Kursen syftar till att introducera studenten till fältet polisvetenskap, det vetenskapliga studiet av polisarbete. Syftet är vidare att studenten ökar sin kunskap om polisarbetets organisering, innehåll och effektivitet i förhållande till polisens huvudsakliga uppdrag; att förebygga brott och upprätthålla ordning och trygghet i samhället. Vidare ska studenten utveckla kunskap om polisens yrkeskultur och hur denna kan påverka utformningen av verksamheten. Studenten ska även utveckla kunskap om aktuella polisiära utmaningar och centrala polisvetenskapliga forskningsfrågor.

I kursen diskuteras aktuella polisiära utmaningar samt klassisk, modern nationell och internationell polisforskning. I kursen diskuteras även polisiära arbetssätt och tänkbara effekter av dessa för brottsutvecklingen och för befolkningens upplevelser av trygghet och säkerhet.

Efter avslutad kurs skall studenten kunna

1. diskutera polisens organisation och arbetssätt,

2. analysera polisens arbetssätt i termer av yrkeskultur och beskriva effekter av denna för polisarbetet,

3. redogöra för och problematisera polisens arbete och roll i det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet, och

4. identifiera och analysera aktuella polisiära utmaningar och centrala polisvetenskapliga forskningsfrågor.

Undervisningen genomförs i form av föreläsningar och seminarier. För att uppnå samtliga lärandemål presenteras, diskuteras och analyseras det centrala innehållet under föreläsningar. För att uppnå samtliga lärandemål bearbetar studenten även föreläsningarnas och litteraturens innehåll i mindre grupper och diskuterar och analyserar gemensamt i seminarieform samt i individuella skriftliga uppgifter. Seminarier är obligatoriska.

Kursen examineras genom skriftliga seminarieuppgifter och en individuell skriftlig inlämningsuppgift. Lärandemål 1-3 examineras genom deltagande i seminarier med tillhörande enskilda skriftliga inlämningsuppgifter. I fokus för bedömningen är studentens förmåga att diskutera polisens organisation, arbetssätt och yrkeskultur samt förmåga att redogöra för och problematisera polisens brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete. Lärandemål 4 examineras genom en individuell skriftlig inlämningsuppgift. I fokus för bedömningen är studentens förmåga att identifiera och analysera aktuella polisiära utmaningar och centrala polisvetenskapliga forskningsfrågor. Student som inte närvarar vid obligatoriska moment ska komplettera på motsvarande sätt som vi ordinarie examination enligt beslut av examinator.

För att erhålla betyget godkänd på kursen krävs bedömningen godkänd på alla examinationsuppgifter. För att erhålla betyget Väl godkänd på delkursen krävs bedömningen Väl godkänd på den enskilda skriftliga inlämningsuppgiften och bedömningen godkänd på övriga examinationsuppgifter. Bedömningskriterier för samtliga examinationsmoment finns i studiehandledningen.

Student som underkänts i prov ges möjlighet till två omprov på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Prov och omprov genomförs på de tider som anges i schemat

Larsson P, Granér R, Gundhus H O I, (red.) (2016) Polisvetenskap. En introduktion. Lund: Studentlitteratur. 388 sidor.

Lindström P, Sempert U, (2018) Kriminologi och poliskunskap. Mötet mellan forskning och praktik. Lund: Studentlitteratur. 231 sidor.

Sempert U, Lindström P, (2019). I M. Väfors Fritz och A. Khoshnood (Red.), Brottslighet och utsatthet i Malmö. Lund: Studentlitteratur. 127-144.

Mellgren C, Väfors Fritz M, Tiby E, (2018) Kriminologi: en studiehandbok. Lund: Studentlitteratur. 223 sidor.

Weisburd D, Braga A A, (2019) Police Innovation. Contrasting Perspectives. Cambridge: University Press. 388 sidor.

Ytterligare ca 200 sidor litteratur i form av vetenskapliga artiklar och rapporter tillkommer.

Malmö universitet ger studenter som deltar eller har avslutat en kurs möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna (HF1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.