Kursen syftar till att studenten ska utveckla kunskap om straffrättens grunder och utformning samt kunna ge exempel på straffrättsliga konsekvenser för brott och beskriva hur dessa tillämpas inom kriminalvården. Studenten ska även kunna diskutera straffrättens och kriminalvårdens preventiva funktion.

Kursen inleds med en introduktion till straffrätten. Detta följs av en genomgång av straffrättens påföljdslära då straffrättsliga konsekvenser beskrivs och relateras till brott. Kursen avslutas med en redogörelse för hur de straffrättsliga konsekvenserna tillämpas inom kriminalvården.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1. redogöra för straffrättens utformning och grunder,

2. ge exempel på straffrättsliga konsekvenser för brott,

3. redogöra för hur de straffrättsliga konsekvenserna tillämpas inom kriminalvården, och

4. diskutera straffrättens och kriminalvårdens preventiva funktion.

Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar och obligatoriska seminarier. Andra lärandeaktiviteter som ingår i kursen är självständiga litteraturstudier, studiebesök, arbete i grupp, skriftliga övningsuppgifter, muntlig presentation och vetenskapligt skrivande. För att studenten ska uppnå lärandemål 1 - 4 presenteras och diskuteras det centrala innehållet under föreläsningar. För att uppnå lärandemålen diskuteras kursens innehåll vid flera seminarier med tillhörande skriftliga övningsuppgifter. För att studenten ska uppnå lärandemål 1,2 och 4 görs ett studiebesök vid en tingsrätt då studenten närvarar vid och observerar en huvudförhandling av ett brottmål. Studiebesöket diskuteras i seminarieform.

Lärandemål 1 – 4 examineras genom aktivt deltagande vid obligatoriska seminarier då studenterna presenterar och diskuterar muntligen och skriftligen, både i grupp och individuellt. Vid dessa seminarier presenteras relevanta lagrum, diskuteras straffrättsligt grundläggande frågor, relateras straffrättsliga konsekvenser till verkliga rättsfall, och redogörs för hur straffrättsliga konsekvenser realiseras praktiskt inom kriminalvård, med en reflektion kring dess preventiva funktion. Lärandemål 1 – 4 examineras vidare genom en hemtentamen som utgår ífrån den huvudförhandling av ett brottmål på en tingsrätt som studenten närvarit vid. I hemtentamen beskriver studenten det brottmål denne närvarit vid, och lyfter relevanta lagrum och straffrättsligt grundläggande principer. Vidare ska studenten beskriva och diskutera hur domstol relaterat den straffrättsliga konsekvensen till gällande brott, samt reflektera över den preventiva funktion som denna straffrättsliga konsekvens kan innebära för den dömde individen. Bedömningskriterier för samtliga examinationsmoment delas ut vid kursstart.

Student som inte närvarar vid obligatoriska moment ska komplettera i samråd med examinator.

För godkänt på kursen krävs godkänt på varje prov. För väl godkänt på kursen krävs betyget väl godkänt på individuell hemtentamen.

Student, som underkänts i tentamen, ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Om en kurs upphört eller genomgått större förändringar har studenten, inom ett år efter det att förändringen skett, rätt till två omtentamina baserade på den kursplan som gällde vid registreringen på kursen. Tentamen och omtentamen genomförs på de tider som anges i schemat.

Berman, A H & Farbring, C Å (red.) (2010) Kriminalvård i praktiken: strategier för att minska återfall i brott och missbruk. Lund: Studentlitteratur.

Clevesköld, L, Thunved, A & Thunved, B (2015) Samhället och de unga lagöverträdarna. Stockholm: Norstedts Juridik.

Jareborg, N & Zila, J (2014) Straffrättens påföljdslära. Stockholm: Norstedts Juridik.

Lavén, H (2013) Hur domstolar dömer i brottmål: om domare, rättegång, bevisning och påföljder. Stockholm: Norstedts Juridik.

Wennberg, S (2014) Introduktion till straffrätten. Stockholm: Norstedts Juridik.

Kursansvarig lärare/examinator ansvarar för att en kursvärdering genomförs i kursen. En summativ kursvärdering genomförs i anslutning till kursens slutförande. Kursansvarig lärare återkopplar resultatet till studenterna på schemalagd tid. Minnesanteckningar från återkopplingen med ändringsförslag upprättas och görs tillgängligt på kursens hemsida samt återkopplas till de studenter som påbörjar kursen vid nästkommande kurstillfälle.

Om en kurs har upphört eller har genomgått större förändringar ska

studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för

omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.