Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: IL201C Idrott och lärande: Att bli lärare i idrott och hälsa (genomgången)

Kursen syftar till att studenterna ska utveckla kunskaper om människokroppens byggnad och funktion och om hur krafter påverkar kroppen i rörelse. Vidare syftar kursen till att studenterna utvecklar förmåga att analysera funktionella rörelsemönster. Kursen syftar också till att studenterna utvecklar förståelse för barns och ungdomars motoriska utveckling i relation till olika rörelser och lek. Dessutom kopplas kunskaper om det kroppsliga lärandet till olika rörelseaktiviteter. Vidare syftar kursen till att studenterna tillägnar sig förståelse för barns och ungdomars språk och kommunikation samt hur språklig förmåga utvecklas i funktionella sammanhang och hur ett gynnsamt motivationsklimat kan utvecklas för att främja elevernas lärande.

I kursen behandlas människokroppens byggnad och funktion med fokus på rörelseapparaten samt hur olika krafter påverkar kroppen och människokroppens anpassning till fysisk aktivitet. Barns och ungas motorik och perception studeras i relation till grundläggande lek- och rörelseaktiviteter och systematisk observation och analys av rörelser genomförs. Den atletiska formen tillämpas och lärandesituationer iscensätts och diskuteras. Barn och unga från olika miljöer och kulturer möts, kommunicerar och utvecklar språkliga förmågor genom att delta i sociala, idrottsliga praktiker. I kursen behandlas barns språkliga utveckling utifrån ett vidgat språkbegrepp med särskilt fokus på kroppsspråk, där även medias roll samt IKT som stöd för kommunikationsprocesser och för lärande diskuteras. I detta sammanhang diskuteras hur ett gynnsamt motivationsklimat kan utvecklas i undervisningen.

I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av grupparbeten, gruppdiskussioner, praktisk tillämpning, seminarier och föreläsningar. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag. Obligatoriska moment ingår i kursen och dessa redovisas av kursledaren vid kursstart.

Kursen bedöms i fyra delar där den första delen, som omfattar lärandemål 1, utgörs av att studenten genomför och redogör, såväl muntligt som skriftligt, för en systematisk observationsstudie i motorik samt utifrån teorier om lek utformar lärandemiljöer som främjar motorisk utveckling.

Den andra delen, lärandemål 3, består dels av en individuell skriftlig salstentamen där studenten redogör för människokroppens byggnad och funktion, och hur krafter påverkar kroppen, dels en inlämningsuppgift bestående av en funktionell rörelseanalys.

Den tredje delen, lärandemål 2, sker genom att studenten 1) skriftligt beskriver teorier om kroppsligt lärande samt 2) planerar och organiserar lärandesituationer i skridsko, friidrott och gymnastik och dessutom reflekterar över didaktiska övervägande baserat på teori om kroppsligt lärande.

Den fjärde delen, lärandemål fyra, fem och sex, bedöms genom en redovisning i grupp samt en reflekterande text skriven i par.

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Behnke, Robert S. (2008). Anatomi för idrotten: fakta om rörelseapparaten. (1. uppl). Stockholm: SISU idrottsböcker (valda delar, 150 s)

Elbæk, Lars (2010). Læring ved Intervention med Digitale Værktøjer i Idrætslæreruddannelsen. Der er ikke noget så teoretisk som en udfordret praksis. Diss. Odense, Syddansk Universitet (valda delar, ca 100 s)

Ericsson, Ingegerd (2008). MUGI motoriklek med observationschema för förskola och skola. Uppsala: Kunskapsföretaget i Uppsala AB. (48 s.) Ericsson, Ingegerd (2003). Motorik, koncentrationsförmåga och skolprestationer. Malmö: Malmö högskola, Lärarutbildningen (s 11-90 och 191-198) (86 s)

Jensen, Mikael & Harvard, Åsa (2009). Leka för att lära. Lund: Studentlitteratur (kap.3, 5 och 10) (50 s)

Larsson, Håkan & Meckbach, Jane (red.) (2007). Idrottsdidaktiska utmaningar. Stockholm: Liber (valda delar, ca 50 s)

McMorris, Terry (2004). Acquisition and performance of sports skills. Hoboken, NJ: John Wiley (valda delar, ca 150 s)

Ravald, Christina (2008) Skridskoskolan skoj på is. Stockholm: SISU Idrottsböcker (56 s.)

Sigmundsson, Hermundur & Haga Monika (2004). Motorikk og samfunn. Oslo: SEBU Forlag (184 s)

Svenska gymnastikförbundet (2007). Metodik i matta och hopp. Stockholm: Svenska

gymnastikförbundet (82 s)

Whitehead, Margaret (2005). Physical Literacy A Developing Concept. British Philosophy of Sport Association. Elektronisk resurs (20 s)

Widlund, Håkan. m.fl. (2001). Friidrott för ungdom, 10-14 år. Farsta: SISU Idrottsböcker (valda delar, ca 130 s)

Widlund, Håkan. m.fl. (2003). Friidrott för ungdom, 14-17 år. Farsta: SISU Idrottsböcker (valda delar, ca 180 s)

Wirhed, Rolf (2007). Anatomi med rörelselära och styrketräning. 4., utökade och omarb. uppl. Bjursås: Harpoon publication (150 s)

Kompendier och artiklar (ca 100 s)

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.