduktion (12 hp) prövas lärandemål 1, 2 och 3 genom en portfölj av produktionsuppgifter och aktivt deltagande vid redovisningsseminarier.

I Filmvetenskap (8 hp) examineras lärandemål 4, 5, 7 och 8 genom en individuell rapport och oppositionen på en annan rapport som behandlas i opponeringsseminarium.

I momentet Självständigt arbete (10 hp) prövas lärandemål 1,5,6,7 och 8 genom ett individuellt gestaltande projekt och aktivt deltagande vid presentations- och examinationsseminarier samt genom en uppsats och oppositionen på en annan uppsats som behandlas i opponeringsseminarium.

För omprov av produktionsuppgifter råder särskilda förhållanden eftersom kursen bygger på aktivt deltagande under bestämda tidsperioder i specifika projekt. Det gör att eventuella omprov erbjuds enligt studenternas rättigheter till provtillfällen, men då sker justeringar av den aktuella uppgiften, eftersom den inte kan ges samma förutsättningar som under det ordinarie tillfället.

Augustsson, Dennis (2013) Estetiska lärprocesser och visuell kommunikation, Stockholm, DIVA

Denscombe, Martyn (2012). Forskningshandboken, Studentlitteratur.

Hall, Stuart.(2013) Representation London: Sage (Introduction/chapter 1).

Kvale, Steinar (2009) Den kvalitativa forskningsintervjun Lund, Studentlitteratur.

Macmillan Etherington-Wright, Doughty, Ruth (2011) Understanding Film Theory, Palgrave Macmillan

McCloud, Scott (1994). Understanding comics: the invisible art. New York: HarperCollins Publishers.

Rose, Gillian (2011) Visual Methodologies. London: Sage.

Trost, Jan. (2008) Att skriva uppsats med akribi. Lund Studentlitteratur

Alan Cholodenko (Ed.)(2007). The Illusion of Life II. Sydney: Power Publications.

Bordwell, David (2008) Film art – an introduction. New York McGraw-Hill.

Wells, Paul (2007) Understanding Animation. London, Routledge.

Smith, Ken et al (Eds.). (2011). Handbook of visual communication : theory, methods, and media (2nd edition). London: Routledge.

Litteratur för uppsatsskrivandet är individanpassad och bestäms av den studerande i samråd med handledare.

Skriftlig kursvärdering sker i slutet av kursen.