Kursens syfte är att studenten utvecklar grundläggande kunskaper om olika perspektiv, teorier och begrepp inom vetenskapsteori, sociologi och psykologi.

Kursen behandlar grundläggande perspektiv, begrepp och teorier inom tre områden: vetenskapsteori, sociologi och psykologi. Stor vikt läggs vid problemformulering och tillämpning av kriminologins vetenskapsteoretiska grunder, samt sociologiska och psykologiska teorier och begrepp med relevans för aktuella och centrala frågeställningar inom kriminologisk forskning. Vetenskapsteorin berör olika perspektiv på hur kunskap betraktas och på vilka sätt kunskap uppnås och utvecklas inom vetenskapen. Sociologin behandlar olika sociala perspektiv på samhällsutveckling samt människors handlingar, interaktioner och grupptillhörighet. Psykologin innefattar individuella perspektiv på människors kognition, beteende, personlighet och livsutveckling. Dessutom berörs vetenskaplig metodik och forskningsetik inom varje område.

Efter avslutad kurs skall studenten kunna:

1. beskriva huvuddragen i vetenskapsteori, vilka inkluderar centrala problemställningar och begrepp av relevans för kunskap, logik och vetenskapliga förklaringar,

2. beskriva huvuddragen i sociologi, vilka inkluderar olika sociala perspektiv och teorier om samhällsutveckling, människors handlingar, interaktioner och grupptillhörighet,

3. beskriva huvuddragen i psykologi, vilka inkluderar centrala problemställningar och begrepp kring människors kognition, beteende, personlighet och livsutveckling,

4. tillämpa och diskutera olika vetenskapsteoretiska, sociologiska och psykologiska perspektiv och begrepp i relation till kriminalitet och andra avvikande beteenden,

5.tillämpa och problematisera olika forskningsmetoder inom vetenskapsteori, sociologi och psykologi med relevans för kriminologin, och

6.diskutera forskningsetiska aspekter inom kriminologiskt relevanta studier med utgångspunkt i vetenskapsteori, sociologi och psykologi.

Kursens arbetsformer består av enskilda studier, föreläsningar, seminarier och grupparbete. För att uppnå lärandemålen presenteras och diskuteras kurslitteraturens innehåll i föreläsningsform. För att uppnå samtliga lärandemål diskuteras och tillämpas begrepp, teorier och olika perspektiv i seminarieform. För att nå lärandemål 4, 5 och 6 arbetar studenten i grupp med att identifiera, diskutera och presentera ett relevant problem inom vetenskapsteori, sociologi och psykologi. Studenterna arbetar även med enskilda inlämningsuppgifter knutna till seminarierna. Samtliga seminarier är obligatoriska.

Lärandemål 1-4 examineras genom tre individuella skriftliga tentamina. Lärandemål 1-6 examineras genom deltagande i seminarier och tillhörande inlämningsuppgifter. För individuella skriftliga tentamina är fokus för bedömning på studentens förmåga att beskriva och diskutera innehållet i kurslitteraturen. För inlämningsuppgifter och obligatoriska seminarier är fokus för bedömning på studentens förmåga att beskriva, tillämpa, diskutera och problematisera innehållet i kurslitteraturen. Student som inte närvarar vid obligatoriska moment ska komplettera på motsvarande sätt som vid ordinarie examination enligt beslut av examinator. Bedömningskriterier för samtliga examinationsmoment delas ut vid kursstart. För att erhålla betyget godkänd på kursen krävs betyget godkänt på samtliga examinerande moment. För att erhålla betyget väl godkänd på kursen krävs dessutom betyget väl godkänd på två av tre individuella skriftliga tentamina.

Student som underkänts i tentamen ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Tentamen och omtentamen genomförs på de tider som anges i schemat.

Allwood C M, Erikson M G, (2017) Grundläggande vetenskapsteori: för psykologi och andra beteendevetenskaper. Lund: Studentlitteratur. 217 s.

Chalmers A, (2003) Vad är vetenskap egentligen? översättning: Per Lennart Månsson, Nora: Nya Doxa, 55 sidor.

Giddens A, Sutton P W, (2021) Sociologi. Lund: Studentlitteratur. 728 sidor.

Holt N, Bremner A, Sutherland E, Vliek M, Passer MW, Smith RE, (2019) Psychology: The Science of Mind and Behaviour. Berkshire: McGraw-Hill, 500 sidor.

Mellgren C, Väfors Fritz M, Tiby E, (2018) Kriminologi: en studiehandbok. Lund: Studentlitteratur. 223 sidor.

Månson P, (2010) Båten i parken: Introduktion till samhällsstudier. Stockholm: Nordstedts akademiska förlag. 150 sidor.

Kursansvarig lärare ansvarar för att en kursvärdering genomförs i kursen. En formativ kursvärdering (temperaturtagning) genomförs efter halva delkursen. Denna återkopplas skriftligt och muntligt till studenterna snarast möjligt. En summativ kursvärdering genomförs i anslutning till kursens slutförande. Kursansvarig lärare återkopplar resultatet till studenterna på schemalagd tid. Minnesanteckningar från återkopplingen med ändringsförslag upprättas och görs tillgängligt på kursens hemsida samt återkopplas till de studenter som påbörjar kursen vid nästkommande kurstillfälle.

Om en kurs har upphört eller genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.