Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: IL214C Idrott och lärande: Fysisk aktivitet i förändring (genomgången)

Kursen syftar till att studenten ska utveckla sina kunskaper om näringsfysiologiska och motionspsykologiska begrepp. Studenten ska även fördjupa sin förmåga att använda idrottslärans former. Studenten ska vidare utveckla förståelse för kropp och kroppsideal och betydelse för elevers lärande, liksom för hållbar utveckling och frågor om rum och lärmiljöer, som gynnar elevers lärande i en skola för alla.

Näringsfysiologi med koppling till idrott, motion och träning diskuteras. Sjukdomstillstånd, beroendeframkallande medel och doping behandlas med utgångspunkt i vad som kan uppstå i samband med undervisning i skolan. Studenterna arbetar även med grundläggande begrepp inom motionspsykologin.

Studenterna ska även vidareutveckla sin förmåga att använda idrottslärans former. Särskilt fokus läggs på grundläggande begrepp samt hur man kan anpassa och organisera komplexa rörelser inom formerna friidrott, gymnastik, bollform och dans.

Föreställningar om kroppen och kroppsideal behandlas och problematiseras. Hur kroppen kan förstås i relation till sociala, pedagogiska och kulturella villkor diskuteras. Synen på kroppen analyseras även utifrån sociala, språkliga och genusbetingade mönsters betydelse för elevers lärande i den kulturellt heterogena skolan. Dessutom arbetar studenterna med utgångspunkt från inkluderande perspektiv i en skola för alla, varvid bedömning och betygssättning lyfts.

I kursen diskuteras frågor om rum och lärandemiljöer med utgångpunkt i diskussioner om hur samhället ska möta och planera för hållbar utveckling såväl lokalt som globalt. Detta relateras särskilt till friluftsliv varvid arbete sker med att anpassa undervisning i friluftsliv, t.ex att orientera sig i okänd miljö, samt till olika rum och lärmiljöer.

Efter avslutad kurs ska studenten

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, litteraturseminarier, laborationer, tillämpningar, grupparbete, individuella muntliga och skriftliga arbeten. Kursens genomförande bygger på att studenterna aktivt deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Detta inkluderar att delta i tillämpade aktiviteter och att utnyttja digitala medier för samarbete och lärande. Studenterna förutsätts ta egna initiativ i undervisningen, till responsarbete och arbetsmöten av olika slag. Obligatoriskt läger med övernattningar utomhus.

Prov 1: Salstentamen och laboration 3 hp (Written Sit-in exam and Laboration, 3 credits). I detta prov bedöms lärandemål 1 och 2.

Prov 2: Skriftligt arbete, laboration samt muntlig presentation 6 hp (Paper, laboration and oral presentation 6 credits). I detta prov bedöms lärandemål 3.

Prov 3: Muntlig redovisning samt laboration med skriftlig rapport 3 hp (Oral presentation, written report and Laboration 3 credits). I detta prov bedöms lärandemål 4 och 5.

Prov 4: Muntlig redovisning samt laboration med skriftlig rapport 3 hp (Oral Presentation, Laboration and Written Report 3 credits). I detta prov bedöms lärandemål 6.

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

För att erhålla betyget Väl Godkänd på kursen krävs antingen betyget Väl Godkänd på tre av fyra prov eller VG på prov två och ett annat prov.

Abrahamsson, Lillemor; Andersson, Agneta & Nilsson, Gerd (2013). Näringslära för högskolan – från grundläggande till avancerad nutrition (6:e upplagan). Stockholm: Liber. (Valda delar 200 s. Väljs i samråd med kursledaren)

Apelmo, Elisabet (2012) ”Som vem som helst”. Kön, funktionalitet och idrottande kroppar. Doktorsavhandling Lunds universitet (digital sammanfattning 10s.). (Tillgänglig via internet)

Assarson, Inger (2009). Att skapa mening i en skola för alla: Ett diskursanalytiskt förhållningssätt. Educare, nr 4. (20s.). (Tillgänglig via internet)

Bergin, Daniel & Rydén Anders. (red.) (2018). Grundträning i Friidrott 10-14 år. Stockholm: SISU Idrottsböcker (156 s).

Brugge, Britta; Glantz, Matz & Sandell, Klas (2018). Friluftslivets pedagogik för kunskap, känsla och livskvalitet. Stockholm: Liber AB (kap 4, 7, 12 och 13).

Butler, Joy.I. (2016). Playing fair [Elektronisk resurs] (kap. 1, 2, 5, 12, 60 s.).

Ekblom, M, Ekblom, Ö, Nyberg, G, Norén Selinus, E (2021). Fysisk aktivitet och hjärnhälsa – en bok för skolan. Stockholm: Natur & Kultur (96 s.). (Tillgänglig via internet)

Greilert, Lars. (2016). Banläggning. SISU Idrottsböcker. Kompendium (s.34–41, 82–97)

Houlihan, Barrie & Malcolm, Dominic (2016). Sport and Society. London : SAGE. (s. 57–76 och 463–573).

Mattsson, Torun (2016). Expressiva dansuppdrag: Utmanande läruppgifter i ämnet idrott och hälsa (doktorsavhandling). Malmö: Bokförlaget Idrottsforum.org. (s. 25-36, 113-189)

Nilsson, Kerstin. (2014). Hitta lätt - så blir det rätt! En praxisnära, didaktisk studie om att orientera sig med hjälp av en karta. [Licentiatuppsats]. Gymnastik och Idrottshögskolan. Kapitel 1, 3.3, 3.4, 3.5, 10 (44s). Tillgänglig via internet.

Pedersen Gurholt, K. (2008). Norwegian friluftsliv and ideals of becoming an educated man. Journal of Adventure Education & Outdoor Learning, 8(1). (s. 55-70). (Tillgänglig via internet)

Sandell, Klas, Arnegård, Johan, & Backman, Erik (2011). Friluftssport och äventyrsidrott : utmaningar för lärare, ledare och miljö i en föränderlig värld. Lund. Studentlitteratur. (kap 3 och 5).

Styrke, Britt-Marie (2015). Kunskapande i dans: Om estetiskt lärande och kommunikation. Stockholm: Liber. (s. 25-69)

Tolgfors, Björn (2017). Bedömning för vilket lärande? En studie av vad bedömning för lärande blir och gör i ämnet idrott och hälsa. Diss. Örebro : Örebro universitet. (s. 17-48). (Tillgänglig via internet)

Weinberg, Robert & Gould, Daniel (2019). Foundations of Sport and Exercise Psychology. 7:e uppl. Champaign, IL: Human Kinetics Publishers. (Kap: 4, 7, 18, 19). (100s)

Artiklar tillkommer motsvarande 80s.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.