Kursen har följande högskolekurser som förkunskapskrav: KK411A Perspektiv på visuell kommunikation (godkänd) KK412A Teckning och kognition, (godkänd) KK413A Berättande i rörlig bild (godkänd) KK414A Att kommunicera i bild (godkänd) KK415A Vetenskaplig praktik: teori och metod (godkänd) och KK416A Genrer, texter och medieutbud (godkänd)

Kursens syfte är att utveckla praktiska och teoretiska kunskaper i filmproduktion med digital videoteknik. Utifrån teorier om berättarstrukturer i såväl fiktiva som dokumentära genrer, undersöks möjligheter och problem genom praktiska övningar. Kursen lämpar sig väl för studenter som i sin yrkesutövning använder sig av videoproduktion i kommunikativt, pedagogiskt eller konstnärligt syfte.

Kursen är en påbyggnad av kursen Berättande i rörlig bild.

Under kursen utvecklas kompetensen i det praktiska arbetet med film/video genom produktion av manuskript, kameraarbete, ljussättning, redigering och ljudläggning i specifika övningsmoment och uppgifter, som resulterar i tre kortfilmer; en dokumentär, en fiktion och en animation.

Kursen innehåller filmvetenskapliga studier med fokus på gengrebegreppet och den rörliga bildens villkor med avseende på produktion, distribution och visning.

Det praktiska arbetet integreras med det teoretiska ramverket genom problematisering och analys av genrer, genrespecifika egenskaper, i enskilda verk och i ett filmhistoriskt perspektiv.

Kursen avslutas med en individuell uppsats där studenterna analyserar och problematiserar den egna praktiken med en vetenskaplig metod.

Kursen är uppdelad i fem moment:

1. Filmteori (4hp)

2. Dokumentärt gestaltande (7,5 hp)

3. Fiktivt gestaltande (7,5 hp)

4. Analog animationsteknik (3,5 hp)

5. Att skriva om den rörliga bilden (7,5 hp)

Efter slutförd kurs ska studenten kunna:

Problematisera och diskutera traditionella filmgenrer i spänningen mellan fiktivt och dokumentärt berättande (lärandemål 1),

Tillämpa vetenskapliga teorier i en filmanalys. (lärandemål 2),

Beskriva den rörliga bildens villkor med avseende på produktion, distribution och visning.

(lärandemål 3)

Självständigt praktisera sina kunskaper i filmproduktion med digital videoteknik i ett dokumenterande, pedagogiskt eller konstnärligt syfte (lärandemål 4 ),

Utforska och omsätta kunskap, i genreövergripande berättarstrukturer, till praktik ( lärandemål 5),

Analysera och rapportera den egna medieproduktionen i förhållande till en vetenskaplig kontext.

( lärandemål 6)

analysera, diskutera och granska de resultat som framkommer i sitt eget och andras arbeten såväl skriftligt som muntligt. (lärandemål 7)

Värdera sitt agerande som medie- och kunskapsproducent utifrån ett etiskt och demokratiskt perspektiv (lärandemål 8),

Undervisningen sker i form av produktionsövningar i grupp, föreläsningar,seminarier och individuellt akademiskt skrivande med handledning.

Stor vikt läggs vid den kollektiva processen, där studenternas erfarenheter bryts mot varandra och skapar en plattform för lärande.

Lärandemål 1,2 och 3 examineras genom skriftliga uppgifter och redovisningssemiarier med visuell kommunikationsteknik i momentet Filmteori.

Lärandemål 4, 5, 6, 7 och 8 examineras genom produktionsövningar åtföljt av en skriftlig rapport kopplad till vetenskapliga teorier samt ett aktivt deltagande vid examinationsseminarier i momenten Dokumentärt gestaltande, Fiktivt gestaltande och Analog animationsteknik.

Lärandemål 1, 3, 6 och 7 examineras genom en akademisk uppsats och i försvaret av densamma och oppositionen på en annan uppsats vid ett ventilationsseminarium i momentet

Att skriva om den rörliga bilden.

Lärandemålen bedöms formativt under kursens progression och en summativ bedömning sker vid kursens slut. Flera lärandemål delexamineras vid flera tillfällen under kursen.

För omtentamina råder särskilda förhållanden eftersom kursen bygger på aktivt deltagande under bestämda tidsperioder. Det gör att omtentamina erbjuds enligt studenternas rättigheter till provtillfällen, men då sker justeringar av den aktuella uppgiften, eftersom den inte kan ges samma förutsättningar som under det ordinarie tillfället.

Ejvegård, Rolf (2009). Vetenskaplig metod, Studentlitteratur.

Etherington-wright, Christine and Doughty, Ruth (2011). Understanding Film Theory. New York : Palgrave Macmillan

Lindstedt, Inger. K3's guide till Akademiskt skrivande/Academic writing resources. Del av kurskompendium.

Nichols, Bill (2001). Introduction to Documentary. Bloomington: Indiana University Press.

Rabiger, Michael (2009). Directing the documentary. Oxford: Focal Press.

Raskin, Richard (2001). Kortfilmen som fortaelling. Aahus: Systime.

Renov, Michael (1993). Theorizing Documentary. New York: Routledge.

Sundstedt, Kjell (2005) .Att skriva för film. Stockholm: Ordfront Förlag AB.

Litteratur för uppsatsskrivandet är individanpassad och bestäms av den studerande i samråd med handledare.

Skriftlig kursvärdering sker i slutet av kursen.