För tillträde till kursen krävs godkänd kurs KG111B.

Syftet med kursen är att studenten utvecklar grundläggande kunskaper om och färdigheter i riskbedömning för våld på individnivå och om nätverksanalys.

Kursen är indelad i två huvudteman: nätverksanalys och riskbedömning. Temat nätverksanalys inleds med en presentation av nätverksanalys inom olika tillämpningsområden. Temat avslutas med en praktisk tillämpningsövning. Temat riskbedömning inleds med en översikt över hur riskbedömning används inom olika verksamhetsområden. Därefter diskuteras de verktyg för riskbedömning som används inom svensk polisverksamhet samt forskning gällande bedömning av risk för våld på individnivå.

1. diskutera de teoretiska och empiriska grunderna för bedömning av risk för våld på individnivå och för nätverksanalys,

2. värdera olika typer av metoder för riskbedömning och deras för- respektive nackdelar,

3. diskutera riskbedömning som åtgärd för att förhindra upprepad brottslighet, och

4. analysera datamaterial som rör nätverksanalys.

Undervisningen genomförs i form av föreläsningar, seminarier och workshops samt enskilda studier. För att studenten ska kunna uppnå lärandemål 1 till 4 presenteras och diskuteras teoretiska och empiriska grunder för riskbedömning och nätverksanalys i föreläsnings- och seminarieform.

Kursen examineras genom två enskilda inlämningsuppgifter, en per tema och en muntlig examinationsuppgift kopplat till temat riskanalys. Den första enskilda inlämningsuppgiften avser temat nätverksanalys och examinerar lärandemål 1 och 4. Den andra enskilda inlämningsuppgiften avser temat riskanalys och examinerar lärandemål 2 och 3.

Den muntliga examinationen avser temat riskanalys och examinerar lärandemål 1. Fokus i bedömningen av den uppgift som hör till temat nätverksanalys ligger på studentens förmåga att analysera ett nätverk. Fokus i bedömningen av den inlämningsuppgift som hör till temat riskanalys ligger på studentens förmåga att diskutera riskbedömning som åtgärd för att förhindra upprepad brottslighet och att värdera olika riskbedömningsmetoder. Fokus i bedömningen av den muntliga examinationen ligger på studentens förmåga att diskutera de teoretiska och empiriska grunderna för riskbedömning. Bedömningskriterier specificeras på lärplattformen.

För betyget godkänt på kursen krävs godkänt på de enskilda inlämningsuppgifterna samt den muntliga examinationen. För betyget väl godkänt krävs dessutom väl godkänt på de skriftliga inlämningsuppgifterna.

Student som underkänts i prov ges möjlighet till två omprov på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Prov och omprov genomförs på de tider som anges i schemat

Bichler G, (2019) Understanding Criminal Networks – A Research Guide. Oakland: University of California Press. 272 sidor.

Douglas K S, Cox D, Webster C D, (1999) Violence risk assessment: science and practice. Legal and Criminological Psychology, 4(2), 149-184. 35 p.

Grove W, Meehl P, (1996) Comparative efficiency of informal (subjective, impressionistic) and formal (mechanical, algorithmic) prediction procedures: the clinical-statistical controversy. Psychology, Public Policy and Law, 2, 293-323. 30 p.

Hart S D, (1998) The role of psychopathy in assessing risk for violence: Conceptual and methodological issues. Legal and Criminological Psychology, 3, 121-137. 17 p.

Monahan J, (1984) The prediction of violent behavior: toward a second generation of theory and policy. American Journal of Psychiatry, 141, 10-15. 5 p.

Ytterligare vetenskaplig litteratur tillkommer, ca 400 sidor.

Malmö universitet ger studenter som deltar eller har avslutat en kurs möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna (HF1:14).

Om en kurs upphört att ges eller genomgått större förändringar har studenten, inom ett år efter det att förändringen skett, rätt till två omtentamina baserade på den kursplan som gällde vid registreringen på kursen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.