För tillträde till kursen krävs godkänd kurs KG111B.

Kursen syftar till att studenten ska kunna redovisa grunderna, förutsättningarna och möjligheterna för brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete.

Kursen inleds med en diskussion om frågeställningar som rör samhällets brottspreventiva och trygghetsskapande verksamhet. Vidare behandlas brottspreventionens grunder och inriktningar samt olika samhällsaktörers möjligheter att förebygga brott och öka tryggheten, som enskild aktör och i samverkan med andra aktörer. Med utgångspunkt i kriminologisk forskning och utvärderingar av strategier och åtgärder reflekterar studenten över samhällets brottsförebyggande och trygghetsskapande verksamhet och analyserar möjliga effekter av sådana åtgärder.

Efter avslutad kurs skall studenten kunna:

1.kritiskt bearbeta de problem och utmaningar det brottspreventiva och trygghetsskapande arbetet står inför,

2. redogöra för olika steg och inriktningar i preventionsprocessen,

3. redogöra för centrala aktörers förutsättningar i det brottspreventiva och trygghetsskapande arbetet,

4. tillämpa teoretisk och empirisk kriminologisk kunskap på brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete och redogöra för detta inom ramen för en individuell rapport, och

5. analysera effekter av brottsförebyggande och trygghetsskapande strategier och åtgärder på individ, områdes- och samhällsnivå.

Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, obligatoriska seminarier, enskilda studier, grupparbete och handledning i grupp. För att studenten ska kunna uppnå lärandemålen presenteras och diskuteras kurslitteraturens innehåll i föreläsningsform. Studenterna diskuterar de frågor som tagits upp till behandling under föreläsningarna i seminarieform. Lärandemål 1, 2 och 3 stöds även genom att problem och utmaningar samt centrala aktörers förutsättningar i det brottspreventiva och trygghetsskapande arbetets olika steg diskuteras inom ramen för ett grupparbete. Lärandemål 4 och 5 stöds genom att studenten skriver en individuell rapport som granskas av en annan student samt granskar en annan students arbete. Lärandemål 4 och 5 stöds även genom handledning i grupp.

Av de schemalagda momenten är seminarier obligatoriska och utgör tillsammans med ett grupparbete och individuellt skriftligt arbete underlag för kursens examination. Lärandemål 1, 2 och 3 examineras genom aktivt deltagande vid seminarier och genom ett grupparbete som redovisas muntligt. Till seminarierna hör individuella skriftliga inlämningsuppgifter. Lärandemål 4 och 5 examineras genom enskild skriftlig uppgift.

Bedömningskriterier för samtliga examinationsmoment delas ut vid kursstart.

Student som inte närvarar vid obligatoriska moment ska komplettera i samråd med examinator.

För betyget Godkänd på kursen krävs att studenten har godkänt betyg på samtliga prov. För betyget Väl godkänd krävs att studenten har betyget Väl godkänd på den enskilda skriftliga uppgiften.

Rätt till omtentamen

Student, som underkänts i tentamen, ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Om en kurs upphört eller genomgått större förändringar har studenten, inom ett år efter det att förändringen skett, rätt till två omtentamina baserade på den kursplan som gällde vid registreringen på kursen. Tentamen och omtentamen genomförs på de tider som anges i schemat.

Brottsförebyggande rådet, (2007a) Förbättrad utomhusbelysning och brottsprevention. En systematisk forskningsgenomgång. Brå-rapport 2007:28. Stockholm: Brottsförebyggande rådet, 32 sidor.

Brottsförebyggande rådet, (2007b) Kameraövervakning och brottsprevention. En systematisk forskningsgenomgång. Brå-rapport 2007:29. Stockholm: Brottsförebyggande rådet, 64 sidor.

Brottsförebyggande rådet, (2008) Grannsamverkans effekter på brottsligheten. En systematisk forskningsgenomgång. Stockholm: Brottsförebyggande rådet. 48 sidor.

Brottsförebyggande rådet (2010) Platsens betydelse för polisarbete. Empiriskt stöd och policyrekommendationer. Stockholm: Brottsförebyggande rådet, 73 sidor.

European Communities, (2004) A review of scientifically evaluated good practices for reducing feelings of insecurity or fear of crime in the EU member states. Hämtad från: http://www.eucpn.org/pubdocs/review_reducing_feelings_insecurities_fear_crime_en.pdf, 71 sidor.

Grabosky PN, (1995). Fear of Crime and Fear Reduction strategies. Trends & Issues in Crime and Criminal Justice. 44, 6 sidor.

Sherman LW, MacKenzie DL, Farrington DP, Welsh CB, (2006) Evidence Based Crime Prevention. London: U.K.:Taylor & Francis Books, 350 sidor.

Torstensson M, Wikström P-O, (1999) Local Crime Prevention and It´s National Support: Organisation and Direction. European Journal on Criminal Policy and Research, 4: 459-481, 23 sidor.

Welsh BC, Farrington DP, (2012) The Oxford handbook of crime prevention. Oxford: University Press. 560 sidor.

Wikström P.-O H, (2007) Doing without knowing: Common pitfalls in crime prevention. I: Farrell G, Bowers K, Johnson S, Townsley M (red.). Imagination for Crime Prevention: Essays in Honour of Ken Pease. Monsey, N.Y.: Criminal Justice Press, s. 59-80. 22 sidor.

Ytterligare vetenskaplig litteratur tillkommer.

Kursansvarig lärare/examinator ansvarar för att en kursvärdering genomförs i kursen. En summativ kursvärdering genomförs i anslutning till kursens slutförande. Kursansvarig lärare återkopplar resultatet till studenterna på schemalagd tid. Minnesanteckningar från återkopplingen med ändringsförslag upprättas och görs tillgängligt på kursens hemsida samt återkopplas till de studenter som påbörjar kursen vid nästkommande kurstillfälle.

Om en kurs har upphört eller har genomgått större förändringar ska

studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för

omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.