Kursen har följande högskolekurser som förkunskapskrav: IS175F Historia I (godkänd) eller IS101F Historia med kulturanalys I (godkänd)

Kursen syftar till att studenterna ska utveckla fördjupade insikter i historiska förändringsprocesser och mänskliga livsvillkor. Syftet är också att studenterna ska utveckla sin förmåga att med hjälp av vetenskaplig metod bearbeta historiska problem och på ett intresseväckande och adekvat sätt kunna dokumentera resultatet.

Kursen består av följande delkurser:

Delkurs 1. Kulturanalytiska perspektiv på historien, 9 högskolepoäng

Perspectives of Cultural History

Delkurs 2. Historia i förändring – de långa tidsperspektiven, 6 högskolepoäng

Changing History – La Longue Durée

Delkurs 3. Städer i förändring och identitetsformering, 7,5 högskolepoäng

Cities in Change and the Formation of Identities

Delkurs 4. Uppsatskurs, 7,5 högskolepoäng

Student Paper

Kursen är en fördjupning i studiet av människan och hennes skiftande levnadsvillkor utifrån kulturella, samhälleliga och politiska strukturer, miljö, migration och kulturmöten samt med problematisering och tillämpning av olika historiska perspektiv och begrepp som klass, genus, etnicitet och generation.

Delkurs 1. Kulturanalytiska perspektiv på historien, 9 högskolepoäng

Perspectives of Cultural History

I delkursen presenteras och problematiseras kulturanalytiska perspektiv inom historieämnet med särskild vikt vid kulturanalytiska metoder samt källkritik och källbehandling.

Delkurs 2. Historia i förändring – de långa tidsperspektiven, 6 högskolepoäng

Changing History – La Longue Durée

I delkursen studeras utifrån givna teman historisk förändring och kontinuitet över tid.

Delkurs 3. Städer i förändring och identitetsformering, 7,5 högskolepoäng

Cities in Change and the Formation of Identities

I delkursen studeras hur kulturella processer och identitetsskapande tar sig uttryck i samtida postindustriella städer.

Delkurs 4. Uppsatskurs, 7,5 högskolepoäng

Student Paper

I delkursen planerar och genomför studenten en vetenskaplig undersökning som dokumenteras i form av en uppsats. Uppsatsen ventileras på ett seminarium, där studenterna försvarar sin egen uppsats och opponerar på en annan students arbete.

Delkurs 1. Kulturanalytiska perspektiv på historien, 9 högskolepoäng

Perspectives of Cultural History

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna

Delkurs 2. Historia i förändring – de långa tidsperspektiven, 6 högskolepoäng

Changing History – La Longue Durée

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna

Delkurs 3. Städer i förändring och identitetsformering, 7,5 högskolepoäng

Cities in Change and the Formation of Identities

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna

Delkurs 4. Uppsatskurs, 7,5 högskolepoäng

Student Paper

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som genomgående ska vara studentaktiva. Arbetsformerna, som kan utgöras av föreläsningar, diskussionsseminarier, övningar och kortare muntliga och skriftliga presentationer, utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studerande och kursledare.

Delkurs 1. Kulturanalytiska perspektiv på historien, 9 högskolepoäng

Perspectives of Cultural History

Studenten examineras genom en muntlig presentation genomförd i grupp samt en individuell, skriftlig inlämningsuppgift.

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Delkurs 2. Historia i förändring – de långa tidsperspektiven, 6 högskolepoäng

Changing History – La Longue Durée

Studenten examineras genom en muntlig presentation genomförd i grupp samt en individuell, skriftlig inlämningsuppgift.

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Delkurs 3. Städer i förändring och identitetsformering, 7,5 högskolepoäng

Cities in Change and the Formation of Identities

Examinationen utgörs av en muntlig presentation, kritisk granskning av andra presentationer, och skriftlig fördjupning av projekt.

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Delkurs 4. Uppsatskurs, 7,5 högskolepoäng

Student Paper

Examinationen utgörs av ett självständigt uppsatsarbete som försvaras vid ett seminarium samt opposition av annan uppsats.

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Delkurs 1. Kulturanalytiska perspektiv på historien, 9 högskolepoäng

Perspectives of Cultural History

Delkurs 1. Kulturanalytiska perspektiv på historien, 9 högskolepoäng Perspectives of Cultural History

Aronsson, Peter, Historiebruk: att använda det förflutna, Studentlitteratur, Lund, 2004 (327 s.)

Darnton, Robert, “Workers Revolt: The Great Cat Massacre of the Rue Saint-Séverin” I: The Great Cat Massacre and Other Episodes in French Cultural History. BasicBooks, NY 1984 (30 s.)

Edenheim, Sara, ”Den kulturella förevändningen: Om historieämnet, poststrukturalismen och konflikten som inte får finnas”, Scandia, 75:1 (20 s.)

Ekström, Anders, ”Den falska återkomsten: Om gammal och ny kulturhistoria”, Kulturella perspektiv, 2005, 4, (37 s.)

Green Anna, Cultural History Palgrave & McMillan, Basingstoke 2008 (160 s.)

Torbjörn Gustafsson Chorell, ”Kommentar till Kim Salomon” , Scandia, 75:1 (6 s.)

Greiff, Mats, ”Att synliggöra det som osynliggjorts. Nya perspektiv inom ett ämne. Exemplet kvinnor, genus och historia”, I Genusperspektiv på förskola, skola och utbildning. Rapporter om utbildning 2001/1. Malmö högskola, Lärarutbildningen 97-117 (20 s) http://dspace.mah.se/bitstream/handle/2043/1298/utbrapp101.pdf?sequence=1&isAllowed=y

Kaye, Harvey J, ”Why Do Ruling Classes Fear History?” i Theoria: A Journal of Social and Political Theory no 86,1995 61-78 (17 s) http://www.jstor.org/stable/41802660?seq=1#page_scan_tab_contents

Simon Larsson, ”Mandarinernas återkomst”, Scandia, 76:2 (9 s.)

Nilsson, Roddy, ”Foucault, historien och historikern: Receptionen av Foucault inom svensk historisk forskning”, Lychnos 2008:43 (24 s)

Nyzell, Stefan, ”Upplopp och samhällshistoria: E.P. Thompson och den (nya) moraliska ekonomin”, Arbetarhistoria 2014:1-2 ( 6 s.)

Salomon, Kim, “Den kulturella vändningens provokationer”, Scandia, 75:1, 61-84 (23 s.)

Kim Salomon, ”Vitalisering av historievetenskapen”, Scandia, 76:2 (10 s.)

Thompson, E.P. ,”The Moral Economy of the English Crowd in the Eighteenth Century”, Past &

Present, 1971:50 (60 s.)

Winberg, Christer, ”Varför skriver vi inte historiska romaner i stället?: Ett debattinlägg om historikerns förhållande till verkligheten”, Scandia, 51, 1, 5-17 (12 s.)

Valbar kulturanalytisk avhandling (ca 300 s.)

Delkurs 2. Historia i förändring – de långa tidsperspektiven, 6 högskolepoäng

Changing History – La Longue Durée

Andersson, Peter K., ”Kan ingenting hända? Om orörlig historia och det absurda. I: la longue durée” Historisk tidskrift (HT) 130:4 2010 s. 762-769 (7 s.)

Elgán, Elisabeth, ”Fernand Braudels artikel ’La longue durée’ och svensk historieskrivning idag – några reflektioner”, HT 130:4 2010 s. 739-749 (10 s.)

Goucher, Candice Lee & Walton, Linda A., World History: Journeys from Past to Present. Routledge, New York, 2008 (327 s.)

McNeill, John Robert & McNeill, William Hardy, The Human Web: A Bird's-Eye View of World History. 1st ed., W.W. Norton, New York, 2003 (350 s.)

Artiklar i urval (från e-tidskrifter och e-böcker) (ca 100 s.)

Summa: ca 800 s.

Delkurs 3. Städer i förändring och identitetsformering, 7,5 högskolepoäng

Cities in Change and the Formation of Identities

Dennis, Richard, Cities in Modernity. Representations and Productions of Metropolitan Space, 1840-1930. Cambridge University Press, Cambridge 2008, (valda delar ca 200 s.)

Righard, Erica; Johansson, Magnus; Salonen, Tapio (eds.), Social Transformations in Scandinavian Cities : Nordic Perspectives on Urban Marginalisation and Social Sustainability, Nordic Academic Press 2015 (296 s.)

Paddison, Ronan (red.), Handbook of Urban Studies. SAGE, London 2001, (valda delar ca 200 s.)

Vall, Natasha, Cities in Decline. A Comparative History of Malmö and Newcastle after 1945. Malmö högskola, Malmö 2007 (ca 20 s.)

Valbar litteratur (ca 300 s.)

Summa: ca 1000 s.

Delkurs 4. Uppsatskurs, 7,5 högskolepoäng

Student Paper

Jarrick, Arne & Josephson, Olle, Från tanke till text: en språkhandbok för uppsatsskrivande studenter. 2. uppl., Studentlitteratur, Lund, 1996 (133 s.)

Övrig litteratur väljs i samråd med handledare

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.