Se utbildningsplan.

Kursen syftar till att studenterna ska skaffa sig fördjupade kunskaper kring kulturella och sociala processer i en ekologisk och samhällelig kontext. Genom att studenterna skaffar sig en god historievetenskaplig grund att stå på inför de fortsatta studierna inom programmet kan de kontextualisera kommande valbara tematiska kurser och innehållet i de självständiga arbetena.

Kursen behandlar såväl svensk som internationell historia från cirka 1750 fram till i dag. Tyngdpunkten ligger i ett underifrånperspektiv med samhällshistoriska ansatser. Det innebär att människors hela liv belyses, varvid olika faktorers inverkan analyseras. Därigenom skapas en dialektik i innehållet mellan så kallat större samhällsförändringsprocesser och vanliga kvinnors och mäns agerande. På så sätt synliggörs människors vardagsliv, kulturskapande och politiska handlande. Ett särskilt fokus ligger på hur över- och underordningsrelationer såväl i lokalsamhälle som i ett globalt perspektiv skapas, upprätthålls och utmanas. Därigenom perspektiveras maktbaser som etnicitet, generation, genus och klass. Människors aktiviteter och de strukturer de skapar relateras också till ekologiska förutsättningar och konsekvenser. Därigenom finns också en dialektik mellan människa och annan natur.

Inom kursen ryms cirka tio dagars obligatorisk verksamhetsförlagd tid. Varje student är placerad på en kulturarvsinstitution, där arbetet följs.

Efter avslutad kurs ska studenten

• kunna problematisera olika typer av historiska tolkningar och de vetenskapliga sammanhang ur vilka dessa har utvecklats;

• insiktsfullt och självständigt kunna redogöra för aktuell kunskap om utvecklings- och förändringsprocesser på mikro-, meso- och makronivå med tyngdpunkt på perioden efter 1750;

• kunna problematisera sin egen och andras förståelse av sambanden mellan då, nu och framtid;

• insiktsfullt kunna redogöra för och diskutera samband mellan social och kulturell förändring, ekologiska förutsättningar och resurshushållning;

• kunna göra komparationer såväl i tid som i rum samt kritiskt analysera komplexa samband mellan förändringsprocesser på olika nivåer;

• insiktsfullt kunna förklara vikten av historisk analys för att förstå samtiden och utvecklingsriktningar framåt i tiden och om hur historia och annan vetenskap brukas med speciella syften samt visa insikt om att alla slags frågor kan betraktas ur olika perspektiv;

• tillämpa ett kritiskt-analytiskt förhållningssätt till olika typer av information;

• kunna redogöra för hur arbetet inom en kulturarvsinstitution bedrivs och vilka mål som finns.

Kursen innehåller varierande arbetsformer. Arbetsformerna, som kan utgöras av föreläsningar och litteraturseminarier samt seminarier kring den verksamhetsförlagda tiden, utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studerande och kursledare.

Den verksamhetsförlagda tiden är obligatorisk. Övriga moment som kräver obligatorisk närvaro anges av kursledaren vid kursstarten.

Studenterna bedöms utifrån tre olika examinationer. För det första deltar studenterna i två till fyra obligatoriska litteraturseminarier där de gör muntliga presentationer av delar av kurslitteraturen och kritiskt analyserar denna i diskussioner. För det andra skriver studenterna med iakttagande av vetenskaplig stringens ett paper där de utifrån kurslitteratur analyserar erfarenheter från sin verksamhetsförlagda tid. Detta ventileras vid ett särskilt seminarium tillsammans med kulturarvsinstitutioner. För det tredje gör studenterna en skriftlig hemtentamen i form av en analyserande och problematiserande essä utifrån perspektiv i kurslitteraturen.

Betygskriterier anges av kursledaren vid kursstarten.

Aronsson, Peter, Historiebruk – att använde det förflutna, Lund 2004, 327 s.

Davis, Mike, Svält och kolonialism. Hur tredje världen underutvecklades, Stockholm 2004, 501 s.

Eliasson, Per, Skog, makt och människor. En miljöhistoria om svensk skog 1800-1875, Stockholm 2002, 453 s.

Gender and Class in Modern Europe, red: Laura L Frader & Sonya O Rose, Ithaca 1996, 365 s.

Gränström, Claes, ”Arkivteori”, i Anna Christina Ulfsparre (red), Arkivvetenskap, Lund 1995, 26 s.

Holgersson, Ulrika, Populärkulturen och klassamhället. Arbete, klass och genus i svensk dampress i början av 1900-talet, Stockholm 2005, 416 s.

Jonsson, Per, Finntorparna i Mången. Jord människor och rättsuppfattning i förproletär bergslagsmiljö, Landskrona 1989, 302 s.

Mosley, Stephen, The Chimney of the World: A History of Smoke Pollution in Victorian and Edwardian Manchester, Cambridge, 2001, 271 s.

Magnusson, Lars, Sveriges ekonomiska historia, Stockholm 1996, 526 s.

Nation and Religion. Perspectives on Europe and Asia, red: Peter van der Veer & Hartmut Lehmann, New Jersey 1999, 231 s.

Between Marx and Coca-Cola. Youth Cultures in Changing European Societies, 1960-1980, red: Axel Schildt & Deltlef Siegfried New York 2006, s 1-105.

Skjorta eller själ? Kulturella identiteter i tid och rum, red: Gunnar Alsmark, Lund 1997, 198 s.

Women Workers and Global Restructuring, red: Kathryn Ward, Cornell 1998, 258 s.

Viss litteratur kan efter samråd med examinator bytas ut.

Malmö högskolas perspektiv Genus, Miljö samt Migration och Etnicitet

I kursen belyses människors hela liv, varvid olika faktorers inverkan analyseras. Därigenom skapas en dialektik i innehållet mellan så kallat större samhällsförändringsprocesser och kvinnors och mäns agerande. På så sätt synliggörs människors vardagsliv, kulturskapande och politiska handlande. Ett särskilt fokus ligger på hur över- och underordningsrelationer såväl i lokalsamhälle som i ett globalt perspektiv skapas, upprätthålls och utmanas. Därigenom perspektiveras maktbaser som etnicitet, generation, genus och klass. Människors aktiviteter och de strukturer de skapar relateras också till ekologiska förutsättningar och konsekvenser. Därigenom finns också en dialektik mellan människa och annan natur.

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutning till kursens avslutning.

För övriga föreskrifter se Utbildningsplan för magister/mastersprogram i Historiska studier.