Malmö universitet - Utbildningsinfo

Grundläggande behörighet + Samhällskunskap 1b / 1a1 +1a2. Eller: Engelska B, Samhällskunskap A.

Meritpoäng inför urval enligt områdesbehörighet 4/A4.

Grundnivå

Kriminologi

G1N

Kursen ingår i huvudområdet kriminologi på nivå 1-30 hp och kan ingå i examensfordringarna för kandidatexamen i kriminologi.

Syftet med kursen är att ge studenterna grundläggande kunskap om modern kriminologisk teoribildning och forskning samt att introducera strategier för brottsprevention. Syftet är även att introducera studenten till forskningsprocessen och olika metoder med anknytning till kriminologisk forskning. Kursen avslutas med ett uppsatsarbete med syfte att studenten självständigt planerar en kriminologisk undersökning från problemformulering till datainsamling.

Kursen består av tre delkurser:

Kursen består av två delmoment:

Kriminologisk teori och brottsprevention (7,5 hp)

Kriminologiska teman: En översikt (7,5 hp)

Delkursen inleds med en diskussion om grundläggande akademiska förhållningssätt och om studentens förståelse för sin egen roll inom akademin. Diskussionerna handlar bland annat om plagiering och forskaretik. Därefter innehåller kursen en genomgång av modern kriminologisk teori. Frågor som diskuteras är hur människors brottsdeltagande kan förklaras av individuella egenskaper respektive av deras sociala miljö och vilka konsekvenser analyserna får för det brottspreventiva arbetet.

Därefter behandlas centrala forskningsområden inom kriminologin. Det stöd olika kriminologiska teorier och brottspreventionsansatser har i den empiriska forskningen diskuteras.

Efter avlutad delkurs ska studenten kunna:

1. visa kunskap om grundläggande akademiska förhållningssätt och förståelse för sin egen roll i akademin,

2. redogöra för individuella skillnaders betydelse för individers brottsbenägenhet, den sociala miljöns roll för brottshandlingar och samspelet mellan individers brottsbenägenhet och brottsalstrande faktorer i den sociala miljön med utgångspunkt i kriminologisk teori,

3. redogöra för sociala och situationella ansatser i det brottsförebyggande arbetet,

4. beskriva avskräckningens roll i brottsprevention,

5. beskriva den svenska brottsutvecklingen och jämföra den med exempel på brottslighet och brottsutveckling i andra länder,

6. redogöra för individers brottsutveckling,

7. beskriva brottslighetens geografiska variationer mellan olika miljöer och platser, och

8. diskutera ungdomsbrottslighetens karaktär, utveckling och möjliga orsaker.

Delkursens arbetsformer består av föreläsningar och obligatoriska seminarier. För att studenten ska uppnå lärandemålen presenteras och diskuteras kurslitteraturens innehåll i föreläsningsform. Som stöd för att uppnå lärandemålen arbetar studenterna med övningsuppgifter som diskuteras i grupp och redovisas enskilt skriftligt. För att uppnå lärandemålen diskuteras och analyseras de ämnen och frågor som tagits upp till behandling under föreläsningarna även i seminarieform med ledning av ett diskussionsunderlag.

Lärandemål 1 examineras genom aktivt deltagande i seminarier där varje student ska bidra med individuellt redovisade reflektioner. Lärandemål 2-4 examineras genom en individuell hemtentamen och lärandemål 5-8 genom en salstentamen. Samtliga lärandemål examineras dessutom genom deltagande vid obligatoriska seminarier där studenten presenterar och diskuterar kriminologisk teori, brottsprevention och kriminologisk forskning. Till seminarierna hör en skriftlig inlämningsuppgift. Bedömningskriterier för samtliga examinationsmoment delas ut vid kursstart.

Fokus i bedömningen ligger på studentens förmåga att utifrån en granskning av litteraturen argumentera för sina ståndpunkter.

För att få betyget Godkänt krävs godkänt resultat på hemtentamen och salstentamen samt deltagande vid samtliga seminarium. Student som inte närvarar vid obligatoriska moment ska komplettera i samråd med examinator.

I delkursen diskuteras kvantitativa och kvalitativa metoder. Inom respektive forskningsansats behandlas hur forskningsarbete bedrivs och olika metoder för att undersöka och analysera brottslighet och andra kriminologiskt relevanta frågeställningar.

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna

1. redogöra för grundläggande principer och tillvägagångssätt i kriminologiskt forsknings-och utredningsarbete,

2. diskutera upplägg till kvalitativa och kvantitativa studier,

3. diskutera enkät- och intervjufrågors konstruktion och användning i kvalitativa och kvantitativa studier, och

4. tolka enklare statistiska analyser.

Delkursens arbetsformer består av föreläsningar, diskussionsseminarier, individuella skrivuppgifter och redovisningsseminarier, vilka tillsammans lägger grunden för att uppnå samtliga lärandemålen. Under föreläsningarna sammanfattas, klargörs och diskuteras kurslitteraturens innehåll. För att uppnå lärandemål 1 arbetar studenterna med individuella övningsuppgifter som redovisas skriftligt. För att uppnå lärandemål 2-4 diskuteras olika moment i vetenskaplig metod i seminarieform.

Delkursen examineras genom fyra uppgifter. Lärandemål 1 och 3 examineras genom en gruppuppgift om kvalitativ forskningsmetodik. Uppgiften examineras vid ett seminarium där alla studenter i gruppen ska delta. Lärandemål 1 examineras även genom en individuell skriftlig uppgift som består av fem mindre deluppgifter som berör olika aspekter av kriminologiskt forsknings –och utredningsarbete. Den andra gruppuppgiften fokuserar på kvantitativ metod och examinerar lärandemål 1-4. Uppgiften examineras vid ett seminarium där alla studenter i gruppen ska delta. Till gruppuppgifterna hör en redogörelse för varje students bidrag till uppgiften. Lärandemål 1-4 examineras även genom en individuell salstentamen. Bedömningskriterier för samtliga examinationsmoment delas ut vid kursstart.

Student som inte närvarar vid obligatoriska moment skall komplettera i samråd med examinator.

För att få betyget Godkänt krävs godkänt på samtliga fyra prov.

Delkursen inleds med en presentation av hur en kriminologisk undersökning planeras. Därefter diskuteras kamratgranskning som en introduktion till opponent- och respondentskap och en introduktion ges till att söka, samla och värdera information. Kamratgranskning görs kontinuerligt under kursens gång.

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna

1. formulera en problemställning för att kunna besvara en tänkt problemställning,

2. söka, använda och värdera informationskällor,

3. utifrån givna källor kunna redogöra för en avgränsad del av det kriminologiska forskningsområdet,

4. diskutera lämpligt metodval för att undersöka den valda problemställningen, och

5. redogöra för den planerade undersökningen och granska en annan students arbete med tillämpning av för uppgiften adekvata termer och språkbruk.

Delkursens arbetsformer består av enskilda studier, föreläsningar, seminarium, workshops samt kamratgranskning. Delkursens genomförande bygger på att studenten deltar i en gemensam kunskapsutveckling med andra studenter och med lärare genom att aktivt bidra med egna reflektioner vid seminarierna. Lärandemål 1,3, 4 och 5 stöds genom aktivt deltagande i seminarier och kamratgranskning av annan students fördjupningsarbete. Lärandemål 2 stöds genom en workshop i informationssökning.

Lärandemålen examineras genom deltagande i en workshop, tre seminarier och en enskild skriftlig inlämningsuppgift.

Lärandemål 1-5 examineras genom enskilt skriftligt uppsatsarbete. Uppsatsarbetet består i att planera en kriminologisk undersökning, från problemformulering till datainsamling. Vilken typ av studie som planeras väljer studenterna själva. Undersökningen ska inte genomföras, utan studenterna skall bara redogöra för hur den skulle kunna genomföras.

Lärandemål 2 examineras även genom deltagande vid workshop i informationssökning med tillhörande skriftlig enskild inlämningsuppgift, genomförande av kamratgranskning och enskilt skriftligt fördjupningsarbete. Tillfället som handlar om informationssökning är obligatoriskt, och där får studenten lära sig att söka litteratur i högskolans databaser och bibliotekskataloger. Inför detta tillfälle förbereder studenten en mindmap över sitt uppsatsämne som de tar med sig till tillfället. Information om mindmap kommer att ges på introduktionsföreläsningen.

Lärandemål 1,2,4 och 5 examineras även genom att studenten granskar en annan students uppsatsarbete vid tre tillfällen. Syftet med kamratgranskningen är att studenterna med varandras hjälp ska komma vidare i arbetet genom att ge varandra konstruktiv kritik kring de områden som anses behöva utvecklas eller förbättras inför inlämningen av uppsatsarbetet. Alla kamratgranskningstillfällen är obligatoriska. Lärandemål 5 examineras även vid ett examinationsseminarium där studenten redogör för den planerade undersökningen. Bedömningskriterier för samtliga examinationsmoment delas ut vid kursstart.

Student som inte närvarar vid obligatoriska moment ska komplettera i samråd med examinator.

För att bli godkänd på delkursen krävs minst betyget godkänt på varje prov. För att

erhålla betyget Väl godkänd på delkursen krävs betyget Väl godkänd på uppsatsarbetet.

Rätt till omtentamen

Student, som underkänts i tentamen, ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Om en kurs upphört eller genomgått större förändringar har studenten, inom ett år efter det att förändringen skett, rätt till två omtentamina baserade på den kursplan som gällde vid registreringen på kursen. Tentamen och omtentamen genomförs på de tider som anges i schemat.

Kursen består av tre delkurser:

1. Allmän kriminologi, 15 hp

Efter avlutad delkurs ska studenten kunna:

1. redogöra för individuella skillnaders betydelse för individers brottsbenägenhet, den sociala miljöns roll för brottshandlingar och samspelet mellan individers brottsbenägenhet och brottsalstrande faktorer i den sociala miljön med utgångspunkt i kriminologisk teori,

2. redogöra för sociala och situationella ansatser i det brottsförebyggande arbetet,

3. beskriva avskräckningens roll i brottsprevention,

4. beskriva den svenska brottsutvecklingen och jämföra den med exempel på brottslighet och brottsutveckling i andra länder,

5. redogöra för individers brottsutveckling,

6. beskriva brottslighetens geografiska variationer mellan olika miljöer och platser, och

7. diskutera ungdomsbrottslighetens karaktär, utveckling och möjliga orsaker.

2. Forskningsmetodik I, 7,5 hp

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna

1. redogöra för grundläggande principer och tillvägagångssätt i kriminologiskt forsknings-och utredningsarbete,

2. diskutera upplägg till kvalitativa och kvantitativa studier,

3. diskutera enkät- och intervjufrågors konstruktion och användning i kvalitativa och kvantitativa studier, och

4. tolka enklare statistiska analyser.

3. Uppsatsarbete, 7,5 hp

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna

1. formulera en problemställning för att kunna besvara en tänkt problemställning,

2. söka, använda och värdera informationskällor,

3. utifrån givna källor kunna redogöra för en avgränsad del av det kriminologiska forskningsområdet,

4. diskutera lämpligt metodval för att undersöka den valda problemställningen, och

5. redogöra för den planerade undersökningen och granska en annan students arbete med tillämpning av för uppgiften adekvata termer och språkbruk.

Kursen består av 3 delkurser:

1. Allmän kriminologi, 15 hp

Delkursens arbetsformer består av föreläsningar och obligatoriska seminarier. För att studenten ska uppnå lärandemålen presenteras och diskuteras kurslitteraturens innehåll i föreläsningsform. Som stöd för att uppnå lärandemålen arbetar studenterna med övningsuppgifter som diskuteras i grupp och redovisas enskilt skriftligt. För att uppnå lärandemålen diskuteras och analyseras de ämnen och frågor som tagits upp till behandling under föreläsningarna även i seminarieform med ledning av ett diskussionsunderlag.

2. Forskningsmetodik I, 7,5 hp

Delkursens arbetsformer består av föreläsningar, diskussionsseminarier, individuella skrivuppgifter och redovisningsseminarier, vilka tillsammans lägger grunden för att uppnå samtliga lärandemålen. Under föreläsningarna sammanfattas, klargörs och diskuteras kurslitteraturens innehåll. För att uppnå lärandemål 1 arbetar studenterna med individuella övningsuppgifter som redovisas skriftligt. För att uppnå lärandemål 2-4 diskuteras olika moment i vetenskaplig metod i seminarieform.

3. Uppsatsarbete, 7,5 hp

Delkursens arbetsformer består av enskilda studier, föreläsningar, seminarium, workshops samt kamratgranskning. Delkursens genomförande bygger på att studenten deltar i en gemensam kunskapsutveckling med andra studenter och med lärare genom att aktivt bidra med egna reflektioner vid seminarierna. Lärandemål 1,3, 4 och 5 stöds genom aktivt deltagande i seminarier och kamratgranskning av annan students fördjupningsarbete. Lärandemål 2 stöds genom en workshop i informationssökning.

Kursen består av tre delkurser:

1. Allmän kriminologi, 15 hp

Lärandemål 1-3 examineras genom en individuell hemtentamen och lärandemål 4-7 genom en salstentamen. Samtliga lärandemål examineras dessutom genom deltagande vid obligatoriska seminarier där studenten presenterar och diskuterar kriminologisk teori, brottsprevention och kriminologisk forskning. Till seminarierna hör en skriftlig inlämningsuppgift. Bedömningskriterier för samtliga examinationsmoment dela ut vid kursstart.

Fokus i bedömningen ligger på studentens förmåga att utifrån en granskning av litteraturen argumentera för sina ståndpunkter.

För att få betyget Godkänt krävs godkänt resultat på hemtentamen och salstentamen samt deltagande vid samtliga seminarium. Student som inte närvarar vid obligatoriska moment ska komplettera i samråd med examinator.

2. Forskningsmetodik I, 7,5 hp

Delkursen examineras genom fyra uppgifter. Lärandemål 1 och 3 examineras genom en gruppuppgift om kvalitativ forskningsmetodik. Uppgiften examineras vid ett seminarium där alla studenter i gruppen ska delta. Lärandemål 1 examineras även genom en individuell skriftlig uppgift som består av fem mindre deluppgifter som berör olika aspekter av kriminologiskt forsknings –och utredningsarbete. Den andra gruppuppgiften fokuserar på kvantitativ metod och examinerar lärandemål 1-4. Uppgiften examineras vid ett seminarium där alla studenter i gruppen ska delta. Till gruppuppgifterna hör en redogörelse för varje students bidrag till uppgiften. Lärandemål 1-4 examineras även genom en individuell salstentamen. Bedömningskriterier för samtliga examinationsmoment delas ut vid kursstart.

Student som inte närvarar vid obligatoriska moment skall komplettera i samråd med examinator.

För att få betyget Godkänt krävs godkänt på samtliga fyra prov.

3. Uppsatsarbete, 7,5 hp

Lärandemålen examineras genom deltagande i en workshop, tre seminarier och en enskild skriftlig inlämningsuppgift.

Lärandemål 1-5 examineras genom enskilt skriftligt uppsatsarbete. Uppsatsarbetet består i att planera en kriminologisk undersökning, från problemformulering till datainsamling. Vilken typ av studie som planeras väljer studenterna själva. Undersökningen ska inte genomföras, utan studenterna skall bara redogöra för hur den skulle kunna genomföras.

Lärandemål 2 examineras även genom deltagande vid workshop i informationssökning med tillhörande skriftlig enskild inlämningsuppgift, genomförande av kamratgranskning och enskilt skriftligt fördjupningsarbete. Tillfället som handlar om informationssökning är obligatoriskt, och där får studenten lära sig att söka litteratur i högskolans databaser och bibliotekskataloger. Inför detta tillfälle förbereder studenten en mindmap över sitt uppsatsämne som de tar med sig till tillfället. Information om mindmap kommer att ges på introduktionsföreläsningen.

Lärandemål 1,2,4 och 5 examineras även genom att studenten granskar en annan students uppsatsarbete vid tre tillfällen. Syftet med kamratgranskningen är att studenterna med varandras hjälp ska komma vidare i arbetet genom att ge varandra konstruktiv kritik kring de områden som anses behöva utvecklas eller förbättras inför inlämningen av uppsatsarbetet. Alla kamratgranskningstillfällen är obligatoriska. Lärandemål 5 examineras även vid ett examinationsseminarium där studenten redogör för den planerade undersökningen. Bedömningskriterier för samtliga examinationsmoment delas ut vid kursstart.

Student som inte närvarar vid obligatoriska moment ska komplettera i samråd med examinator.

För att bli godkänd på delkursen krävs minst betyget godkänt på varje prov. För att

erhålla betyget Väl godkänd på delkursen krävs betyget Väl godkänd på uppsatsarbetet.

Rätt till omtentamen

Student, som underkänts i tentamen, ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Om en kurs upphört eller genomgått större förändringar har studenten, inom ett år efter det att förändringen skett, rätt till två omtentamina baserade på den kursplan som gällde vid registreringen på kursen. Tentamen och omtentamen genomförs på de tider som anges i schemat.

Andershed H, Andershed A-K, (2005) Normbrytande beteende i barndomen – vad säger forskningen? Stockholm: Förlagshuset Gothia, 238 s.

Brottsförebyggande rådet, (2012) Brottsutvecklingen i Sverige 2008 - 2011. Brå-rapport 2012:13.

Dolmén L, (2001) Brottsligheten i olika länder. BRÅ-rapport 2001:18, 45 s.

Estrada F, (2001) Juvenile violence as a social problem. Trends media attention and societal response. British Journal of Criminology, 41: 639-655. 16 s.

Farrington DP, (1992) Criminal career research in the United Kingdom. British Journal of Criminology, 32: 521-536. 15 s.

Haynie DL, (2001) Delinquent peers revisited: Does network structure matter?American Journal of Sociology, 106, 1013 1057.

Hoeve M, Stams GJJM, van der Put CE, Dubas JS, van der Laan PH, Gerris JRM, (2012) A meta-analysis of attachment to parents and delinquency. Journal of Abnorm Child Psychology, 40, 771-785.

Lilly J R, Cullen FT, Ball RA, (2011) Criminological theory: Context and consequences (5th edition). Thousand Oaks: Sage publications.

Martens PL, (1993) An ecological model of socialisation in explaining offending. I Farrington DP, Sampson RJ, Wikström P-O (Red) Integrating individual and ecological aspects of crime. Brå-rapport 1993:1. 52 s.

Mellgren, C., & Tiby, E. (red.) (2014) Kriminologi. En studiehandbok. Lund: Studentlitteratur.

Osgood DW, Wilson JK, O´Malley PM, Bachman, JG, Johnston, LD, (1996) Routine activities and individual deviant behavior. American Sociological Review, 61, 635-655.

Pratt TC, Cullen FT, (2000) The empirical status of Gottfredson and Hirschi’s general theory of crime: A meta-analysis. Criminology, 38, 931-964.

Ring, J, (2010) Brott bland ungdomar i årskurs nio. Resultat från Skolundersökningen om brott åren 1995-2008. Brå-rapport 2010:6. 90 s.

Salmi, V, (2009) Self-reported juvenile delinquency in Finland 1995-2008.

Sampson RJ, (2006) How does Community context matter? Social mechanisms and the explanation of crime rates. I Wikström P-O, Sampson RJ (red.) The Explanation of Crime: Context, Mechanisms and Development. Cambridge: Cambridge University Press, 29 s.

Svensson R, (2000) Strategiska brott. Vilka brott förutsäger en fortsatt brottskarriär? Brå-rapport 2000:3, 40 s.

Svensson R, (2006) Ungdomar och brott åren 1995-2006. Brå-rapport 2006:7, 49 sidor

Svensson R, Pauwels L, (2010) Is a risky lifestyle always ”risky”? The interaction between individual propensity and lifestyle risk in adolescent offending: A test in two urban samples. Crime and Delinquency, 56, 608-626.

Torstensson Levander M, (2008) Stadsdelens betydelse för ohälsa och sociala problem. I Östman M (red.), Migration och psykisk ohälsa. Malmö högskola. Hälsa och samhälle. FoU-rapport 2008:3, 22 s.

Wikström P-O, (2007). Deterrence and Deterrence Experiences. Preventing Crime Through the Fear of Consequences. I SG Shoham (red.), International Comparative Handbook of Penology and Criminal Justice. Boca Raton. Fl. CRC Press, 32 s.

Wikström P-O, Oberwittler D, Treiber K, Hardie B (2012) Breaking rules: The social and situational dynamics of young people’s urban crime. Oxford: Oxford University Press, s. 3-43.

Wikström P-O, Sampson RJ, (2003). Social Mechanisms of Community Influences on Crime and Pathways in Criminality. I Lahey BB, Moffitt TE, Caspi A (red) The Causes of Conduct Disorder and Serious Juvenile Delinquency. 118-148. New York: Guilford Press, 30 s.

Wikström P-O, Trieber K. (2007) The Role of Self-Control in Crime Causation. Beyond Gottfredson and Hirschi’s General Theory of Crime. European Journal of Criminology, 4, 237-264.

Wikström P-O, Torstensson M, (1996). Lokalt brottsförebyggande arbete. Organisation och inriktning. 125 s.

Vetenskapliga artiklar tillkommer.

Bryman A, (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Upplaga 2. Malmö: Liber. Ca 650 sidor.

Brottsförebyggande rådet, (2006) Konsten att läsa statistik om brottslighet. Rapport 2006:01. Ca 150 sidor.

För (etiska) regler och riktlinjer för forskning, se CODEX: www.codex.vr.se

Ca 100 sidor vetenskapliga artiklar tillkommer

Backman J, (2008). Rapporter och uppsatser. Studentlitteratur: Lund, 223 s.

Gudmundsson P, (2012). Skrivanvisningar för studenter vid fakulteten för hälsa och samhälle.

Mellgren, C., & Tiby, E. (red.) (2014) Kriminologi. En studiehandbok. Lund: Studentlitteratur.

Övrig litteratur bestäms i samråd med handledare.

Kursansvarig lärare ansvarar för att en formativ kursvärdering (temperaturtagning) genomförs efter delkurs 1. Denna återkopplas skriftligt och muntligt till studenterna snarast möjligt. En summativ kursvärdering genomförs i anslutning till delkursens slutförande (i samtliga delkurser). Kursansvarig lärare återkopplar resultatet till studenterna under början av nästkommande kurs. Minnesanteckningar från återkopplingen görs tillgängliga för kursens studenter samt återkopplas till de studenter som påbörjar kursen vid nästkommande kurstillfälle.