Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: IL726C Idrott och lärande: fysisk förmåga, förändringsprocesser och didaktik (genomgången)

Kursen syftar till att studenten ska fördjupa sin förmåga att använda idrottslärans former och träningslära. Studenten ska även utveckla förståelse för kropp och kroppsideal och dess betydelse för elevers lärande, liksom för hållbar utveckling och frågor om rum och lärmiljöer, som gynnar elevers lärande i en skola för alla.

I kursen diskuteras styrdokumentens framväxt och konstruktion i skolan och skolämnet idrott och hälsa med stöd av läroplansteori varvid analys av läroplaner genomförs.

I kursen behandlas olika begrepp inom idrottslära liksom anpassning och organisation av komplexa rörelser i undervisning inom friidrott, gymnastik, bollspel och dans.

Föreställningar om kroppen och kroppsideal behandlas och problematiseras. Synen på kroppen analyseras även utifrån funktionalitet och sociala, språkliga samt genusbetingade mönsters betydelse för elevers lärande i den kulturellt heterogena skolan. Dessutom arbetar studenterna med utgångspunkt från inkluderande perspektiv i en skola för alla, varvid bedömning och betygssättning lyfts.

I kursen diskuteras hur samhället kan möta och planera för hållbar utveckling såväl lokalt som globalt, särskilt relaterat till friluftsliv och att orientera sig i okänd miljö. I detta sammanhang diskuteras även hur undervisning kan anpassas till olika rum och lärmiljöer.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1. analysera styrdokument för skolan och skolämnet idrott och hälsa utifrån deras framväxt, konstruktion och användningar med stöd av läroplansteori

2. förklara och diskutera begrepp inom, samt genomföra och problematisera undervisning i idrottslära med särskilt fokus på bollspel, dans, friidrott och gymnastik

3. analysera och problematisera synen på kroppen ur ett individ-, samhälls- och mångfaldsperspektiv samt diskutera dess konsekvenser för undervisning och bedömning i idrott och hälsa i en skola för alla

4. redogöra för och reflektera över perspektiv på hållbar utveckling samt anpassa undervisning till olika rum och lärmiljöer med särskilt fokus på friluftsliv och att orientera sig

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, litteraturseminarier, laborationer, tillämpningar, grupparbete, individuella muntliga och skriftliga arbeten. Kursens genomförande bygger på att studenterna aktivt deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Detta inkluderar att delta i tillämpade aktiviteter och att utnyttja digitala medier för samarbete och lärande. Studenterna förutsätts ta egna initiativ i undervisningen, till responsarbete och arbetsmöten av olika slag. Obligatoriskt läger med övernattningar utomhus.

Prov 1: Skriftligt arbete (Paper) 3hp. I detta prov examineras lärandemål 1.

Prov 2: Skriftligt arbete, muntlig presentation och laboration (Paper, Oral Presentation and Laboration) 6 hp. I detta prov examineras lärandemål 2.

Prov 3: Muntlig presentation och laboration (Oral presentation and Laboration) 3hp. I detta prov examineras lärandemål 3.

Prov 4: Muntlig redovisning samt laboration med skriftlig rapport (Oral Presentation, Laboration and Written Report) 3 hp. I detta prov examineras lärandemål 4.

För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på minst 2/3 av kursens poängomfattning.

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Apelmo, Elisabet (2012). ”Som vem som helst”. Kön, funktionalitet och idrottande kroppar. Diss. Lund: Lunds universitet. (digital sammanfattning samt kap. 5). (35s.)

Assarson, Inger (2009). Att skapa mening i en skola för alla: Ett diskursanalytiskt förhållningssätt. Educare, nr 4. (s. 123-139)

Brugge, Britta; Glantz, Matz & Sandell, Klas (2018). Friluftslivets pedagogik för kunskap, känsla och livskvalitet. Stockholm: Liber AB. (kap 4, 7, 12 och 13). (55 s)

Butler, Joy I. (2016). Playing Fair. Champaign, Ill: Human Kinetics. (275s.).

Greilert, Lars. (2016). Banläggning. SISU Idrottsböcker. Kompendium (s.34–41, 82–97)

Houlihan, Barrie & Malcolm, Dominic (2016). Sport and Society. London: SAGE. (s. 57–76 och 463–573).

Mattsson, Torun (2016). Expressiva dansuppdrag: Utmanande läruppgifter i ämnet idrott och hälsa. Diss. Malmö: Bokförlaget Idrottsforum.org. (s. 25-36, 113-189).

Nilsson, Kerstin. (2014). Hitta lätt - så blir det rätt! En praxisnära, didaktisk studie om att orientera sig med hjälp av en karta. [Licentiatuppsats]. Gymnastik och Idrottshögskolan. (Följande kapitel: 1 Inledning, 3.3 Variationsteori, 3.4 Learning Study-cykeln, 3.5 Sammanfattning, 10 Diskussion). Tillgänglig via internet.

Sandell, Klas; Arnegård, Johan, & Backman, Erik (2011). Friluftssport och äventyrsidrott: utmaningar för lärare, ledare och miljö i en föränderlig värld. Lund: Studentlitteratur. (kap 3 och 5) (44 s).

Styrke, Britt-Marie (red.). (2015). Kunskapande i dans: Om estetiskt lärande och kommunikation. Stockholm: Liber (s. 25–69).

Tolgfors, Björn (2017). Bedömning för vilket lärande? En studie av vad bedömning för lärande blir och gör i ämnet idrott och hälsa. Diss. Örebro: Örebro universitet. (s. 17-48).

Wahlström, Ninni (2022). Läroplansteori och didaktik. Malmö: Gleerups. (kap. 1 ,2 ,3 och 7). (65 s)

Weinberg, Robert & Gould, Daniel (2019). Foundations of Sport and Exercise Psychology. 7:e uppl. Champaign, IL: Human Kinetics Publishers. (Kap: 4, 7, 18, 19). (100s)

Artiklar tillkommer motsvarande 80s.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Kostnader såsom personlig utrustning och resa i samband med läger står den enskilde deltagaren för.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.