För tillträde till kursen krävs godkänd kurs KG131B.

Kursen syftar till att introducera studenten till fältet polisvetenskap, det vetenskapliga studiet av polisarbete. Syftet är vidare att studenten ökar sin kunskap om polisarbetets organisering, innehåll och effektivitet i förhållande till polisens huvudsakliga uppdrag; att förebygga brott och upprätthålla ordning och trygghet i samhället. Vidare ska studenten utveckla kunskap om polisens yrkeskultur och hur denna kan påverka utformningen av verksamheten. Studenten ska även utveckla kunskap om aktuella polisiära utmaningar och centrala polisvetenskapliga forskningsfrågor.

I kursen diskuteras aktuella polisiära utmaningar samt klassisk, modern nationell och internationell polisforskning. I kursen diskuteras även polisiära arbetssätt och tänkbara effekter av dessa för brottsutvecklingen och för befolkningens upplevelser av trygghet och säkerhet.

Efter avslutad kurs skall studenten kunna

1. diskutera polisens organisation och arbetssätt,

2. analysera polisens arbetssätt i termer av yrkeskultur och beskriva effekter av denna för polisarbetet,

3. redogöra för och problematisera polisens arbete och roll i det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet, och

4. identifiera och analysera aktuella polisiära utmaningar och centrala polisvetenskapliga forskningsfrågor.

Undervisningen genomförs i form av föreläsningar och seminarier. För att uppnå samtliga lärandemål presenteras, diskuteras och analyseras det centrala innehållet under föreläsningar. För att uppnå samtliga lärandemål bearbetar studenten även föreläsningarnas och litteraturens innehåll i mindre grupper och diskuterar och analyserar gemensamt i seminarieform samt i individuella skriftliga uppgifter. Seminarier är obligatoriska.

Kursen examineras genom skriftliga seminarieuppgifter och en individuell skriftlig inlämningsuppgift. Lärandemål 1-3 examineras genom deltagande i seminarier med tillhörande enskilda skriftliga inlämningsuppgifter. I fokus för bedömningen är studentens förmåga att diskutera polisens organisation, arbetssätt och yrkeskultur samt förmåga att redogöra för och problematisera polisens brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete. Lärandemål 4 examineras genom en individuell skriftlig inlämningsuppgift. I fokus för bedömningen är studentens förmåga att identifiera och analysera aktuella polisiära utmaningar och centrala polisvetenskapliga forskningsfrågor. Student som inte närvarar vid obligatoriska moment ska lämna in en enskild skriftlig kompletteringsuppgift.

För att erhålla betyget godkänd på kursen krävs bedömningen godkänd på alla examinationsuppgifter. För att erhålla betyget Väl godkänd på delkursen krävs bedömningen Väl godkänd på den enskilda skriftliga inlämningsuppgiften och bedömningen godkänd på övriga examinationsuppgifter.

Bedömningskriterier för samtliga examinationsmoment finns i studiehandledningen.

Student, som underkänts i tentamen, ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Tentamen och omtentamen genomförs på de tider som anges i schemat.

Goldstein H, (1989) Improving Policing: A Problem-oriented Approach. Crime and Delinquency, 25:236-258. 22 sidor.

Knutsson J, Søvik K-E, (2005) Problemorienterat polisarbete i teori och praktik. Solna. Polishögskolan, Vidareutbildningen, PHS-rapport, 2005:1. 150 sidor.

Larsson P, Granér R, Gundhus H O I, (red.) (2016) Polisvetenskap. En introduktion. Lund: Studentlitteratur. 388 sidor.

Nordh M, (2016) Polisens brottsbekämpning. Stockholm: Wolters Kluwer Sverige. 234 sidor.

Ratcliffe JH, (2003) Intelligence-led Policing. Trends & Issues in Crime and Criminal Justice, 248, 6 sidor. Tillgänglig, http://www.aic.gov.au/media_library/publications/tandi_pdf/tandi248.pdf

Riksrevisionen, (2010) Polisens brottsförebyggande arbete – har ambitionerna uppnåtts? Rapport 2010:23. Stockholm: Riksdagstryckeriet, 162 sidor.

Ytterligare ca 200 sidor litteratur i form av vetenskapliga artiklar och rapporter tillkommer.

Kursansvarig lärare ansvarar för att en kursvärdering genomförs i kursen. En summativ kursvärdering genomförs i anslutning till kursens slutförande. Kursansvarig lärare återkopplar resultatet till studenterna på schemalagd tid. Minnesanteckningar från återkopplingen med ändringsförslag upprättas och görs tillgängligt på kursens hemsida samt återkopplas till de studenter som påbörjar kursen vid nästkommande kurstillfälle.

Om en kurs har upphört eller genomgått större förändringar ska

studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.