För tillträde till kursen krävs kurs KG111B, KG131C samt ytterligare avslutade kurser omfattande minst 60 hp inom kriminologiprogrammet (VGKRK).

Syftet med kursen är att studenten utvecklar fördjupad kunskap om och ett kritiskt förhållningssätt till olika kriminologiska teorier och dess utveckling över tid. Syftet är även att studenten får fördjupad kunskap om metodanvändning i forskningsarbete. Särskilt fokus läggs på textanalys och statistisk analys. Kursen avslutas med att studenten skriver ett kriminologiskt relevant examensarbete.

Kursen består av tre delkurser:

Delkursen utgör en fortsättning och fördjupning av olika teoretiska riktningar som spelat en betydande roll inom kriminologin.

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna

1. redogöra för grunderna i ett antal kriminologiska teorier,

2. analysera av vilka grundelement teorierna är konstruerade,

3. analysera hur de olika teorierna har utvecklats över tid, och

4. analysera styrkor och svagheter med de teorier som diskuteras i kursen.

Undervisningen bedrivs i form av seminarier, föreläsningar och enskilda studier. Kurslitteraturens innehåll diskuteras i seminarieform. Samtliga lärandemål stöds även genom att studenterna diskuterar och reflekterar över teoriers konstruktion, utveckling över tid samt styrkor och svagheter i seminarieform. Seminarierna är huvudsakligen studentledda och varje student planerar och leder minst ett seminarium. Seminarier är obligatoriska.

Samtliga lärandemål examineras genom deltagande vid seminarier med tillhörande individuell skriftlig inlämningsuppgift och genom att varje student planerar och leder minst ett seminarium. Fokus i bedömningen av seminarieuppgifter är studentens förmåga att analysera olika teoriers uppbyggnad, utveckling, styrkor och svagheter. Bedömningskriterier för samtliga examinationsmoment delas ut vid kursstart. Eventuell frånvaro vid obligatoriska moment kompletteras enligt beslut av examinator genom individuell skriftlig eller muntlig uppgift.

För att bli godkänd på delkursen krävs minst betyget godkänt på varje examinationsmoment. För att erhålla betyget Väl godkänd på delkursen krävs betyget Väl godkänd på skriftliga inlämningsuppgifter.

Delkursen består av tre moment: metodanvändning i forskningsarbete, textanalys och statistisk analys. Varje moment innehåller en diskussion av aktuella tillvägagångssätt och datamaterial samt praktisk tillämpning.

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna

1. diskutera olika metoders förutsättningar och konsekvenser av att välja olika metoder,

2. värdera och tillämpa textanalys i studiet av kriminologiskt relevanta forskningsfrågor, och

3. genomföra och diskutera design och resultat av olika multivariata statistiska analyser.

Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, workshops, seminarier och enskilda studier. För att studenten ska uppnå lärandemål 1 bearbetas litteraturens innehåll via gemensamma diskussioner i seminarieform. För att uppnå lärandemål 2 arbetar studenterna med praktiska tillämpningsövningar på workshops och diskuterar kvalitativ studiedesign och resultat av textanalys vid seminarier. För att uppnå lärandemål 3 arbetar studenterna med praktiska tillämpningsövningar på workshops och diskuterar kvantitativ studiedesign och resultat av multivariata analyser vid seminarier.

Samtliga av delkursens lärandemål examineras genom en individuell skriftlig tentamen. I fokus vid bedömningen är studentens förmåga att diskutera olika metoders förutsättningar och konsekvenser, att värdera och tillämpa textanalys, samt att genomföra och diskutera design och resultat av multivariata statistiska analyser.

I delkursen identifierar studenten ett problemområde och planerar och genomför en vetenskaplig studie med utgångspunkt från problemformuleringen. Studenten presenterar studien i ett skriftligt examensarbete som ska inkludera en diskussion om etiska frågeställningar kopplade till det identifierade problemområdet. Slutligen diskuterar studenten examensarbetets genomförande och resultat samt opponerar på en annan students examensarbete.

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna

1. Identifiera och formulera ett kriminologiskt relevant problem inom ramen för examensarbetet

2. söka, samla, värdera och tolka information i relation till det identifierade problemet,

3. tillämpa teori eller tidigare forskning och forskningsmetodik i en vetenskaplig studie,

4. analysera forskningsetiska frågor med fokus på de etiska frågeställningar som är kopplade till examensarbetets genomförande och publicering samt argumentera för sina ställningstaganden,

5. diskutera det egna examensarbetets genomförande och resultatens betydelse i förhållande till kunskapsutvecklingen inom kriminologi och det omgivande samhället, och

6. opponera på ett annat examensarbete.

Undervisningen bedrivs i seminarieform, självständigt arbete samt handledning enskilt och i grupp. Samtliga lärandemål stöds genom att examensarbetets olika delar diskuteras i seminarieform samt vid handledning enskilt och i grupp. Etikseminariet, seminariet om att identifiera och formulera ett kriminologiskt relevant problem samt slutseminariet med opposition på annan students examensarbete och försvar av det egna examensarbetet är obligatoriska.

Lärandemål 1-5 examineras genom ett skriftligt examensarbete som bedöms individuellt. Fokus i bedömningen av examensarbetet är studentens förmåga att planera och genomföra en vetenskaplig kriminologiskt relevant studie som tar sin utgångspunkt i ett identifierat kriminologiskt relevant problem samt att diskutera studiens genomförande och resultat i förhållande till kunskapsutvecklingen inom kriminologi och det omgivande samhället. Lärandemål 1 och 2 examineras även genom deltagande i ett seminarium där studenten ska identifiera och formulera ett kriminologiskt relevant problem. Lärandemål 4 examineras även genom att studenten deltar i ett seminarium där studenten reflekterar över forskningsetiska frågor. Lärandemål 5 och 6 examineras även genom muntlig diskussion av det egna examensarbetet samt muntlig och skriftlig granskning av annan students examensarbete. Fokus i bedömningen är på studentens förmåga att diskutera det egna och en annan students examensarbetes genomförande och resultatens betydelse i förhållande till kunskapsutvecklingen inom kriminologin samt det omgivande samhället. Bedömningskriterier för samtliga examinationsmoment delas ut vid kursstart. Eventuell frånvaro vid obligatoriska moment kompletteras enligt beslut av examinator genom individuell skriftlig eller muntlig uppgift. För att bli godkänd på delkursen krävs minst betyget godkänt på varje prov. För att erhålla betyget Väl godkänd på delkursen krävs betyget Väl godkänd på examensarbetet.

För att bli godkänd på hela kursen krävs minst betyget godkänt på varje delkurs. För att erhålla betyget Väl godkänd på hela kursen krävs betyget Väl godkänd på examensarbetet, samt ytterligare en delkurs.

Student som underkänts i prov ges möjlighet till två omprov på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Prov och omprov genomförs på de tider som anges i schemat.

Agnew R, (1992) Foundations for a general strain theory of crime and delinquency. Criminology, 30: 47-87.

Agnew R, (2001) Building on the Foundation of General Strain Theory: Specifying the Types of Strain Most Likely to Lead to Crime and Delinquency. Journal of research in crime and delinquency, 38: 319-361.

Akers RL, (1998) Social learning and social structure: A general theory of crime and deviance. Boston: Northeastern University Press. Kapitel 3. 40 sidor.

Bursik R, (1988) Social disorganization and theories of crime and delinquency: Problems and prospects. Criminology, 26: 519-552.

Cohen LE, Felson M, (1979) Social Change and Crime Rate Trends: A Routine Activity Approach. American Sociological Review 44:588-608.

Cornish DB, Clarke RV, (1986) The Reasoning Criminal: Rational Perspectives on Offending. New York. Springer verlag. Kapitel 1, 7 och 8. 50 sidor.

Cornish D, (1993) Theories of Action in Criminology: Learning Theory and rational Choice Approaches. I Clarke RV, Felson M, (red). Routine Activity and Rational Choice. Advances in Criminological Theory, 5: 351-382.

Felson M, (2002) Crime and Everyday Life. Third Edition. Thousand Oaks. SAGE publications. Kapitel 1, 2, 3 och 11. 60 sidor.

Geis G, (2000) On the absence of self-control as the basis for a general theory of crime: A critique. Theoretical Criminology, 4: 35-53.

Gottfredson MR, Hirschi T, (1990) A General Theory of Crime. Stanford. Stanford University Press. Kapitel 1, 2 och 5. 80 sidor.

Hirschi T, (2002) Causes of delinquency. New Brunswick. Transaction publishers. Introduktion och Kapitel 1 och 2. 44 sidor.

Hirschi T, Gottfredson MR, (2000) In defence of self-control. Theoretical Criminology, 4: 55-69.

Laub JH, Sampson RJ, (2003) Shared beginnings, divergent lives. Cambridge MA. Harvard University Press. Kapitel 2, 3 och 10. 70 sidor.

Matsueda RL, (1988) The current state of differential association theory. Crime and Delinquency, 34:277-306.

Mellgren C, Väfors-Fritz M., Tiby E, (red.) (2018) Kriminologi. En studiehandbok. Lund: Studentlitteratur. 223 sidor.

Merton RK, (1938) Social structure and anomie. American Sociological Review, 3:672-682.

Sampson RJ, (2006) How does community context matter? Social mechanisms and the explanation of crime rates. I Wikström P-O, Sampson Robert J (red). The Explanation of Crime: Context, Mechanisms and Development. Cambridge: Cambridge University Press. 30 sidor.

Sampson RJ, Laub JH, (1993) Crime in the making. Cambridge MA. Harvard University Press. Kapitel 1 och 10. 35 sidor.

Sutherland EH, Cressey DR, (1955) Principles of Criminology. Lippincott. Kapitel 4. 10 sidor.

Trasler G, (1993) Conscience, Opportunity, Rational Choice and Crime. I Clarke RV, Felson M (red). Routine Activity and Rational Choice. Advances in Criminological Theory, 5: 305-322.

Wikström P-O, (2006) Individuals, Settings and Acts of Crime. Situational Mechanisms and the Explanation of Crime. I Wikström P-O, Sampson Robert J,(red). The Explanation of Crime: Context, Mechanisms and Development. Cambridge. Cambridge University Press. 50 sidor.

Wikström P-O, Trieber K, (2007) The Role of Self-Control in Crime Causation. Beyond Gottfredson and Hirschi’s General Theory of Crime. European Journal of Criminology, 4:237-264.

Wikström P-O, (2010) Situational Action Theory. I: Cullen F, Wilcox P. (red.). Encyclopedia of criminological theory. Sage publications. 15 sidor.

Ca 300 sidor vetenskapliga artiklar tillkommer.

Ahrne G, & Svensson P, (2015). Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber, ca 275 sidor.

Djurfeldt G, Barmark M, (2009) Statistisk verktygslåda 2- multivariat analys. Lund: Studentlitteratur, 335 sidor.

Djurfeldt G, Larsson R, Stjärnhagen O, (2010) Statistisk verktygslåda 1 - samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder. Upplaga 2. Lund: Studentlitteratur, ca 450 sidor.

Roxell L, Tiby E, (2006) Frågor, fält och filter: kriminologisk metodbok. Lund: Studentlitteratur, 335 sidor.

För (etiska) regler och riktlinjer för forskning, se CODEX: www.codex.uu.se

Ca 300 sidor vetenskapliga artiklar tillkommer.

Alvesson M, Sandberg, J (2013) Constructing Research Questions. Doing Interesting Research. Sage publications, 141 sidor.

Backman J, (2016). Rapporter och uppsatser. 3:e upplagan. Lund: Studentlitteratur. 223 sidor.

Forsman B, (1997) Forskningsetik. En introduktion. Lund: Studentlitteratur. 138 sidor.

Gudmundsson P, (2018) Skrivanvisningar för studenter vid fakulteten för hälsa och samhälle. Malmö högskola. Hälsa och samhälle

Mellgren C, Väfors-Fritz M., Tiby E, (red.) (2018) Kriminologi. En studiehandbok. Lund: Studentlitteratur. 223 sidor.

SFS 2003:460 Lag om etikprövning av forskning som avser människor.

Vetenskapsrådet, (2011) God forskningssed. ISBN 978-91-7307-189-5

Övrig litteratur bestäms i samråd med handledare.

Malmö universitet ger studenter som deltar eller har avslutat en kurs möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna (HF1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.