Grundläggande behörighet + Samhällskunskap 1b / 1a1 +1a2. Eller: Engelska B, Samhällskunskap A.

Syftet med kursen är att ge studenterna grundläggande kunskap om modern kriminologisk teoribildning och forskning samt att introducera strategier för brottsprevention. Syftet är även att introducera studenten till forskningsprocessen och olika metoder med anknytning till kriminologisk forskning. Kursen avslutas med ett uppsatsarbete med syfte att studenten självständigt planerar en vetenskaplig kriminologisk undersökning.

Kursen består av tre delkurser:

Kursen består av två delmoment:

Delkursen inleds med en diskussion om grundläggande akademiska förhållningssätt och om studentens förståelse för sin egen roll inom akademin. Diskussionerna handlar bland annat om plagiering och forskaretik. Därefter innehåller kursen en genomgång av modern kriminologisk teori. Frågor som diskuteras är hur människors brottsdeltagande kan förklaras av individuella egenskaper respektive av deras sociala miljö och vilka konsekvenser detta får för det brottspreventiva arbetet. Därefter behandlas centrala forskningsområden inom kriminologin. Det stöd olika kriminologiska teorier och brottspreventionsansatser har i den empiriska forskningen diskuteras.

Efter avlutad delkurs ska studenten kunna:

1. reflektera och argumentera kring grundläggande akademiska förhållningssätt och förståelse för sin egen roll i akademin,

2. redogöra för individuella skillnaders betydelse för individers brottsbenägenhet, den sociala miljöns roll för brottshandlingar och samspelet mellan individers brottsbenägenhet och brottsalstrande faktorer i den sociala miljön med utgångspunkt i kriminologisk teori,

3. redogöra för sociala och situationella ansatser i det brottsförebyggande arbetet,

4. beskriva avskräckningens roll i brottsprevention,

5. beskriva den svenska brottsutvecklingen och jämföra den med exempel på brottslighet och brottsutveckling i andra länder,

6. redogöra för individers brottsutveckling,

7. beskriva brottslighetens geografiska variationer mellan olika miljöer och platser, och

8. diskutera ungdomsbrottslighetens karaktär, utveckling och möjliga orsaker.

Delkursens arbetsformer består av föreläsningar och seminarier. För att studenten ska uppnå samtliga lärandemål presenteras och diskuteras kurslitteraturens innehåll i föreläsningsform. Som stöd för att uppnå samtliga lärandemål arbetar studenterna med övningsuppgifter som diskuteras i grupp och redovisas enskilt skriftligt. För att uppnå samtliga lärandemål diskuteras och analyseras de ämnen och frågor som tagits upp till behandling under föreläsningarna även i seminarieform med ledning av ett diskussionsunderlag. Seminarier är obligatoriska.

Lärandemål 1 examineras genom en individuell inlämningsuppgift. Fokus i bedömningen är studentens förmåga att reflektera kring grundläggande akademiska förhållningssätt. Lärandemål 2-4 examineras genom en individuell tentamen. Fokus i bedömningen är på studentens förmåga att utifrån en granskning av litteraturen argumentera för sina ståndpunkter. Lärandemål 1-4 examineras även genom deltagande vid obligatoriska seminarier Till seminarierna hör individuella skriftliga uppgifter. Fokus i bedömningen är på studentens förmåga att redogöra för och diskutera innehållet i kurslitteraturen. Lärandemål 5-8 examineras genom en individuell tentamen. Lärandemål 5-8 examineras dessutom genom deltagande vid obligatoriska seminarier där studenten presenterar och diskuterar kriminologisk teori, brottsprevention och kriminologisk forskning. Till seminarierna hör individuella skriftliga uppgifter. Fokus i bedömningen är på studentens förmåga att redogöra för och diskutera innehållet i kurslitteraturen. Bedömningskriterier för samtliga examinationsmoment delas ut vid kursstart. Student som inte närvarar vid obligatoriska moment ska komplettera med en individuell skriftlig inlämningsuppgift.

För att få betyget Godkänt krävs godkänt resultat på hemtentamen och salstentamen samt deltagande vid obligatoriska seminarier. För att få betyget väl godkänt krävs väl godkänt resultat på de båda tentamina

Student, som underkänts i tentamen, ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Tentamen och omtentamen genomförs på de tider som anges i schemat.

I delkursen diskuteras kvantitativa och kvalitativa metoder. Inom respektive forskningsansats behandlas hur forskningsarbete bedrivs och olika metoder för att undersöka och analysera brottslighet och andra kriminologiskt relevanta frågeställningar.

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna

1. redogöra för grundläggande principer och tillvägagångssätt i kriminologiskt forsknings-och utredningsarbete,

2. diskutera upplägg till kvalitativa och kvantitativa studier,

3. diskutera enkät- och intervjufrågors konstruktion och användning i kvalitativa och kvantitativa studier, och

4. tolka enklare statistiska analyser.

Delkursens arbetsformer består av föreläsningar, gruppuppgifter, diskussionsseminarier, individuella skrivuppgifter och redovisningsseminarier, vilka tillsammans lägger grunden för att uppnå samtliga lärandemål. Under föreläsningarna sammanfattas, klargörs och diskuteras kurslitteraturens innehåll. För att uppnå lärandemål 1-4 arbetar studenterna med individuella övningsuppgifter som redovisas skriftligt, liksom diskuterar olika moment i vetenskaplig metod i seminarieform. En gruppuppgift berör lärandemål 2-4 och en annan gruppuppgift berör lärandemål 2 och 3. Dessa redovisas vid varsitt redovisningsseminarium, vilka är obligatoriska. De individuella skrivuppgifterna är obligatoriska. Samtliga obligatoriska moment kompletteras genom enskilda skriftliga inlämningsuppgifter.

Delkursen examineras genom två gruppuppgifter, fem individuella skrivuppgifter och en individuell salsskrivning. Lärandemål 1-3 examineras genom en gruppuppgift med fokus på kvalitativ forskningsmetodik. Uppgiften examineras vid ett seminarium där alla studenter i gruppen ska delta aktivt. Den andra gruppuppgiften fokuserar på kvantitativ metod och examinerar lärandemål 1-4. Uppgiften examineras vid ett seminarium där alla studenter i gruppen ska delta aktivt. Till gruppuppgifterna hör en redogörelse för varje students bidrag till uppgiften. Fokus i bedömningen av gruppuppgifterna är studentens förmåga att redogöra för och diskutera olika principer och tillvägagångssätt i kriminologiskt forsknings- och utredningsarbete. Lärandemål 1-4 examineras genom fem individuella skriftliga uppgifter som på olika sätt berör aspekter av kriminologiskt forsknings- och utredningsarbete, upplägg av studier, enkät-och intervjufrågors konstruktion samt tolkning av univariat och bivariat statistisk analys. Fokus i bedömningen av de fem uppgifterna är studentens förmåga att redogöra för och diskutera olika principer och tillvägagångssätt i kriminologiskt forsknings- och utredningsarbete samt förmåga att tolka resultatet av statistiska analyser. Lärandemål 1-4 examineras även genom en individuell salstentamen. Fokus i bedömningen är här studentens förmåga att redogöra för och diskutera olika principer och tillvägagångssätt i kriminologiskt forsknings- och utredningsarbete samt förmåga att tolka resultatet av statistiska analyser. Bedömningskriterier för samtliga examinationsmoment delas ut vid kursstart.

För att få betyget Godkänt krävs godkänt på samtliga prov. För att få betyget Väl Godkänt krävs, utöver vad som krävs för Godkänt, att studenten erhåller betyget Väl Godkänt på den individuella salsskrivningen.

Delkursen inleds med en presentation av hur en kriminologisk undersökning planeras. Därefter diskuteras kamratgranskning som en introduktion till opponent- och respondentskap och en introduktion ges till att söka, samla och värdera information. Kamratgranskning görs kontinuerligt under kursens gång.

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna

1. formulera en problemställning av kriminologisk relevans

2. söka, använda och värdera informationskällor,

3. utifrån givna källor kunna redogöra för en avgränsad del av det kriminologiska forskningsområdet,

4. diskutera lämpligt metodval för att undersöka den valda problemställningen, och

5. redogöra för den planerade undersökningen och granska en annan students arbete med tillämpning av för uppgiften adekvata termer och språkbruk.

Delkursens arbetsformer består av enskilda studier, föreläsningar, workshops samt kamratgranskning. Delkursens genomförande bygger på att studenten deltar i en gemensam kunskapsutveckling med andra studenter och med lärare genom att aktivt bidra med egna reflektioner vid seminarierna. Lärandemål 1, 3, 4 och 5 stöds genom aktivt deltagande i seminarier och kamratgranskning av annan students fördjupningsarbete. Lärandemål 2 stöds genom en workshop i informationssökning. Uppsatsarbetet består i att planera en kriminologisk undersökning, från problemformulering till datainsamling. Vilken typ av studie som planeras väljer studenterna själva. Undersökningen ska inte genomföras, utan studenterna skall bara redogöra för hur den skulle kunna genomföras. Vid tillfället som handlar om informationssökning får studenten lära sig att söka litteratur i högskolans databaser och bibliotekskataloger. Inför detta tillfälle förbereder studenten en mindmap över sitt uppsatsämne som de tar med sig till tillfället. Seminarier och kamratgranskningstillfällen är obligatoriska.

Lärandemålen examineras genom deltagande i tre kamratgranskningstillfällen och en enskild skriftlig uppsats. Lärandemål 1-5 examineras genom enskilt skriftligt uppsatsarbete med utgångspunkt i något av de teman som diskuterats i delkursen allmän kriminologi. Fokus i bedömningen av uppsatsarbetet är på studentens förmåga att formulera en kriminologiskt relevant och avgränsad frågeställning utifrån något av de teman som diskuterats i delkursen allmän kriminologi. Fokus är även på studentens förmåga att redogöra för ett avgränsat forskningsområde samt diskutera relevant metodval kopplat till den valda frågeställningen. Lärandemål 1, 2, 4 och 5 examineras även genom att studenten granskar en annan students uppsatsarbete vid tre tillfällen. Syftet med kamratgranskningen är att studenterna med varandras hjälp ska komma vidare i arbetet genom att ge varandra konstruktiv kritik kring de områden som anses behöva utvecklas eller förbättras inför inlämningen av uppsatsarbetet. Fokus för bedömningen av de tre kamratgranskningarna är studentens förmåga att ge en annan student konstruktiv kritik på uppsatsens olika delar och identifiera områden som behöver utvecklas eller förbättras. Lärandemål 5 examineras även vid ett examinationsseminarium där studenten redogör för den planerade undersökningen. Fokus för bedömningen är studentens förmåga att presentera och diskutera uppsatsarbetet med andra studenter med hjälp av relevanta begrepp. Bedömningskriterier för samtliga examinationsmoment delas ut vid kursstart. Student som inte närvarar vid obligatoriska moment ska komplettera med enskild skriftlig uppgift. Uppgifter som inte bedöms hålla godkänd nivå när de lämnas in kan kompletteras i efterhand inom en tidsperiod som anges i schemat. Uppgiften ska då kompletteras och förbättras på de punkter där den anses brista. En uppgift kan endast kompletteras upp till godkänt betyg. Student som inte lämnar in en kompletterad uppgift inom anvisad tid får betyget Underkänd och ska lämna in en ny uppgift.

För att bli godkänd på delkursen krävs minst betyget godkänt på varje prov. För att erhålla betyget Väl godkänd på delkursen krävs betyget Väl godkänd på uppsatsarbetet.

Student, som underkänts i tentamen, ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Tentamen och omtentamen genomförs på de tider som anges i schemat.

Andershed H, Andershed A-K, (2005) Normbrytande beteende i barndomen – vad säger forskningen? Stockholm: Förlagshuset Gothia. 238 s.

Brottsförebyggande rådet, (2017) Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2015. Brå-rapport 2017:5. 364 s.

Dolmén L, (2001) Brottsligheten i olika länder. BRÅ-rapport 2001:18. 45 s.

Estrada F, (2001) Juvenile violence as a social problem. Trends media attention and societal response. British Journal of Criminology, 41: 639-655. 16 s.

Farrington DP, (1992) Criminal career research in the United Kingdom. British Journal of Criminology, 32: 521-536. 15 s.

Frenzel A, (2016) Skolundersökningen om brott 2015. Om utsatthet och delaktighet i brott. Brå-rapport 2016:21. 82 s.

Granath S & Westlund O, (2011) Strategiska brott bland unga på 00-talet. Brå-rapport 2011:21. 80 s.

Haynie DL, (2001) Delinquent peers revisited: Does network structure matter? American Journal of Sociology, 106, 1013-1057.

Hoeve M, Stams GJJM, van der Put CE, Dubas JS, van der Laan PH, Gerris JRM, (2012) A meta-analysis of attachment to parents and delinquency. Journal of Abnorm Child Psychology, 40, 771-785.

Martens PL, (1993) An ecological model of socialisation in explaining offending. I Farrington DP, Sampson RJ, Wikström P-O (Red) Integrating individual and ecological aspects of crime. Brå-rapport 1993:1. 52 s.

Mellgren C, Tiby E, (red.) (2014) Kriminologi. En studiehandbok. Lund: Studentlitteratur. 181 s.

Osgood DW, Wilson JK, O´Malley PM, Bachman, JG, Johnston, LD, (1996) Routine activities and individual deviant behavior. American Sociological Review, 61, 635-655.

Piquero A, (2016) The Handbook of Criminological Theory. Chichester: WILEY Blackwell. 541 s.

Pratt TC, Cullen FT, (2000) The empirical status of Gottfredson and Hirschi’s general theory of crime: A meta-analysis. Criminology, 38, 931-964.

Sampson RJ, (2006) How does Community context matter? Social mechanisms and the explanation of crime rates. I Wikström P-O, Sampson RJ (red.) The Explanation of Crime: Context, Mechanisms and Development. Cambridge: Cambridge University Press, 29 s.

Svensson R, (2006) Ungdomar och brott åren 1995-2006. Brå-rapport 2006:7, 49 s.

Svensson R, Pauwels L, (2010) Is a risky lifestyle always ”risky”? The interaction between individual propensity and lifestyle risk in adolescent offending: A test in two urban samples. Crime and Delinquency, 56, 608-626.

Torstensson Levander M, (2008) Stadsdelens betydelse för ohälsa och sociala problem. I Östman M (red.), Migration och psykisk ohälsa. Malmö högskola. Hälsa och samhälle. FoU-rapport 2008:3, 22 s.

Wikström P-O, (2007). Deterrence and Deterrence Experiences. Preventing Crime Through the Fear of Consequences. I SG Shoham (red.), International Comparative Handbook of Penology and Criminal Justice. Boca Raton. Fl. CRC Press, 32 s.

Wikström P-O, Oberwittler D, Treiber K, Hardie B (2012) Breaking rules: The social and situational dynamics of young people’s urban crime. Oxford: Oxford University Press, s. 3-43.

Wikström P-O, Sampson RJ, (2003). Social Mechanisms of Community Influences on Crime and Pathways in Criminality. I Lahey BB, Moffitt TE, Caspi A (red) The Causes of Conduct Disorder and Serious Juvenile Delinquency. 118-148. New York: Guilford Press, 30 s.

Wikström P-O, Torstensson M, (1996). Lokalt brottsförebyggande arbete. Organisation och inriktning. 125 s.

Vetenskapliga artiklar tillkommer.

Bryman A, (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Upplaga 2. Malmö: Liber. Ca 650 sidor.

Brottsförebyggande rådet, (2006) Konsten att läsa statistik om brottslighet. Rapport 2006:01. Ca 150 sidor.

För (etiska) regler och riktlinjer för forskning, se CODEX: www.codex.vr.se

Ca 100 sidor vetenskapliga artiklar tillkommer.

Backman J, (2008). Rapporter och uppsatser. Studentlitteratur: Lund, 223 s.

Gudmundsson P, (2012). Skrivanvisningar för studenter vid fakulteten för hälsa och samhälle. 11 s.

Mellgren C, Tiby E, (red.) (2014) Kriminologi. En studiehandbok. Lund: Studentlitteratur . 181 s.

Övrig litteratur bestäms i samråd med handledare.

Kursansvarig lärare ansvarar för att en formativ kursvärdering (temperaturtagning) genomförs efter delkurs 1. Denna återkopplas skriftligt och muntligt till studenterna snarast möjligt. En summativ kursvärdering genomförs i anslutning till delkursens slutförande (i samtliga delkurser). Kursansvarig lärare återkopplar resultatet till studenterna på schemalagd tid. Minnesanteckningar från återkopplingen med ändringsförslag upprättas och görs tillgängligt på kursens hemsida samt återkopplas till de studenter som påbörjar kursen vid nästkommande kurstillfälle.

Om en kurs upphört eller genomgått större förändringar har studenten, inom ett år efter det att förändringen skett, rätt till två omtentamina baserade på den kursplan som gällde vid registreringen på kursen.