Kursen syftar till att studenten ökar sin kunskap om polisarbetets organisering, innehåll och effektivitet i förhållande till polisens huvudsakliga uppdrag; att förebygga brott och upprätthålla ordning och trygghet i samhället. Vidare ska studenten utveckla kunskap om polisens yrkeskultur och hur denna kan påverka utformningen av verksamheten. Studenten ska även utveckla kunskap om centrala polisvetenskapliga forskningsfrågor.

I kursen diskuteras klassisk och modern polisforskning med fokus på organisation, yrkesroll, och arbetssätt. I kursen diskuteras även polisiära arbetssätt och tänkbara effekter av dessa för brottsutvecklingen och för befolkningens upplevelser av trygghet.

Efter avslutad kurs skall studenten kunna

1. diskutera polisens organisation och arbetssätt,

2. analysera polisens arbetssätt i termer av yrkeskultur och beskriva effekter av denna för polisarbetet,

3. värdera polisens arbete och roll i det förebyggande och trygghetsskapande arbetet.

Det pedagogiska arbetet bygger på studentaktiva arbetsformer. Undervisningen genomförs i form av föreläsningar och seminarier. För att underlätta måluppfyllelse för lärandemål 1-3 presenteras och diskuteras det centrala innehållet under föreläsningar.. Lärandemålen stöds även genom att innehållet i kursen diskuteras i seminarieform utifrån ett diskussionsunderlag. Ett seminarium är obligatoriskt och studenten genomför där en diskussionsuppgift. Student som inte närvarar vid det obligatoriska momentet ska lämna in en enskild skriftlig kompletteringsuppgift.

Kursen examineras genom en individuell inlämningsuppgift samt en seminarieuppgift. Lärandemål 1 och 3 examineras genom en skriftlig tentamina. I fokus för bedömningen är studentens förmåga att redogöra för och problematisera polisens brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete. Lärandemål 2 examineras genom en individuell skriftlig inlämningsuppgift. I fokus för bedömningen är studentens förmåga att analysera polisens yrkeskultur samt effekter av denna för polisarbetet. Bedömningskriterier för samtliga examinationsmoment delas ut vid kursstart.

Student, som underkänts i tentamen, ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Tentamen och omtentamen genomförs på de tider som anges i schemat.

Goldstein H, (1989) Improving Policing: A Problem-oriented Approach. Crime and Delinquency, 25:236-258. 22 sidor.

Knutsson J, Søvik K-E, (2005) Problemorienterat polisarbete i teori och praktik. Solna. Polishögskolan, Vidareutbildningen, PHS-rapport, 2005:1. 150 sidor.

Larsson P, Granér R, Gundhus H O I, (red.) (2016) Polisvetenskap. En introduktion. Lund: Studentlitteratur. 388 sidor.

Nordh M, (2016) Polisens brottsbekämpning. Stockholm: Wolters Kluwer Sverige. 234 sidor.

Ratcliffe JH, (2003) Intelligence-led Policing. Trends & Issues in Crime and Criminal Justice, 248, 6 sidor. Tillgänglig, http://www.aic.gov.au/media_library/publications/tandi_pdf/tandi248.pdf

Riksrevisionen, (2010) Polisens brottsförebyggande arbete – har ambitionerna uppnåtts? Rapport 2010:23. Stockholm: Riksdagstryckeriet, 162 sidor.

Ytterligare litteratur i form av vetenskapliga artiklar och rapporter tillkommer.

Kursansvarig lärare/examinator ansvarar för att en kursvärdering genomförs i kursen. En summativ kursvärdering genomförs i anslutning till kursens slutförande. Kursansvarig lärare återkopplar resultatet till studenterna på schemalagd tid. Minnesanteckningar från återkopplingen med ändringsförslag upprättas och görs tillgängligt på kursens hemsida samt återkopplas till de studenter som påbörjar kursen vid nästkommande kurstillfälle.

Om en kurs har upphört eller genomgått större förändringar ska

studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.