Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: LL204G Självständigt arbete i fördjupningsämnet (genomgången)

Kursen syftar till att studenten ska utveckla fördjupade kunskaper om fysiologiska processer. Studenten ska även fördjupa sina kunskaper om olika perspektiv på kunskap, lärande och didaktik liksom om förändringsprocesser över tid i idrott, hälsa respektive skolämnet idrott och hälsa. Dessutom syftar kursen till att studenten utvecklar förmåga att skapa lärandesituationer i vinteridrott och vinterfriluftsliv som gynnar elevers lärande.

Kursens innehåll är fördelat på fyra teman. I kursens första tema riktas fokus mot träningsfysiologiska processer. I detta ingår hur den fysiska prestationsförmågan påverkas i idrottslig verksamhet över tid och genom hela livet. I kursen behandlas områden som kardiovaskulära systemet, muskelfysiologi, kroppskomposition, fysiologisk anpassning i samband med rörelseaktiviteter samt fysisk aktivitet och inaktivitet. Vidare behandlas krav- och kapacitetsprofiler i olika idrotter i relation till skolämnet idrott och hälsa. Kursens andra tema behandlar relationen mellan kunskapssyn och lärande i förhållande till olika didaktiska perspektiv och val, varvid även gruppens betydelse för lärandeprocesser behandlas. Observation som forskningsmetod av lärandeprocesser genomförs. I kursens tredje tema diskuteras även relationen mellan idrott och hälsa och övergripande samhälleliga förändringsprocesser. Vidare ingår, som fjärde tema, utbildning i vinteridrott och vinterfriluftsliv förlagd till snösäker ort vintertid i fjällmiljö. Inom kursens ram behandlas erfarenheter från vinteridrott och vinterfriluftsliv varvid en didaktisk analys av undervisning och säkerhetsfrågor genomförs.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1. förklara träningsfysiologiska processer, samt värdera hur dessa påverkar den fysiska förmågan i olika rörelseaktiviteter

2. granska och värdera vetenskapliga artiklar med relevans för kunskapsfält som behandlats inom ramen för kursen

3. upprätta, genomföra och analysera krav- och kapacitetsprofiler i olika fysiska aktiviteter och idrotter i relation till skolämnet idrott och hälsa

4. problematisera relationen mellan kunskapssyn och lärande i förhållande till olika didaktiska perspektiv och val

5. redogöra för förändringsprocesser över tid i idrott, hälsa respektive skolämnet idrott och hälsa

6. organisera, leda och utföra rörelser och anpassa lärandesituationer i vinteridrott och vinterfriluftsliv, samt värdera och dra välgrundade slutsatser utifrån didaktiska perspektiv.

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av seminarier, föreläsningar, arbete i grupp, laborationer, gruppdiskussioner, responsarbete samt praktisk tillämpning. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag. Inom kursen genomförs seminarier ledda av studenter. Delar av vinteridrott och vinterfriluftsliv genomförs på snösäker ort i fjällmiljö under en sammanhängande period.

Prov 1. Laboration med skriftlig rapport (Laboration and Written Report), 6 hp. I detta prov examineras lärandemål 1, 2 och 3.

Prov 2: Skriftligt arbete (Paper), 3hp. I detta prov examineras lärandemål 4.

Prov 3: Muntlig presentation (Oral Presentation), 2hp. I detta prov examineras lärandemål 5.

Prov 4: Seminarium, laboration och skriftligt arbete (Seminar, Laboration and Written Paper), 4 hp. I detta prov examineras lärandemål 6. Omtentamen av vinteridrott och vinterfriluftsliv som genomförs på snösäker ort i fjällmiljö sker vid nästa tillfälle kursmomentet anordnas.

För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på minst 2/3 av kursens poängomfattning.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Tema 1

Jones, Ian. (2022). Research Methods for Sports Studies (Fourth edition.). Routledge. (s. 1-16, 60-84, 101-106, 111-144) (81 s)

Kenney, W. Larry, Wilmore, Jack H. & Costill, David L. (2022). Physiology of sport and exercise. Eighth edition. Leeds: Human Kinetics. (Kap 1, 7, 9, 17) (126 s)

Mattsson, Mikael (2014). Träningsplanering. Stockholm: SISU Idrottsböcker (kap. 2) (29 s)

Sand, Olav, Sjaastad, Øysten V., Haug, Egil, & Bjålie, Jan G. (2021). Människokroppen: Fysiologi och anatomi. 3rd edition. Stockholm. Liber. (kap 8, s.272–295; kap 9 s.308–352; kap 10 s.362–373) (81s)

Tornberg, Åsa B., Garland, Stephen (2022). Tränings som medicin. Lund: Studentlitteratrur. (kap 4 s 70-80: kap 5 s 81-98) (28 s).

Tema 2

Goldberger, Michael, Ashworth, Sara, & Byra, Mark. (2012). Spectrum of Teaching Styles Retrospective. Quest, 64(4), 268-282.

Jakobson, Britt, Lundegård, Iann & Wickman, Per-Olof (red.) (2014). Lärande i handling: en pragmatisk didaktik. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur. (s. 17–68, 99–108, 119–141, 153-162, 205-214, 227-248)

Mosston, Muska & Ashworth, Sara. (2010). Teaching physical education. First online edition. Second printing. San Francisco, CA: B. Cummings. (kap. 1-3) (75s.). Tillgänglig via internet.

Säljö, Roger (2017). Lärande och lärandemiljöer. I Hansén, Sven-Erik & Forsman, Liselott. (red.). Allmändidaktik –vetenskap för lärare. Lund: Studentlitteratur. (kap. 7). (42 s.)

Wahlström, Ninni (2022). Läroplansteori och didaktik. Malmö: Gleerups. (s. 9-159, 166-174) (158 s)

Tema 3

Andersson, Torbjörn (2002). Kung fotboll. Den svenska fotbollens kulturhistoria från 1800-talets slut till 1950. Stehag/Stockholm: Symposion. (s. 41-88). (47s). Tillgänglig via internet.

Backman, Erik & Larsson, Lena (red.) (2013). I takt med tiden?: perspektiv på idrottslärarutbildning i Skandinavien. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur. (kap 2, 17 s) Tillgänglig via internet.

Engström, Lars-Magnus (2014). Smak för motion: fysisk aktivitet som livsstil och social markör. (2. uppl.) Stockholm: Liber. (kap 1, 5, 36 s).

Larsson, Håkan (2016). Idrott och hälsa- i går, i dag, i morgon. Stockholm: Liber. (Kapitel 3 och 11, 38 s)

Sandahl, Björn (2004). Ett ämne för vem? Idrottsämnet i grundskolan 1962-2002. I Larsson, Håkan & Meckbach, Jane. (red.). Mellan nytta och nöje. Bilder av ämnet idrott och hälsa. Stockholm: Idrottshögskolan. (s. 44-69) (26s). Tillgänglig via internet.

Sandell, Klas & Sörlin, Sverker (1999). Friluftshistoria. Från “härdande friluftsliv” till ekoturism och miljöpedagogik. Carlssons: Stockholm. s.10–61 (51s). Tillgänglig via internet.

Tema 4

Aspelin, Jan-Anders & Tysk, Anders (2006). Ledarskap på långfärdsskridsko. Stockholm: SISU idrottsböcker. (43 s) Tillgänglig via internet.

Bentsen, Peter; Andkjaer, Sören & Ejby-Ernst, Niels (2009). Friluftsliv- natur, samfund og paedagogik. København: Munksgaard. (s 155–167). (12s) Tillgänglig via internet.

Brugge, Britta; Glantz, Matz & Sandell, Klas (2018). Friluftslivets pedagogik – för kunskap, känsla och livskvalitet. Stockholm: Liber AB. (s. 49-78, 165-174, 263-268). (40s)

Friluftsfrämjandet; Svenska skidförbundet; Sveriges professionella skidskolor. (2004). Skidåskådning: att leda är att lära: ledarskap, teknik, metodik, tips. Stockholm: SISU idrottsböcker. (76 s)

Henderson, Bob & Vikander, Nils (2007). I Henderson, Bob & Vikander, Nils (red.). (2007). Nature first: outdoor life the friluftsliv way. Toronto: Natural Heritage Books. (s. 235–275). (40s) Tillgänglig via internet.

Ljung, Lars (2015). Grunder i längdskidåkning- klassiskt och skejt. Stockholm: SISU Idrottsböcker. (42 s).

Mikaels, Jonas (2018). Becoming a place-responsive practitioner. Exploration of an alternative conception of friluftsliv in the Swedish physical education and health curriculum. Journal of Outdoor recreation, education and leadership. 10:1, 3-19. (16s) Tillgänglig via internet.

Valfri litteratur samt kompendier och artiklar tillkommer motsvarande 400 sidor

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Kostnader i samband med de delar av vinteridrott och vinterfriluftsliv som genomförs på snösäker ort i fjällmiljö tillkommer för studenter.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.