Grundläggande behörighet + Samhällskunskap 1b / 1a1 +1a2, Matematik 2a / 2b / 2c. Eller: Engelska B, Samhällskunskap A, Matematik B.

Syftet med kursen är att studenten ska utveckla grundläggande kunskaper om brottsutvecklingen i Sverige och internationellt och hur denna kan analyseras.

Kursen inleds med en historisk genomgång av brottsutvecklingen i allmänhet och för särskilda brottstyper som t.ex. bedrägeribrott, idrottsrelaterad brottslighet, terrorism, våld i nära relationer, hatbrott och bostadsinbrott. Därefter diskuteras tillämpliga informationskällor och metoder för analys av brottsutvecklingen som kriminalstatistik, registerdata, självrapportstudier, offerstudier och sjukvårdsdata samt de olika informationskällornas validitet och reliabilitet. Avslutningsvis diskuteras hur teoretiska modeller och metoder bidrar till att förklara orsaken till, och utvecklingen av, olika brottstyper.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1. redogöra för brottslighetens generella utveckling och för utvecklingen av särskilda brottstyper,

2. redogöra för olika informationskällors validitet och reliabilitet och hur valet av metod påverkar de slutsatser som kan dras av en undersökning av brottsutvecklingen,

3. redogöra för generella respektive specifika teoriers och metoders bidrag till förklaringen av orsaker till och utvecklingen av särskilda brottstyper, och

4. tillämpa informationskällor och metoder för analys av brottsutvecklingen och presentera resultatet skriftligt och muntligt.

Kursen bedrivs i form av föreläsningar, seminarier och grupphandledning. De olika informationskällor och metoder som används vid beskrivning och analys av brottsutvecklingen diskuteras. För att studenten ska uppnå lärandemål 1-3 diskuteras brottsutvecklingen för olika brottstyper och olika informationskällors validitet och reliabilitet i seminarieform. För att studenten ska kunna uppnå lärandemål 4 deltar studenten i grupphandledning. Studentens individuella rapport kamratgranskas av en annan student inför inlämning för examination.

Lärandemål 1-3 examineras genom bedömning av studentens deltagande vid seminarier. Till varje seminarium ska studenten lämna in en skriftlig uppgift. Lärandemål 4 examineras genom bedömning av en individuell rapport som diskuteras vid seminarier med kamratgranskning samt vid ett examinationsseminarium.

I fokus för bedömningen är studentens förmåga att redogöra för och tillämpa olika informationskällor för att analysera brottsutvecklingen, samt förmåga att presentera resultatet på ett koherent och tydligt sätt, skriftligt och muntligt.

Student som inte närvarar vid obligatoriska moment ska komplettera i samråd med examinator.

Student, som underkänts i tentamen, ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Om en kurs upphört eller genomgått större förändringar har studenten, inom ett år efter det att förändringen skett, rätt till två omtentamina baserade på den kursplan som gällde vid registreringen på kursen. Tentamen och omtentamen genomförs på de tider som anges i schemat.

Andersson, L. (2011) Mått på brott. Självdeklaration som metod att mäta brottslighet. Stockholm: Kriminologiska institutionen, Stockholms Universitet.

Brottsförebyggande rådet (2006) Konsten att läsa statistik om brott och brottslighet. Rapport: 2006:1. 155 sidor.

Brottsförebyggande rådet (2017) Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2015. Rapport: 2017:5. 364 sidor.

Brottsförebyggande rådet (2019) Nationella trygghetsundersökningen 2019. Om utsatthet, otrygghet och förtroende. Rapport: 2019:1. 248 sidor.

Brottsförebyggande rådet (2017) Hatbrott 2016. Statistik över polisanmälningar med identifierade hatbrottsmotiv och självrapporterad utsatthet för hatbrott. Rapport: 2017:11. 156 sidor.

Brottsförebyggande rådet (2017) Hatbrott 2016. Statistik över polisanmälningar med identifierade hatbrottsmotiv och självrapporterad utsatthet för hatbrott. Teknisk rapport. Rapport: 2017:12. 82 sidor.

Kuhlhorn E, Grevholm E, (2007) Det grova våldet i sjukvårdsdata. En metodstudie. Brottsförebyggande rådet, Rapport: 2007:13. 32 sidor.

Mellgren C, Väfors Fritz M, Tiby E, (2018) Kriminologi: en studiehandbok. Lund: Studentlitteratur. 223 sidor.

Rying M, (2007) Utvecklingen av dödligt våld mot kvinnor i nära relationer. Brottsförebyggande rådet. Rapport: 2007:6. 60 sidor.

Väfors Fritz M, Khoshnood A, (Eds.) (2018) Brottslighet och utsatthet i Malmö. Lund: Studentlitteratur. 171 s.

Ytterligare vetenskaplig litteratur tillkommer.

Kursansvarig lärare ansvarar för att en kursvärdering genomförs i kursen. En summativ kursvärdering genomförs i anslutning till kursens slutförande. Kursansvarig lärare återkopplar resultatet till studenterna på schemalagd tid. Minnesanteckningar från återkopplingen med ändringsförslag upprättas och görs tillgängligt på kursens hemsida samt återkopplas till de studenter som påbörjar kursen vid nästkommande kurstillfälle.

Om en kurs har upphört eller genomgått större förändringar ska

studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för

omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.