Se utbildningsplan.

Kursen syftar till att studenterna ska tillägna sig kunskaper, förmågor och färdigheter för att på ett avancerat sätt kunna genomföra, dokumentera och presentera ett muntligt historieprojekt.

I kursen problematiseras och tränas bruket av muntlig historia. Studenterna ges möjligheter att på djupet tränga in i och analysera några avhandlingar eller andra betydande arbeten inom den muntliga historiens område. Kursens huvuddel utgörs av att studenterna under handledning formulerar ett historiskt problem som kan belysas med hjälp av muntlig historia. Studenten ska sedan under handledning bearbeta det valda problemet med hjälp av intervjuer och litteratur och slutligen presentera det i en form som diskuteras fram mellan handledare och student. I vissa fall kan annan presentationsform än uppsats kräva en mindre omfattande skriftlig problematisering.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

• insiktsfullt redogöra för forskningsfältet muntlig historia och kritiskt förhålla sig till teoretiska, metodiska och tolkningsfrågor relaterade till detta;

• analysera relationen mellan samhälleliga förändringsprocesser och enskilda individer;

• inom ramen för muntlig historia självständigt och kreativt formulera ett vetenskapligt problem samt att planera och genomföra en teoretiskt och metodologiskt adekvat empirisk undersökning inom givna tidsramar;

• skriftligt och muntligt kommunicera egna vetenskapligt grundade historiska kunskaper på ett vetenskapligt och populärt sätt i nationella sammanhang;

• problematisera och diskutera etiska aspekter på muntlig historia.

Kursen innehåller varierande arbetsformer. Arbetsformerna, som kan utgöras av föreläsningar, litteraturseminarier och metoddiskussioner, utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studerande och kursledare. I kursen ingår vidare att studenterna arbetar med ett individuellt muntligt projekt och författar en uppsats eller gör ett annat slags presentation under handledning. En annan typ av presentation kan t ex vara en utställning. Uppsatsen eller presentationen ska ventileras på ett seminarium med annan student som opponent.

De moment som kräver obligatorisk närvaro anges av kursledaren vid kursstarten.

Studenterna bedöms utifrån kvaliteten i det projektarbete som redovisas.

Betygskriterier anges av kursledaren vid kursstarten.

Abrams, Lynn, Oral History Theory, London: Rotledge 2010, 214 s.

Portelli, Alessandro, The battle of Valle Giulia. Oral history and the art of dialogue, University of Wisconsin Press 1997, 354 s.

Yow, V.R., Recording oral history. A guide for the humanities and social sciences, Walnut Creek: AltaMira Press, 2005 (andra upplagan), 398 s.

En doktorsavhandling eller annat store forskningsarbete väljs, liksom relevanta aktuella artiklar från exempelvis tidskrifterna Oral History Review och Oral History Society, i samråd mellan handledare och student.

Malmö högskolas perspektiv Genus, Miljö samt Migration och Etnicitet

I diskussioner kring den valbara delen av litteraturen problematiseras i hör grad frågor relaterade till genus och etnicitet. Vidare diskuteras huruvida och i vilken mån ekologiska aspekter på människors handlande belyses eller inte. Studenterna stimuleras genom den kontinuerliga handledningen att i sina projekt beakta såväl genus som etnicitet. Detta är perspektiveringar som är frekvent förekommande inom muntlig historia och givet den muntliga historiens natur problematiska att bortse från. Vad gäller miljöperspektiv kommer detta att i hög grad stimuleras.

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutning till kursens avslutning.

För övriga föreskrifter se Utbildningsplan för magister/mastersprogram i Historiska studier.