Kursens syfte är att studenten utvecklar grundläggande kunskaper om olika perspektiv, teorier och begrepp inom vetenskapsteori, sociologi och psykologi.

Kursen behandlar grundläggande perspektiv, begrepp och teorier inom vetenskapsteori, sociologi och psykologi. Stor vikt läggs vid problemformulering och tillämpning av sociologiska och psykologiska teorier och begrepp med relevans för det kriminologiska området. Kursen är forskningsanknuten vilket innebär att dess innehåll bygger på etablerade forskningsparadigm inom de ovanstående områden som är relevanta för kriminologi som disciplin. Dessutom identifieras och diskuteras aktuella och centrala frågeställningar inom kriminologi.

Efter avslutad kurs skall studenten kunna:

1. beskriva huvuddragen i olika vetenskapsteoretiska, sociologiska och psykologiska perspektiv,

2. redogöra för centrala problemställningar, begreppsbildningar och teorier inom vetenskapsteori, sociologi och psykologi,

3. tillämpa olika vetenskapsteoretiska, sociologiska och psykologiska perspektiv på forskning, och då särskilt forskning om brottslighet och andra avvikande beteenden,

4. redogöra för forskningsmetoder inom vetenskapsteori, sociologi och psykologi med relevans för kriminologisk forskning,

5. redogöra för den historiska kunskapsutvecklingen inom vetenskapsteori, sociologi och psykologi som har relevans för kriminologi som en disciplin, och

6. redogöra för hur begrepp inom vetenskapsteori, sociologi och psykologi kan tillämpas inom kriminologisk forskning.

Kursens arbetsformer består av föreläsningar, grupparbete, enskilda övningsuppgifter och obligatoriska seminarier. För att uppnå lärandemålen diskuteras kurslitteraturens innehåll i föreläsningsform. För att uppnå lärandemål 1 diskuteras begreppsbildning och hur dessa tillämpas inom kriminologisk forskning i seminarieform. För att kunna uppnå lärandemål 2-5 arbetar studenten i grupp med att identifiera, formulera och sedan presentera en aktuell fråga inom vetenskapsteori, sociologi och psykologi. För att uppnå lärandemål 2-5 diskuteras även centrala teman i seminarieform. Studenterna arbetar även med skriftliga enskilda inlämningsuppgifter knutna till seminarierna.

Av de schemalagda momenten är seminarier obligatoriska och utgör, tillsammans med skriftlig tentamen samt deltagande i grupparbete, som bedöms individuellt genom skriftlig inlämning, underlag för kursens examination. Grupparbetet är utformat som deltagande i en presentation eller debatt där studenten muntligt redogör för en aktuell fråga inom vetenskapsteori, sociologi och psykologi. Lärandemål 1,2,4 och 5 examineras genom individuell skriftlig tentamen. Lärandemål 3 examineras genom deltagande i seminarier. Lärandemål 1,2,4,5 och 6 examineras genom deltagande i grupparbete och inlämning av individuell skriftlig inlämningsuppgift. Bedömningskriterier för samtliga examinationsmoment delas ut vid kursstart.

Student som inte närvarar vid obligatoriska moment ska komplettera i samråd med examinator.

För att bli godkänd på kursen krävs minst betyget godkänt på varje prov. För att

erhålla betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på den individuella skriftliga inlämningsuppgiften.

Student, som underkänts i tentamen, ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Om en kurs upphört eller genomgått större förändringar har studenten, inom ett år efter det att förändringen skett, rätt till två omtentamina baserade på den kursplan som gällde vid registreringen på kursen. Tentamen och omtentamen genomförs på de tider som anges i schemat.

Chalmers A, (2003) Vad är vetenskap egentligen? översättning: Per Lennart Månsson, Nora: Nya Doxa.

Giddens A, (2007) Sociologi. Lund: Studentlitteratur, 600 sidor.

Månson P, (2010) Båten i parken: Introduktion till samhällsstudier. Stockholm: Nordstedts akademiska förlag, 150 sidor.

Holt N, Bremner A, Sutherland E, Vliek M, Passer MW, Smith RE, (2012) Psychology: The Science of Mind and Behaviour. Second Edition. Berkshire: McGraw-Hill, 500 sidor.

Thurén T, (2007) Vetenskapsteori för nybörjare. Malmö: Liber, 192 sidor.

Kursansvarig lärare ansvarar för att en formativ kursvärdering (temperaturtagning) genomförs efter halva kursen. Denna återkopplas skriftligt och muntligt till studenterna snarast möjligt. En summativ kursvärdering genomförs i anslutning till kursens slutförande. Kursansvarig lärare återkopplar resultatet till studenterna under början av nästkommande kurs. Minnesanteckningar från återkopplingen görs tillgängliga för kursens studenter samt återkopplas till de studenter som påbörjar kursen vid nästkommande kurstillfälle.

Om en kurs har upphört eller genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.