Grundläggande behörighet + Samhällskunskap 1b / 1a1 +1a2. Eller: Engelska B, Samhällskunskap A.

Kursens syfte är att studenten utvecklar grundläggande kunskaper om olika perspektiv, teorier och begrepp inom vetenskapsteori, sociologi och psykologi.

Kursen behandlar grundläggande perspektiv, begrepp och teorier inom tre områden: vetenskapsteori, sociologi och psykologi. Stor vikt läggs vid problemformulering och tillämpning av kriminologins vetenskapsteoretiska grunder, samt sociologiska och psykologiska teorier och begrepp med relevans för aktuella och centrala frågeställningar inom kriminologisk forskning. Vetenskapsteorin berör olika perspektiv på hur kunskap betraktas och på vilka sätt dessa uppnås och utvecklas. Det sociologiska området tar upp olika teorier om handlingar, beteende och strukturer utifrån ett samhällsperspektiv. Det psykologiska området tar upp individuella perspektiv på beteende, mentala processer och miljön. Dessutom berör diskussionen inom varje område följande synvinklar: individ, struktur, biologi, genus och etik.

Efter avslutad kurs skall studenten kunna:

1. beskriva huvuddragen i vetenskapsteori, vilka inkluderar centrala problemställningar kring kunskap, logik och kausalitet samt kunskapsutveckling,

2. redogöra för begreppsbildningar och kunskap inom vetenskapsteori om positivism, hermeneutik, objektivitet, och relativism,

3. beskriva huvuddragen i sociologi, vilka inkluderar olika perspektiv och teorier på samhälle, struktur, normer, moral, ojämlikhet, klass och socialisering,

4. beskriva huvuddragen i psykologi vilka inkluderar centrala problemställningar kring, samspelet mellan individ och miljö,

5. redogöra för begreppsbildningar och kunskap inom psykologi om missbruk, utveckling, uppfostran, anknytning, kognition och inlärning,

6. tillämpa olika vetenskapsteoretiska, sociologiska och psykologiska perspektiv på forskning, och då särskilt forskning om brottslighet och andra avvikande beteenden,

7. diskutera perspektiven utifrån olika synvinklar som inkluderar analysnivå, genus och etik. och

8. redogöra för grundläggande kunskaper om forskningsmetoder inom vetenskapsteori, sociologi och psykologi med relevans för kriminologisk forskning.

Kursens arbetsformer består av föreläsningar, grupparbete, enskilda övningsuppgifter och seminarier. För att uppnå lärandemålen 1-5, 7,8 presenteras och diskuteras kurslitteraturens innehåll i föreläsningsform. För att uppnå lärandemål 1, 3, 4, diskuteras begreppsbildning och hur dessa tillämpas inom kriminologisk forskning i seminarieform. För att kunna uppnå lärandemål 2, 3, 5 arbetar studenten i grupp med att identifiera, formulera och sedan presentera en aktuell fråga inom vetenskapsteori, sociologi och psykologi. För att uppnå lärandemål 6 och 7 diskuteras även centrala teman i seminarieform. Studenterna arbetar även med skriftliga enskilda inlämningsuppgifter knutna till seminarierna. Samtliga seminarier är obligatoriska.

Lärandemål 1,2,3,4,6 och 8 examineras genom individuell skriftlig tentamen där studenten ska redovisa god analytisk och problematiserande förmåga. Lärandemål 3, 5 och 7 examineras genom deltagande i seminarier. För både individuell skriftlig tentamen och obligatoriska seminarier är fokus för bedömning på studentens förmåga att redogöra för och diskutera innehållet i kurslitteraturen. Till seminarierna hör individuella skriftliga inlämningsuppgifter. Lärandemål 1,2,4,5 och 6 examineras genom deltagande i grupparbete och inlämning av individuell skriftlig inlämningsuppgift. Grupparbetet är utformat som deltagande i en presentation eller debatt där studenten muntligt redogör för och diskuterar en aktuell fråga inom vetenskapsteori, sociologi och psykologi. Fokus i bedömningen är på studentens förmåga att utifrån en granskning av litteraturen argumentera för sina ståndpunkter. Student som inte närvarar vid obligatoriska moment ska komplettera på motsvarande sätt som vi ordinarie examination enligt beslut av examinator. Bedömningskriterier för samtliga examinationsmoment delas ut vid kursstart. För att bli godkänd på kursen krävs minst betyget godkänt på varje prov. För att erhålla betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på individuell skriftlig tentamen.

Student som underkänts i tentamen ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Tentamen och omtentamen genomförs på de tider som anges i schemat.

Allwood, C M, Erikson, M G (2017). Grundläggande vetenskapsteori: för psykologi och andra beteendevetenskaper. Lund: Studentlitteratur. 217 s.

Chalmers A, (2003) Vad är vetenskap egentligen? översättning: Per Lennart Månsson, Nora: Nya Doxa, 55 sidor.

Giddens A, Sutton, P (2014). Sociologi. Lund: Studentlitteratur, 807 sidor.

Holt N, Bremner A, Sutherland E, Vliek M, Passer MW, Smith RE, (2019) Psychology: The Science of Mind and Behaviour. Berkshire: McGraw-Hill, 500 sidor.

Mellgren C, Väfors Fritz M, Tiby E, (2018) Kriminologi: en studiehandbok. Lund: Studentlitteratur. 223 sidor.

Månson P, (2010) Båten i parken: Introduktion till samhällsstudier. Stockholm: Nordstedts akademiska förlag, 150 sidor.

Kursansvarig lärare ansvarar för att en kursvärdering genomförs i kursen. En formativ kursvärdering (temperaturtagning) genomförs efter halva delkursen. Denna återkopplas skriftligt och muntligt till studenterna snarast möjligt. En summativ kursvärdering genomförs i anslutning till kursens slutförande. Kursansvarig lärare återkopplar resultatet till studenterna på schemalagd tid. Minnesanteckningar från återkopplingen med ändringsförslag upprättas och görs tillgängligt på kursens hemsida samt återkopplas till de studenter som påbörjar kursen vid nästkommande kurstillfälle.

Om en kurs har upphört eller genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.