Kursplan våren 2013
Kursplan våren 2013
Benämning
Medie- och kommunikationsvetenskap: Teori och metoder
Engelsk benämning
Media and Communication Studies: Theory and methods
Kurskod
KK409B
Omfattning
30 hp
Betygsskala
UV / Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG)
Undervisningsspråk
Undervisningen bedrivs på svenska. Dock kan undervisning på engelska förekomma om kursansvarig anser det nödvändigt.
Beslutande instans
Fakulteten för kultur och samhälle
Fastställandedatum
2012-11-30
Gäller från
2013-01-21
Behörighetskrav
Kursen har följande högskolekurser som förkunskapskrav: KK401A Det föränderliga medielandskapet (godkänd) KK402A Medier: strategi, aktivism och entreprenörskap (godkänd) KK403A Medieanalys: Konst och kritik (godkänd) KK404A Medier och metoder (godkänd)
Utbildningsnivå
Grundnivå
Huvudområde
Medie- och kommunikationsvetenskap
Fördjupningsnivå
G2F
Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna
Kursen kan normalt ingå i generell examen på grundnivå. Kursen tillhör huvudområdet Medie- och kommunikationsvetenskap.
Syfte
Denna kurs ger en teoretisk och metodologisk kontextualisering av medie- och kommunikationsvetenskap. Kursen har som syfte att ge en fördjupning av det MKV-teoretiska fältet och sätta begrepp som offentlighet, konvergens, demokrati och medieaktivism i relation till empiriska analyser. Inom ramen för kursen fördjupas också diskussionen kring relevanta metoder inom medie- och kommunikationsvetenskap. Kursen avslutas med ett projektarbete där studenten genomför och redovisar en avgränsad vetenskaplig undersökning. Val av problem och metod samt skapande av empiri sker i samråd med handledare. I kursen ingår även att kritiskt och konstruktivt värdera och diskutera andras uppsatsarbeten.
Innehåll
Kursen är indelad i tre delkurser: 1/ Teori 12,5 hp, 2/ Metod 10 hp, samt 3/ Uppsats 7,5 hp.
Teori
I den första delkursen fördjupas tidigare kunskaper om medie- och kommunikationsvetenskapliga teorier och forskningstraditioner kopplade till utbildningsprogrammets inriktning mot medieaktivism, strategi och entreprenörskap. Dessutom diskuteras begrepp som offentlighet, konvergens, demokrati i relation till medieinstitutioner och mediala representationer.
Metod
I den andra står metod och metodologi i centrum vilket innebär att studenterna arbetar med såväl metodövningar som kritisk reflektion kring metoder inom MKV. Denna delkurs tar upp tre huvudsakliga metodskolor: kvantitativ enkätundersökning, kvalitativ forskningsintervju samt kvalitativ textanalys. Tillämpningen av metoder syntetiseras med vetenskapsteoretiska och MKV-teoretiska utgångspunkter.
Uppsats
Kursen avslutas med att studenten arbetar, med stöd av handledare, med författandet av en vetenskaplig uppsats. Uppsatsen utgörs av en analys av ett problem knutet till det medie- och kommunikationsvetenskapliga fältet. Uppsatsen ska innehålla en beskrivning och kritisk diskussion av tidigare forskning, valda teoretiska utgångspunkter, val av metod och resultat.
Lärandemål
Teori
Efter genomgången kurs ska studenten kunna:
- beskriva mediers roll för människor i vardagen med fokus på deltagande och handling utifrån aspekter såsom klass, genus samt etnicitet. (1)
- visa kunskap om mediala uttrycksformer inom olika medieinstitutioner (2)
- visa förmåga att diskutera medieinstitutioners roll i relation till samtida offentligheter (3)
- visa förmåga att kritiskt kunna diskutera teoretiska begrepp som offentlighet, konvergens, demokrati och medieaktivism i relation till medieinstitutioner och mediala representationer (4)
- kunna reflektera över och diskutera kulturindustri, medieinstitutioner och deras verksamheter, inklusive på ett individuellt plan, utifrån etiska aspekter (5)
- problematisera begrepp såsom effekt, publik, deltagande, tolkning och meningsskapande utifrån bland annat teoretiska perspektiv på handling och handlingssituationer (6)
- kunna kritiskt värdera kunskaper om medier och makt i förhållande till mediala representationer och konstruktioner (7)
Metod
Efter genomgången kurs ska studenten kunna:
- visa kunskap om vetenskapliga metoder inom medie- och kommunikationsvetenskap (8)
- kunna genomföra en kvalitativ och kvantitativ vetenskaplig analys (9)
- visa kunskap om syntetiseringen mellan medie- och kommunikationsvetenskaplig teori och vetenskaplig metod (10)
- kritiskt kunna förhålla sig till relationen mellan val av studieobjekt och vetenskaplig metod (11)
Uppsats
Efter genomgången kurs ska studenten kunna:
- kunna formulera en medie- och kommunikationsvetenskaplig frågeställning, göra och argumentera för urval kring ett empiriskt material (12)
- kunna tillämpa teoretiska utgångspunkter och vetenskapliga metoder på studieobjekt inom ramen för medie- och kommunikationsvetenskap (13)
- visa förmåga att såväl muntligt som skriftligt kunna kommunicera till relevant målgrupp (14)
- kritiskt kunna förhålla sig till aktuella forskningsfrågor inom medie- och kommunikationsvetenskap och deras relation till ett metodologiskt och kunskapsteoretiskt fält (15)
- kritiskt kunna reflektera över val av teori och metod i förhållande till såväl studieobjekt som medförda etiska dilemman inom medie- och kommunikationsvetenskaplig forskning (16)
Arbetsformer
Undervisning bedrivs genom föreläsningar, praktiska metodövningar, handledning och seminarier.
Bedömningsformer
Teori
Momentet examineras genom tre skriftliga inlämningar/hemtentamina.
Den första handlar om medieanvändning (4hp) där examinationen omfattar lärandemål 1 och 6.
Den andra handlar om medieinstitutioner (4hp) där examinationen omfattar lärandemål 3, 5 och 7
Den tredje handlar om medierepresentationer (4,5hp) där examinationen omfattar lärandemål 2, 4 och 7
Metod
Momentet examineras genom en tredelad skriftlig examination (en del för varje metod), där det krävs minst Godkänt på alla tre delar
Uppsats
Individuell uppsats samt medföljande oppositionsseminarium (7,5hp) som omfattar lärandemål 12-16
Kurslitteratur och övriga läromedel
Teori
Bolter, J. & Grusin, R. 1999, Remediation – Understanding New Media, Cambridge: MIT Press.
Brooker, W. & Jermyn, D. 2003, (red). The Audience Studies Reader, London: Routledge.
Dahlgren, Peter. 2005, ”The internet, public spheres, and political communication: dispersion and deliberation”. i Political Communication, Vol 22, Issue 2, 2005.
Habermas, Jürgen. 2003, Borgerlig offentlighet, (enbart Introduktion av Mats Dahlqvist). Arkiv Förlag: Stockholm (kompendium)
Hall, S (red). 1997, Representations. Cultural Representations and Signifying Practices, London: Sage.
Hesmondhalgh, David. 2007, The Cultural Industries. London: Sage.
Lievrouw, Leah. A. 2006, ”New Media Design and Development: Diffusion of Innovations v Social Shaping of Technology” i Leah Lievrouw & Sonia Livingstone (red) Handbook of New Media, 2006, London: Sage Publications (Tillgänglig som e-resurs).
Ytterligare litteratur I form av artiklar från bibliotekets fulltextdatabaser tillkommer.
Metod
Ekström, M. & Larsson, L-Å (m.fl). 2010, Metoder i kommunikationsvetenskap, Lund: Studentlitteratur.
Dessutom ingår delar av kurslitteraturen från programmets tidigare kurser:
Alvesson, M. & Sköldberg, M. 2008, Tolkning och Reflektion – Vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod, Lund: Studentlitteratur.
Hearn, G., Tacchi, J. och Foth, M. (2009) Action Research and New Media. Creskill (NJ): Hampton Press.
Pickering, M. 2009, Research Methods for Cultural Studies, Edinburgh University Press.
Sellerberg-Persson, A-M. och Fangen, K. (red) (2011) Många möjliga metoder. Lund: Studentlitteratur.
Ytterligare litteratur i form av artiklar från bibliotekets fulltextdatabaser tillkommer (ca 75-100 sidor). Dessa kommer att bestå av empiriska studier inom de tre metodspåren (kvantitativ enkätundersökning, kvalitativ forskningsintervju, kvalitativ textanalys).
Uppsats
Denscombe, Martyn. 2009, Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.
Lindstedt, Inger. 2012, Textens hantverk. Om retorik och skrivande. Lund: Studentlitteratur.
Svenska skrivregler (2008) Språkrådet. (3., [utök] utg.) Stockholm: Liber.
Thurén, Torsten. 2005, Källkritik. Stockholm: Liber.