För tillträde till kursen krävs godkänd kurs KG111B.

Syftet med kursen är att studenten fördjupar de teoretiska och metodologiska kunskaper som har särskild betydelse för att förstå utvecklingen av individuella, avvikande livsförlopp. Särskild vikt läggs vid ett integrerat perspektiv på orsaker till brottslighet och antisocialt beteende, individfaktorers betydelse samt betydelsen av psykopatologi och missbruk av alkohol och olika droger. Syftet med kursen är även att studenten utvecklar förmågan att tolka och analysera olika typer av data. Särskild vikt läggs vid att beskriva uppbyggnaden av och kritiskt tillämpa redan befintliga relevanta datakällor i studiet av olika forskningsfrågor. Syftet är avslutningsvis att studenten formulerar en kriminologisk problemställning och skriver ett enskilt fördjupningsarbete.

Kursen består av tre delkurser:

Delkursen inleds med en genomgång av de teoretiska och metodologiska kunskaper som har särskild betydelse för att förstå utvecklingen (början, fortsättning och utgångar) av individuella, avvikande livsförlopp. Därefter diskuteras vikten av ett integrerat perspektiv på orsaksmekanismer till kriminalitet och antisocialt beteende, individfaktorers effekt samt betydelsen av psykiska störningar eller sjukdomar liksom missbruk av alkohol och olika droger. Vidare ges en översikt av olika avvikande livsförlopp och olika förklaringsmodeller för olika utvecklingsförlopp presenteras.

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna:

1. redogöra för innebörden av ett livsförlopps- och utvecklingsperspektiv på antisocialt beteende,

2. analysera mönster för kriminalitet i ett livsförloppsperspektiv,

3. diskutera olika vetenskapliga metoder för att studera individuella avvikande livsförlopp,

4. redogöra för olika former av förebyggande insatser,

5. kritiskt reflektera över konsekvenser av kriminalitet i livsförloppet, på både samhälls- och individnivå,

6. förklara samvariationen mellan olika former av avvikande beteenden under livsförloppet, och

7. identifiera och i termer av risk samt orsakmekanismer diskutera faktorer som påverkar utvecklingen av antisocialt beteende.

Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, seminarier och grupparbeten. För att uppnå lärandemålen diskuteras det centrala innehållet i litteraturen i föreläsningsform.

För att uppnå lärandemålen bearbetar studenten föreläsningarnas och litteraturens innehåll i mindre grupper och diskuterargemensamt i seminarieform.

Seminarier, salsskrivning och skriftliga inlämningsuppgifter utgör underlag för bedömning av om lärandemålen är uppfyllda. Delkursen examineras under två delmoment om vardera 7,5 hp: Kriminella karriärer – mönster samt Kriminella karriärer – utveckling.

Lärandemål 1 – 5 examineras under moment 1 genom en muntlig gruppuppgift samt en individuell salstentamen. Vid examinationen ska studenten redogöra för innebörden av ett livsförlopps- och utvecklingsperspektiv på antisocialt beteende och mer specifikt kunna beskriva och analysera olika kriminella karriärmönster, diskutera olika vetenskapliga metodologiska frågor av relevans vid studerandet av individuella, avvikande livsförlopp samt redogöra för olika former av förebyggande insatser med utgångspunkt i ett livsförlopps- och utvecklingsperspektiv. Därutöver ska studenten kritiskt reflektera över samhällsekonomiska konsekvenser av kriminella karriärer. Lärandemål 5 examineras även under moment 2 i samband med en hemtentamen, där ska studenten reflektera över konsekvenser av kriminella karriärer på individnivå. Lärandemål 6 och 7 examineras genom en hemtentamen under moment 2. I hemtentamen ska studenten visa fördjupad kunskap om samspelet mellan olika faktorer av betydelse för utvecklingen av antisociala livsförlopp, inklusive psykopatologi och beroende/missbruk. För bedömningen av studenternas prestationer vid samtliga delexaminationer tillmäts förklaringar och argumentation särskild betydelse. Bedömningskriterier för samtliga examinationsmoment delas ut vid kursstart.

För att bli godkänd på delkursen krävs minst betyget godkänt på varje prov. För att erhålla betyget Väl godkänd på delkursen krävs betyget Väl godkänd på skriftlig salstentamen respektive hemtentamen.

Delkursen är en fördjupning av de metodologiska kunskaper som studenterna utvecklar i delkursen Forskningsmetodik I. Stor vikt läggs vid tolkning och analys av olika typer av data. I kursen ingår bland annat laborationer och examinationer med hjälp av program för statistisk bearbetning och analys.

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna:

1. redogöra för centrala metodfrågor inom kriminologin,

2. diskutera användningen av relevanta datakällor (som exempelvis den officiella kriminalstatistiken i Sverige) i studiet av kriminologiska forskningsfrågor, och

3. bearbeta och sammanställa olika typer av data samt genomföra, tolka och presentera resultatet från beskrivande statistiska analyser.

Delkursens arbetsformer består av föreläsningar, datalaborationer, grupparbeten och redovisningsseminarier. För att uppnå lärandemål 1-3 diskuteras kurslitteraturens innehåll i föreläsningsform. För att uppnå lärandemål 2 och 3 genomförs datalaborationer där studenten övar sig på att genomföra statistisk analys i statistikprogrammet SPSS (Statistical Package for the Social Sciences).Lärandemål 1-3 underlättas även genom att studenterna i grupp samlar in, bearbetar, sammanställer och presenterar olika typer av data. För att uppnå lärandemål 1 deltar studenterna även vid redovisningsseminarier stöder där grupparbetena redovisas.

Delkursen examineras genom tre deluppgifter: två gruppuppgifter och en individuell datasalstentamen. Lärandemål 1 och 2 examineras genom att studenten genomför och presenterar resultatet av en systematisk social observation (SSO). Studenterna ska i grupp observera ett områdes sociala och fysiska egenskaper. Med utgångspunkt i forskningsläget ska ett syfte formuleras och SSO tillämpas. I samband med en muntlig presentation redovisas tillvägagångssättet med ett tydligt fokus på identifierade förtjänster och brister med metoden, som även relateras till övrig metodlitteratur. Resultaten presenteras med hjälp av beskrivande statistisk analys, vilken studenterna själva genomfört, tolkat och dragit slutsatser från. Uppgiften syftar till att förse studenten med ytterligare ett metodologiskt verktyg i form av SSO. Lärandemål 2 examineras i en annan gruppuppgift, där även lärandemål 3 är grund för examination. Uppgiften innebär att studenten genomför statistisk analys av offentlig statistik. Med utgångspunkt i kriminologisk teori ska studenterna i grupp formulera ett antal hypoteser och testa dessa genom att inhämta data, genomföra uni- och bivariata analyser samt tolka resultaten. Uppgiften redovisas i en kort rapport där det också beskrivs vilka datakällor som använts, tillsammans med en diskussion om för- och nackdelar med dessa. Lärandemål 3 examineras även genom en individuell tentamen. Tentamen är datorbaserad och genomförs med hjälp av statistikprogrammet SPSS (Statistical Package for the Social Sciences). Studenten genomför, tolkar och drar egna slutsatser från uni- och bivariata analyser utifrån ett givet dataset.

För att bli godkänd på delkursen krävs minst betyget godkänt på varje prov. Student som inte närvarar vid obligatoriska moment ska komplettera i samråd med examinator.

I delkursen formulerar studenten en problemställning av relevans för huvudområdet kriminologi och besvarar denna i form av ett fördjupningsarbete.

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna:

1. söka, beskriva och värdera olika typer av informationskällor,

2. utifrån en litteraturgenomgång redogöra för en avgränsad del inom ett forskningsområde och i ett uppsatsarbete presentera sina resultat, och

3. försvara uppsatsen samt opponera på en annan students arbete.

Delkursens arbetsformer består av enskilda studier, föreläsningar, seminarier, kamratgranskning och workshop i informationssökning. För att uppnå lärandemål 1 deltar studenten i en workshop i informationssökning. För att uppnå lärandemål 2 och 3 diskuteras det individuella fördjupningsarbetets olika delar i seminarieform och kamratgranskning sker kontinuerligt under delkursen.

Lärandemålen examineras genom en bedömning av det fördjupningsarbete som studenterna skriver. Lärandemål 3 examineras även genom att studenten vid ett obligatoriskt examinationsseminarium försvarar sitt fördjupningsarbete samt opponerar på annan students fördjupningsarbete. Bedömningskriterier för examinationen delas ut vid kursstart. Student som inte närvarar vid obligatoriska moment ska komplettera i samråd med examinator.

För att bli godkänd på delkursen krävs minst betyget godkänt på varje prov. För att

erhålla betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på fördjupningsarbetet.

Student, som underkänts i tentamen, ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Om en kurs upphört eller genomgått större förändringar har studenten, inom ett år efter det att förändringen skett, rätt till två omtentamina baserade på den kursplan som gällde vid registreringen på kursen. Tentamen och omtentamen genomförs på de tider som anges i schemat.

Kursen består av tre delkurser:

1. Kriminalitet i ett livsförloppsperspektiv, 15 hp

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna:

1. redogöra för innebörden av ett livsförlopps- och utvecklingsperspektiv på antisocialt beteende,

2. analysera mönster för kriminalitet i ett livsförloppsperspektiv,

3. diskutera olika vetenskapliga metoder för att studera individuella avvikande livsförlopp,

4. redogöra för olika former av förebyggande insatser,

5. kritiskt reflektera över konsekvenser av kriminalitet i livsförloppet, på både samhälls- och individnivå,

6. förklara samvariationen mellan olika former av avvikande beteenden under livsförloppet, och

7. identifiera och i termer av risk samt orsakmekanismer diskutera faktorer som påverkar utvecklingen av antisocialt beteende.

2. Forskningsmetodik II, 7,5 hp

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna:

1. redogöra för centrala metodfrågor inom kriminologin,

2. diskutera användningen av relevanta datakällor (som exempelvis den officiella kriminalstatistiken i Sverige) i studiet av kriminologiska forskningsfrågor, och

3. bearbeta och sammanställa olika typer av data samt genomföra, tolka och presentera resultatet från beskrivande statistiska analyser.

3. Fördjupningsarbete 7,5 hp

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna:

1. söka, beskriva och värdera olika typer av informationskällor,

2. utifrån en litteraturgenomgång redogöra för en avgränsad del inom ett forskningsområde och i ett uppsatsarbete presentera sina resultat, och

3. försvara uppsatsen samt opponera på en annan students arbete.

Kursen består av 3 delkurser:

Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, seminarier och grupparbeten. För att uppnå lärandemålen diskuteras det centrala innehållet i litteraturen i föreläsningsform.

För att uppnå lärandemålen bearbetar studenten föreläsningarnas och litteraturens innehåll i mindre grupper och diskuterar

gemensamt i seminarieform.

Delkursens arbetsformer består av föreläsningar, datalaborationer, grupparbeten och redovisningsseminarier. För att uppnå lärandemål 1-3 diskuteras kurslitteraturens innehåll i föreläsningsform. För att uppnå lärandemål 2 och 3 genomförs datalaborationer där studenten övar sig på att genomföra statistisk analys i statistikprogrammet SPSS (Statistical Package for the Social Sciences).Lärandemål 1-3 underlättas även genom att studenterna i grupp samlar in, bearbetar, sammanställer och presenterar olika typer av data. För att uppnå lärandemål 1 deltar studenterna även vid redovisningsseminarier stöder där grupparbetena redovisas.

Delkursens arbetsformer består av enskilda studier, föreläsningar, seminarier, kamratgranskning och workshop i informationssökning. För att uppnå lärandemål 1 deltar studenten i en workshop i informationssökning. För att uppnå lärandemål 2 och 3 diskuteras det individuella fördjupningsarbetets olika delar i seminarieform och kamratgranskning sker kontinuerligt under delkursen.

Kursen består av tre delkurser.

Seminarier, salsskrivning och skriftliga inlämningsuppgifter utgör underlag för bedömning av om lärandemålen är uppfyllda. Delkursen examineras under två delmoment om vardera 7,5 hp: Kriminella karriärer – mönster samt Kriminella karriärer – utveckling.

Lärandemål 1 – 5 examineras under moment 1 genom en muntlig gruppuppgift samt en individuell salstentamen. Vid examinationen ska studenten redogöra för innebörden av ett livsförlopps- och utvecklingsperspektiv på antisocialt beteende och mer specifikt kunna beskriva och analysera olika kriminella karriärmönster, diskutera olika vetenskapliga metodologiska frågor av relevans vid studerandet av individuella, avvikande livsförlopp samt redogöra för olika former av förebyggande insatser med utgångspunkt i ett livsförlopps- och utvecklingsperspektiv. Därutöver ska studenten kritiskt reflektera över samhällsekonomiska konsekvenser av kriminella karriärer. Lärandemål 5 examineras även under moment 2 i samband med en hemtentamen, där ska studenten reflektera över konsekvenser av kriminella karriärer på individnivå. Lärandemål 6 och 7 examineras genom en hemtentamen under moment 2. I hemtentamen ska studenten visa fördjupad kunskap om samspelet mellan olika faktorer av betydelse för utvecklingen av antisociala livsförlopp, inklusive psykopatologi och beroende/missbruk. Lärandemål 7 examineras även genom en individuell skriftlig fördjupningsuppgift. I uppgiften ska studenten fördjupa sin kunskap om någon faktor av betydelse för utvecklingen av antisocialt beteende. För bedömningen av studenternas prestationer vid samtliga delexaminationer tillmäts förklaringar och argumentation särskild betydelse. Bedömningskriterier för samtliga examinationsmoment delas ut vid kursstart.

För att bli godkänd på delkursen krävs minst betyget godkänt på varje prov. För att

erhålla betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på skriftlig salstentamen.

Delkursen examineras genom tre deluppgifter: två gruppuppgifter och en individuell datasalstentamen. Lärandemål 1 och 2 examineras genom att studenten genomför och presenterar resultatet av en systematisk social observation (SSO). Studenterna ska i grupp observera ett områdes sociala och fysiska egenskaper. Med utgångspunkt i forskningsläget ska ett syfte formuleras och SSO tillämpas. I samband med en muntlig presentation redovisas tillvägagångssättet med ett tydligt fokus på identifierade förtjänster och brister med metoden, som även relateras till övrig metodlitteratur. Resultaten presenteras med hjälp av beskrivande statistisk analys, vilken studenterna själva genomfört, tolkat och dragit slutsatser från. Uppgiften syftar till att förse studenten med ytterligare ett metodologiskt verktyg i form av SSO. Lärandemål 2 examineras i en annan gruppuppgift, där även lärandemål 3 är grund för examination. Uppgiften innebär att studenten genomför statistisk analys av offentlig statistik. Med utgångspunkt i kriminologisk teori ska studenterna i grupp formulera ett antal hypoteser och testa dessa genom att inhämta data, genomföra uni- och bivariata analyser samt tolka resultaten. Uppgiften redovisas i en kort rapport där det också beskrivs vilka datakällor som använts, tillsammans med en diskussion om för- och nackdelar med dessa. Lärandemål 3 examineras även genom en individuell tentamen. Tentamen är datorbaserad och genomförs med hjälp av statistikprogrammet SPSS (Statistical Package for the Social Sciences). Studenten genomför, tolkar och drar egna slutsatser från uni- och bivariata analyser utifrån ett givet dataset.

För att bli godkänd på delkursen krävs minst betyget godkänt på varje prov. Student som inte närvarar vid obligatoriska moment ska komplettera i samråd med examinator.

Lärandemålen examineras genom en bedömning av det fördjupningsarbete som studenterna skriver. Lärandemål 3 examineras även genom att studenten vid ett obligatoriskt examinationsseminarium försvarar sitt fördjupningsarbete samt opponerar på annan students fördjupningsarbete. Bedömningskriterier för examinationen delas ut vid kursstart. Student som inte närvarar vid obligatoriska moment ska komplettera i samråd med examinator.

För att bli godkänd på delkursen krävs minst betyget godkänt på varje prov. För att

erhålla betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på fördjupningsarbetet.

Student, som underkänts i tentamen, ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Om en kurs upphört eller genomgått större förändringar har studenten, inom ett år efter det att förändringen skett, rätt till två omtentamina baserade på den kursplan som gällde vid registreringen på kursen. Tentamen och omtentamen genomförs på de tider som anges i schemat.

Andersson F, Levander S, Svensson R, Torstensson Levander M, (2012) Sex differences in offending trajectories in a Swedish cohort. Criminal behaviour and Mental Health, 22, (2) 108-121. 14 sidor.

Farrington DP, (red.) (2005) Introduction to Integrated Developmental and Life Course Theories of Offending. Advances in Criminological Theories. USA: Transaction Publishers. Kap 1-4. 92 sidor.

Hare RD, (1997). Psykopatens värld: Utan samvete. Lund: Studentlitteratur. 218 sidor.

Homel R, (2005) Developmental crime prevention. I: Tilley N, (red). Handbook of Crime Prevention and Community Safety. (71-106). Devon: Willan Publishing. 35 sidor.

Jaffee SR, Strait LB, Odgers CL, (2012) From Correlates to Causes: Can Quasi-Experimental Studies and Statistical Innovations Bring Us Closer to Identifying the Causes of Antisocial Behavior? Psychological Bulletin, 138,2: 272 – 295. 23 sidor.

Laub JH, Sampson RJ, (2006) Shared Beginnings, Divergent Lives. Delinquent Boys to Age 70. Cambridge, Massachusetts: Harvard University Press, 352 sidor

Levander S, Adler H, Gefvert O, Tuninger E, (2008) Psykiatri. En orienterande översikt. (2 uppl.). Lund: Studentlitteratur. Kap 1-9, 11-16, 19, 23-27. 217 sidor.

Moffitt TE, Caspi A, Rutter M, Silva PA, (2001) Sex Differences in Antisocial Behavior. Conduct Disorder, Delinquency, and Violence in the Dunedin Longitudinal Study. Cambridge: Cambridge University Press, 240 sidor.

Piquero, A., Farrington, D., & Blumstein, A. (2007a). Key Issues in Criminal Career Research. New Analyses of the Cambridge Study in Delinquent Development. Cambridge: Cambridge University Press. Kapitel 1 & 2. 37 sidor..

Welsh BC, Loeber R, Stevens BR, Stouthamer-Loeber M, Cohen MA, Farrington DP, (2008) Costs of Juvenile Crime in Urban Areas. A Longitudinal Perspective. Youth Violence and Juvenile Justice, 6, 1: 3-27, 24 sidor.

Wright JP, Tibbetts SG, Daigle LE, (2015) Criminals in the making. Criminality across the life course. Thousand Oaks, CA: Sage Publications.

Vetenskapligt material om ca 200 sid kan tillkomma.

Brottsförebyggande rådet, (1999-2001) Statistikskolan – artikelserie.

Brottsförebyggande rådet, (2006). Konsten att läsa statistik om brottslighet. Rapport 2006:01. Ca 150 s.

Djurfeldt G, Larsson R, Stjärnhagen O, (2010) Statistikverktygslåda 1 - samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder. Upplaga 2. Lund: Studentlitteratur. Ca 450 s.

För (etiska) regler och riktlinjer för forskning, se CODEX: www.codex.uu.se

Ca 300 sidor vetenskapliga artiklar och andra texter.

Gudmundsson, P. (2012) Skrivanvisningar för studenter vid fakulteten för hälsa och samhälle. Malmö högskola, Utbildningsnämnden Fakulteten för hälsa och samhälle.

Övrig litteratur väljs i samråd med lärare.

Referenslitteratur

Friberg F, (2012). Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Lund: Studentlitteratur.

Hart C, (2003) Doing a Literature Review. Thousand Oaks, CA: Sage Publications.

Forsberg C, Wengström Y, (2008) Att göra systematiska litteraturstudier. Värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur & Kultur.

Kursansvarig lärare ansvarar för att en formativ kursvärdering (temperaturtagning) genomförs efter delkurs 1. Denna återkopplas skriftligt och muntligt till studenterna snarast möjligt. En summativ kursvärdering genomförs i anslutning till delkursens slutförande (i samtliga delkurser). Kursansvarig lärare återkopplar resultatet till studenterna under början av nästkommande kurs. Minnesanteckningar från återkopplingen görs tillgängliga för kursens studenter samt återkopplas till de studenter som påbörjar kursen vid nästkommande kurstillfälle.

Om en kurs har upphört eller genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.