För tillträde till kursen krävs godkänd kurs KG111B och KG131C.

Syftet med kursen är att studenten förvärvar kunskap om hur kriminologisk teori, metod och empiri praktiskt kan tillämpas inom offentliga och privata verksamheter eller ideella organisationer som har brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete som del i sitt uppdrag. Vidare syftar kursen till att studenten utvecklar kunskap om hur dessa verksamheters och organisationers brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete kan påverka olika grupper i samhället. Syftet är även att studenten ska få kunskap om hinder och möjligheter för samverkan mellan dessa organisationer.

Kursen inleds med en diskussion kring de olika verksamhetsområden där kriminologisk kunskap efterfrågas och tillämpas samt olika verksamheters organisation med avseende på förutsättningar för samverkan med aktörer som arbetar brottsförebyggande och trygghetsskapande. Därefter presenteras en gemensam problembild utifrån vilken studenten i samarbete med en offentlig, privat eller ideell verksamhet formulerar en kriminologiskt relevant frågeställning och tillämpar teori och metod för att besvara denna.

Efter avsluta kurs ska studenten kunna

1. formulera en frågeställning med utgångspunkt i en problembildsbeskrivning,

2. genomföra en empirisk kriminologisk studie inom givna tidsramar,

3. värdera behovet av kriminologisk kunskap i den valda verksamheten och identifiera behov av ytterligare kunskap,

4. analysera den aktuella verksamhetens organisation med avseende på förutsättningar för samverkan med aktörer som arbetar brottsförebyggande och trygghetsskapande, och

5. muntligt och skriftligt redogöra för studiens resultat, hur dessa kan komma att påverka olika grupper i samhället samt diskutera problem och lösningar i dialog med olika grupper.

Kursens arbetsformer består av föreläsningar, seminarier, grupphandledning och självständigt arbete. För att uppnå lärandemål 1, 3 och 4 diskuteras relevanta aktörers verksamhet, organisation och lokala problembilder i föreläsningsform. För att uppnå samtliga lärandemål arbetar studenterna i grupp med att genomföra en empirisk studie och dessa diskuteras i seminarieform. Samtliga lärandemål stöds dessutom genom kontinuerlig grupphandledning. Redovisningsseminarier är obligatoriska.

Kursen examineras genom en enskild skriftlig tentamen samt en gruppuppgift som redovisas skriftligt och muntligt. Gruppuppgiften genomförs i form av en projektrapport som redovisar resultatet av en empirisk studie. Lärandemål 1, 2 och 5 examineras genom projektrapporten samt muntlig redovisning av rapporten för studenter och för företrädare för de verksamheter som studenten har samarbetat med. Den individuella insatsen bedöms genom att studenterna under kursen för loggbok som beskriver varje students insats i det gemensamma arbetet. Lärandemål 3 och 4 examineras genom en tentamen om kriminologins roll i den valda verksamhetens organisation. Bedömningen av både skriftliga och muntliga uppgifter fokuserar på studentens förmåga att självständigt och i grupp identifiera, formulera och lösa problem inom det kriminologiska området samt studentens förmåga att reflektera över behovet av kriminologisk kunskap inom olika organisationer. I bedömningen tas särskild hänsyn till studentens redogörelser för hur den praktiska tillämpningen kan komma att påverka olika grupper i samhället. Bedömningskriterier för samtliga examinationsmoment finns i studiehandledningen. Student som inte närvarar vid obligatoriska moment ska enligt beslut av examinator komplettera i form av muntlig redovisning. För betyget Godkänd på kursen krävs att studenten har godkänt betyg på samtliga examinerande moment. För betyget Väl godkänd krävs att studenten har betyget Väl godkänd på samtliga examinerande moment.

Student som underkänts i tentamen ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Tentamen och omtentamen genomförs på de tider som anges i schemat.

Akademikerförbundet SSR, (2011) Etik för samhällsvetare. Etisk kod med fallbeskrivningar. Stockholm: Akademikerförbundet SSR

Backman J, (2016) Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur 223 sidor.

Klasson T, (red.) (2010) Professioner i offentlig förvaltning. Lund: Studentlitteratur. 186 sidor.

Strand S, Hellfeldt K, (2018) Om grupparbeten. I: (red.) Mellgren C, Väfors Fritz M, Tiby E, Kriminologi: en studiehandbok. Studentlitteratur: Lund.

Övrig litteratur bestäms i samråd med handledare.

Kursansvarig lärare ansvarar för att en formativ kursvärdering (temperaturtagning) genomförs efter halva kursen. Denna återkopplas skriftligt och muntligt till studenterna snarast möjligt. En summativ kursvärdering genomförs i anslutning till kursens slutförande. Kursansvarig lärare återkopplar resultatet till studenterna under början av nästkommande kurs. Minnesanteckningar från återkopplingen görs tillgängliga för kursens studenter samt återkopplas till de studenter som påbörjar kursen vid nästkommande kurstillfälle.

Om en kurs har upphört eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.