För tillträde till kursen krävs godkänd kurs KG111C och KG131C.

Kursen syftar till att studenten utvecklar kunskap i utvärderingsmetodik inom det samhälls- och beteendevetenskapliga kunskapsområdet med särskild tillämpning på kriminologiska frågeställningar. Kursen inleds med en genomgång av utvärderingsprocessens olika steg, med fokus på de olika val och ställningstaganden (och dess konsekvenser) som görs under utvärderingsprocessens gång. Därefter följer en genomgång av olika modeller för utvärdering. Här betonas såväl de olika modellernas teoretiska förutsättningar som deras praktiska tillämpningsområden. Särskilt fokus läggs vid utvärderingar av brottsförebyggande och trygghetsskapande verksamhet och utvärderingar av relevans för det kriminalpolitiska området.

Efter avslutad kurs skall studenten kunna

1. redogöra för grundläggande begrepp inom utvärderingsforskning,

2. redogöra för olika utvärderingsmetoders teoretiska förutsättningar och praktiska tillämpningsområden,

3. värdera olika metoder som använts i utvärderingar av kriminologisk relevans, och

4. planera en utvärderingsstudie.

Det pedagogiska arbetet bygger på studentaktiva arbetsformer inom vilka studenternas lärande står i fokus. Undervisningen genomförs i form av föreläsningar, seminarier och enskilda studier. För att studenten ska kunna uppnå lärandemålen 1-4 presenteras och diskuteras utvärderingsmetodik i föreläsnings- och seminarieform. Av de schemalagda momenten är seminarier obligatoriska.

Lärandemålen 1och 2 examineras muntligt vid seminarier. Lärandemål 3 och 4 examineras genom individuella skriftliga inlämningsuppgifter i vilka studenten stegvis gör en projektplan för en utvärderingsstudie. Samtliga examinationsuppgifter under kursen bedöms individuellt. Fokus vid bedömning av samtliga skriftliga och muntliga examinationsuppgifter är studentens förmåga att föra kritiska och problematiserande resonemang kring utvärderingsforskningens roll i den demokratiska staten samt de praktiska, etiska och metodologiska utmaningar som finns vid utvärdering av statlig verksamhet med kriminalpolitisk anknytning och relevans. Student som inte närvarar vid obligatoriska moment ska komplettera muntligt och/eller genom enskilda skriftliga inlämningsuppgifter enligt beslut av examinator. Bedömningskriterier för samtliga examinationer specificeras på lärplattformen.

För att erhålla betyget godkänt på kursen krävs minst betyget godkänt på individuella skriftliga inlämningsuppgifter samt att obligatoriska moment är genomförda. För att erhålla betyget väl godkänd på hel kurs krävs dessutom betyget väl godkänd på projektplanen.

Student, som underkänts i tentamen, ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Tentamen och omtentamen genomförs på de tider som anges i schemat.

Karlsson O, (1999) Utvärdering- Mer än metod: En översikt. Stockholm: Svenska kommunförbundet. 80 s.

Sandberg B, Faugert S, (2020) Perspektiv på utvärdering. Lund: Studentlitteratur.184 s.

Vedung E, (2009) Utvärdering i politik och förvaltning. Lund: Studentlitteratur. 260 s.

Tillkommer rapporter om ca 500 s

Malmö universitet ger studenter som deltar eller har avslutat en kurs möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna (HF1:14).

Om en kurs upphört att ges eller genomgått större förändringar har studenten, inom ett år efter det att förändringen skett, rätt till två omtentamina baserade på den kursplan som gällde vid registreringen på kursen.

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringarna har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde för registreringen.