Syftet med kursen är att studenten utvecklar grundläggande kunskaper om och färdigheter i riskbedömning för våld på individnivå och om nätverksanalys.

Kursen är indelad i två huvudteman: nätverksanalys och riskbedömning. Temat nätverksanalys inleds med en presentation av nätverksanalys inom olika tillämpningsområden. Temat avslutas med en praktisk tillämpningsövning. Temat riskbedömning inleds med en översikt över hur riskbedömning används inom olika verksamhetsområden. Därefter diskuteras de verktyg för riskbedömning som används inom svensk polisverksamhet samt forskning gällande bedömning av risk för våld på individnivå. Temat avslutas med analys av datamaterial som rör riskbedömning.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1. diskutera de teoretiska och empiriska grunderna för bedömning av risk för våld på individnivå och för nätverksanalys,

2. värdera olika typer av individuella metoder för riskbedömning och deras för- respektive nackdelar,

3. diskutera riskbedömning som brottsförebyggande åtgärd, och

4. analysera datamaterial som rör riskbedömning och nätverksanalys.

Undervisningen genomförs i form av kombinerade föreläsningar, seminarier och workshops samt av grupparbete och enskilda studier. För att studenten ska kunna uppnå lärandemål 1 till 4 presenteras och diskuteras teoretiska och empiriska grunder för riskbedömning och nätverksanalys i föreläsnings- och seminarieform. Studenten förväntas vara väl förberedd inför varje tillfälle genom att ha tagit del av anvisat material. För att studenten ska kunna uppnå lärandemål 2 och 4 arbetar studenten med övningsmaterial.

Kursen examineras genom två enskilda inlämningsuppgifter, en per tema och en muntlig examinationsuppgift kopplat till temat riskanalys. Den första enskilda inlämningsuppgiften avser temat nätverksanalys och examinerar lärandemål 1 och 4. Den andra enskilda inlämningsuppgiften avser temat riskanalys och examinerar lärandemål 4. Den muntliga examinationen avser temat riskanalys och examinerar lärandemål 1-4. Bedömningskriterier för examinationsmoment delas ut vid kursstart. Fokus i bedömningen av den uppgift som hör till temat nätverksanalys ligger på studentens förmåga att analysera ett nätverk. Fokus i bedömningen av den inlämningsuppgift som hör till temat riskanalys ligger på studentens förmåga att analysera datamaterial som rör riskbedömning. Fokus i bedömningen av den muntliga examinationen ligger på studentens förmåga att värdera riskbedömningens möjligheter och begränsningar samt att analysera ett material bestående av flera riskbedömningar. Vid betyget underkänt på enskild inlämningsuppgift erbjuds inlämning av ny enskild inlämningsuppgift. Vid examination av ny uppgift kan samtliga betygsnivåer erhållas. Vid betyget underkänt på muntlig examination erbjuds nytt tillfälle för muntlig examination. Vid ny muntlig examination kan samtliga betygsnivåer erhållas.

För betyget Godkänd på kursen krävs godkänt på samtliga prov. För betyget Väl godkänd krävs Väl godkänt på samtliga prov.

Rätt till omtentamen

Student, som underkänts i tentamen, ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Tentamen och omtentamen genomförs på de tider som anges i schemat.

Crossley N, Bellotti E, Edwards G, Everett M G, Koskinen J, Tranmer M, (2015) Social network analysis for ego-nets. London: Sage Publications Ltd. 194 sidor.

Johansson D, Dernevik M, Johansson P, (2013) Riskbedömningar inför fängelsepåföljd. En prospektiv uppföljningsstudie av långtidsdömda män avseende våld och annan misskötsamhet under anstaltsvistelse. Kriminalvården. 59 sidor.

Levander S, (2011). Riskbedömningar i dag och i framtiden- en kritisk granskning. Best Practice, 8-19. 12 sidor.

Levander S, (2019) Malmös undre värld – en socialantropologisk studie. I Väfors Fritz M, Khoshnood A (Red.), Brottslighet och utsatthet i Malmö. Lund: Studentlitteratur. s 146-164.

Mellgren C, Svalin K, Levander S, Torstensson Levander M, (2014) Riskanalys i polisverksamhet- fungerar det? Slutrapport från ett utvärderingsprojekt. (Rikspolisstyrelsens utvärderingsfunktion, Rapport 2014:6). Stockholm: RPS Tryckeri. 73 sidor.

Mellgren C, Väfors Fritz M, Tiby E, (2018) Kriminologi: en studiehandbok. Lund: Studentlitteratur. 223 sidor.

Sarnecki J, (2009) Introduktion till kriminologi. Lund: Studentlitteratur. (kap. 14). 46 sidor.

Stranz H, Vogel M A, Wiklund S, (2015) Utvärdering av FREDA-bedömningsmetoder i arbetet med våldsutsatta. Rapporter i socialt arbete (rapport 147). Stockholms Universitet. 77 sidor.

Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU), (2005) Riskbedömningar inom psykiatrin. Kan våld i samhället förutsägas? En systematisk litteraturöversikt (Rapport nr 175). Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering. 60 sidor.

Ytterligare vetenskaplig litteratur tillkommer.

Kursansvarig lärare ansvarar för att en kursvärdering genomförs i kursen. En summativ kursvärdering genomförs i anslutning till kursens slutförande. Kursansvarig lärare återkopplar resultatet till studenterna på schemalagd tid. Minnesanteckningar från återkopplingen med ändringsförslag upprättas och görs tillgängligt på kursens hemsida samt återkopplas till de studenter som påbörjar kursen vid nästkommande kurstillfälle.

Om en kurs upphört eller genomgått större förändringar har studenten, inom ett år efter det att förändringen skett, rätt till två omtentamina baserade på den kursplan som gällde vid registreringen på kursen.