Kursen syftar till att studenten utvecklar kunskap i utvärderingsmetodik inom det samhälls- och beteendevetenskapliga kunskapsområdet med särskild tillämpning på kriminologiska frågeställningar.

Kursen inleds med en genomgång av utvärderingsprocessens olika steg, med fokus på de olika val och ställningstaganden (och dess konsekvenser) som görs under utvärderingsprocessens gång. Därefter följer en genomgång av olika modeller för utvärdering. Här betonas såväl de olika modellernas teoretiska förutsättningar som deras praktiska tillämpningsområden. Särskilt fokus läggs vid utvärderingar av brottsförebyggande och trygghetsskapande verksamhet och utvärderingar av relevans för det kriminalpolitiska området.

Efter avslutad kurs skall studenten kunna

1. redogöra för grundläggande begrepp inom utvärderingsforskning,

2. redogöra för olika utvärderingsmetoders teoretiska förutsättningar och praktiska tillämpningsområden,

3. värdera olika metoder som använts i utvärderingar av kriminologisk relevans, och

4. planera en utvärderingsstudie.

Det pedagogiska arbetet bygger på studentaktiva arbetsformer inom vilka studenternas lärande står i fokus. Undervisningen genomförs i form av föreläsningar, seminarier, workshops och enskilda studier. För att studenten ska kunna uppnå lärandemålen 1-3 presenteras och diskuteras utvärderingsmetodik i föreläsnings- och seminarieform. Därutöver får studenten tillämpa sina kunskaper på workshops. För att uppnå lärandemål 4 ges därutöver handledning i grupp. Av de schemalagda momenten är seminarier obligatoriska och utgör, tillsammans med inlämningsuppgifter och muntligt deltagande vid seminarier, underlag för kursens examination. Student som inte närvarar vid obligatoriska moment ska komplettera i samråd med examinator. Komplettering sker skriftligt såväl som muntligt.

Lärandemålen 1-3 examineras muntligt och skriftligt vid seminarier. Lärandemål 4 examineras genom en individuell skriftlig inlämningsuppgift som består i att studenten gör en projektplan för en utvärderingsstudie. Samtliga examinationsuppgifter under kursen bedöms individuellt. Bedömningskriterier för samtliga examinationsmoment delas ut vid kursstart. Fokus vid bedömning av samtliga skriftliga och muntliga examinationsuppgifter är studentens förmåga att föra kritiska och problematiserande resonemang kring utvärderingsforskningens roll i den demokratiska staten samt de praktiska, etiska och metodologiska utmaningar som finns vid utvärdering av statlig verksamhet med kriminalpolitisk anknytning och relevans.

För att bli godkänd på kursen krävs minst betyget godkänt på varje prov. För att erhålla betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på projektplanen.

Student, som underkänts i tentamen, ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Tentamen och omtentamen genomförs på de tider som anges i schemat..

Karlsson O, (1999) Utvärdering – Mer än metod: En översikt. Stockholm: Svenska kommunförbundet, 80 sidor.

Vedung, E. (2009) Utvärdering i politik och förvaltning. Lund: Studentlitteratur. 260 s.

Obligatorisk litteratur i form av vetenskapliga artiklar och rapporter tillkommer, denna motsvarar ytterligare 100-150 sidor per kursvecka.

Kursansvarig lärare/examinator ansvarar för att en kursvärdering genomförs i kursen. En summativ kursvärdering genomförs i anslutning till kursens slutförande. Kursansvarig lärare återkopplar resultatet till studenterna på schemalagd tid. Minnesanteckningar från återkopplingen med ändringsförslag upprättas och görs tillgängligt på kursens hemsida samt återkopplas till de studenter som påbörjar kursen vid nästkommande kurstillfälle.

Om en kurs upphört eller genomgått större förändringar har studenten, inom ett år efter det att förändringen skett, rätt till två omtentamina baserade på den kursplan som gällde vid registreringen på kursen.