Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: IL727C Idrott och lärande: kropp, rörelse och hållbarhet (genomgången)

Kursen syftar till att studenten ska fördjupa sina förmågor i friluftsliv och simning ur ett livslångt lärandeperspektiv liksom att arbeta med olika idrottsformer ur ett lärandeperspektiv med fokus på gymnasieskolan. Kursen syftar även till att studenten ska utveckla fördjupade kunskaper om samhälleliga perspektiv på skolämnet idrott och hälsa, liksom om näringsfysiologiska processer samt träningslära.

Kursen omfattar fyra tema. I kursens första tema behandlas idrottslärans former friluftsliv och simning och betydelsen för välbefinnande och kroppsligt lärande ur ett livslångt rörelseperspektiv.

I kursens andra tema behandlas näringsfysiologiska processer som energiomsättning, energi- och näringsbehov i olika rörelseaktiviteter, samt betydelse för den fysiska förmågan. Vidare fördjupas och problematiseras tillämpning av träningslära.

I kursens tredje tema bearbetas och analyseras olika samhälleliga perspektiv på skola och på skolämnet idrott och hälsa.

I kursens fjärde tema behandlas hur lärande kan utformas inom specialisering i skolämnet idrott och hälsa. Särskilt fokus är på analys av vald idrott utifrån skilda idrottsliga logiker, på kritisk granskning av dess uppbyggnad och karaktär, specifik teknik och taktik samt på kulturella och sociala aspekter.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av seminarier, föreläsningar, arbete i grupp, laborationer, gruppdiskussioner, responsarbete samt praktisk tillämpning. Enstaka tillfällen och dagar genomförs på andra platser och i andra miljöer, bland annat i form av läger med övernattning. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag. Inom kursen genomförs seminarier ledda av studenter.

Prov 1. Muntlig redovisning med skriftlig rapport. 3 hp. (Oral Presentation and Written Report). I detta prov bedöms lärandemål 1.

Prov 2. Laboration med skriftlig rapport. 6 hp. (Laboration and Written Report). I detta prov bedöms lärandemål 2.

Prov 3: Artikel. 4,5 hp. (Article). I detta prov bedöms lärandemål 3.

Prov 4: Paper, muntlig presentation och laboration. 4,5 hp. (Paper, Oral Presentation and Laboration). I detta prov bedöms lärandemål 4.

För kursen gällande betygskriterier och obligatoriska moment meddelas av kursledaren vid kursstart.

För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på minst 2/3 av kursens poängomfattning.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Tema 1

Brugge, Britta; Glantz, Matz & Sandell, Klas (2018). Friluftslivets pedagogik – för kunskap, känsla och livskvalitet. Stockholm: Liber AB (s. 175-255) (81 s.)

Emmelin, Lars. Friluftslivets sociologi grupper, motiv och hinder (2018). I Emmelin, Lars (2010). Planera för friluftsliv: Natur, samhälle, upplevelser. Stockholm: Carlsson. (s 145-167) (23 s). Tillgänglig via internet.

Kraepelien Strid, Eva. (2011). Simning och lärande i ett mångkulturellt perspektiv. I Suzanne Lundvall (ed.), Lärande i friluftsliv: perspektiv och ämnesdidaktiska exempel. Stockholm: Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH. (s 83-91) (9 s). Tillgänglig via internet.

Sandell, Klas; Arnegård, Johan, & Backman, Erik (2011). Friluftssport och äventyrsidrott: utmaningar för lärare, ledare och miljö i en föränderlig värld. Lund: Studentlitteratur. (Kap 6, 7) (54 s)

Tugetam, Åsa. (2020). Att göra och erfara friluftsliv: en etnografisk studie om lärprocesser i gymnasieelevers friluftslivsundervisning. Diss. Växjö : Linnéuniversitetet, 2020. Diss. (s. 119-234). (116 s). Tillgänglig via internet.

Tema 2

Bellardini Helena; Henriksson Anders & Tonkonogi Michail. Tester och mätmetoder för idrott och hälsa. Stockholm: SISU Idrottsböcker 2009. (397 s).

Berg, Christina; Ellegård, Lars & Larsson, Christel (red.) (2021). Näringslära för högskolan. Sjunde upplagan. Stockholm: Liber (kap. 10, 12, 15, 16, 29) (81 s)

Graffman-Sahlberg, Marie. (2015). Fysisk hälsa som lärobjekt: En laborativ undervisningsmodell i idrott och hälsa. (Licentiate dissertation). Stockholm: Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH (s 35-47)(13 s). Tillgänglig via internet.

Kenney, W. Larry; Wilmore, Jack H. & Costill, David L. (2020). Physiology of sport and exercise. Seventh edition. Champaign, IL: Human Kinetics (s 51-73, 119-150) (53 s).

Larsson, Håkan & Meckbach, Jane (2007). Idrottsdidaktiska utmaningar. Stockholm: Liber (kap. 13.) (10 s).

Mattsson, Mikael (2014). Träningsplanering. Stockholm: SISU Idrottsböcker (kap. 2, 5, 6 & 13) (78 s)

Tema 3

Bernstein, Basil. (1999). Vertical and Horizontal Discourse: An essay. British Journal of Sociology of Education, 20 (2): 157-173

Ekberg, Jan-Eric. (2021). Knowledge in the school subject of physical education: a Bernsteinian perspective. Physical Education and Sport Pedagogy, 26(5), 448-459.

Foucault, Michel. (1982). The Subject and Power. Critical Inquiry, Vol. 8, No. 4, pp. 777-795. The University of Chicago Press.

Londos, Mikael (2010). Spelet på fältet - relationen mellan ämnet idrott och hälsa i gymnasieskolan och idrott på fritid. (Doktorsavhandling). Malmö: Holmbergs. (s 18-52, 65-68, 185-219). Tillgänglig via internet.

Mead, George. Herbart. (1913). The social self. The Journal of Philosophy, Psychology and Scientific Methods, 10(14), 374-380.

Tema 4

Burns, Robyn, Gallant, Karen A., Litwiller, Fenton, White, Catherine, & Hamilton-Hinch, Barb (2020). The go-along interview: a valuable tool for leisure research. Leisure Sciences, 42(1), 51-68.

Carlgren, Ingrid (2015). Kunskapskulturer och undervisningspraktiker. Göteborg: Daidalos. (276 s).

Carlgren, Ingrid. (2020). Powerful knowns and powerful knowings. Journal of Curriculum Studies, 52(3), 323–336.

Engström, Lars-Magnus, Redelius, Karin & Larsson, Håkan. (2018). Logics of practice in movement culture: Lars-Magnus Engström’s contribution to understanding participation in movement cultures. Sport, Education and Society, 23(9), 892-904.

Kuntz, Aron M, & Presnall, Marni M. (2012). Wandering the tactical: From interview to intraview. Qualitative Inquiry, 18(9), 732-744.

Larneby, Marie (2020). Vi och de andra: om idrott, genus och normer på en idrottsprofilerad högstadieskola. Diss. Malmö: Malmö universitet. (s. 24-40, 112-161). Tillgänglig via internet.

Larsson, Håkan. (Ed.). (2020). Learning Movements: New Perspectives of Movement Education. London: Routledge. (s. 1-16; 223-235). Tillgänglig via internet.

Tracy, Sara J. (2010). Qualitative quality: Eight “big-tent” criteria for excellent qualitative research. Qualitative inquiry, 16(10), 837-851.

Valfri litteratur, peer review granskade artiklar samt kompendier tillkommer i kursen motsvarande ca 200 sidor

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

I kursen ingår övernattning på annan ort. Kostnader i samband med detta står studenten själv för.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.