Genomgången kurs IF184F Idrott för ämneslärare II, med minst 15 hp med lägst betyget godkänd.

Eller motsvarande.

I delkursen ges studenten möjlighet att utveckla sina kunskaper om fysiologiska och näringsfysiologiska processer samt träningslära. Kursen syftar även till att studenten ska fördjupa sina förmågor i idrottslärans former friluftsliv och simning ur ett livslångt lärandeperspektiv.

Delkursen omfattar tre teman. I kursens första tema behandlas idrottslärans former friluftsliv och simning samt betydelsen för välbefinnande och kroppsligt lärande ur ett livslångt rörelseperspektiv.

I kursens andra tema behandlas näringsfysiologiska processer som energiomsättning, energi- och näringsbehov i olika rörelseaktiviteter, samt betydelse för den fysiska förmågan. Vidare fördjupas och problematiseras tillämpning av träningslära.

I kursens tredje tema riktas fokus mot träningsfysiologiska processer. I detta ingår hur den fysiska prestationsförmågan påverkas i idrottslig verksamhet över tid och genom hela livet. I kursen behandlas områden som kardiovaskulära systemet, muskelfysiologi, kroppskomposition, fysiologisk anpassning i samband med rörelseaktiviteter samt fysisk aktivitet och inaktivitet. Vidare behandlas krav- och kapacitetsprofiler i olika idrotter i relation till skolämnet idrott och hälsa.

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna

Delkursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av seminarier, föreläsningar, arbete i grupp, gruppdiskussioner, responsarbete samt praktisk tillämpning. Enstaka tillfällen och dagar genomförs på andra platser och i andra miljöer, bland annat i form av läger med övernattning. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag. Inom kursen genomförs seminarier ledda av studenter. Obligatoriska moment ingår i kursen och delges vid kursstart.

Prov 1: Muntlig redovisning samt skriftlig rapport, 3 hp. (Oral Presentation and Written Report).

I detta prov bedöms lärandemål 1.

Prov 2. Laboration med skriftlig rapport. 6 hp. (Laboration and Written Report). I detta prov bedöms lärandemål 2.

Prov 3: Laboration med skriftlig rapport, 6 hp (Laboration and Written Report). I detta prov examineras lärandemål 3, 4 och 5.

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Delkursen syftar till att studenten ska utveckla fördjupad kunskap om relationen mellan skola, idrott och ungdomskultur och om samhälleliga perspektiv på skola och på skolämnet idrott och hälsa. Studenten ska även vidareutveckla sin förmåga att arbeta med olika idrottsformer ur ett lärandeperspektiv med fokus på gymnasieskolan.

Kursen omfattar tre teman.

I kursens första tema problematiseras relationen mellan skola, idrott och ungdomskultur. Särskilt fokus är på dans, bollspel och akrobatik varvid dessa kritiskt granskas och jämförs samt prövas och genomförs. I detta sammanhang berörs hur mental träning och spänningsreglering kan användas i skolan.

I kursens andra tema bearbetas och analyseras olika samhälleliga perspektiv på skola och på skolämnet idrott och hälsa.

I kursens tredje tema behandlas hur lärande kan utformas inom specialisering i skolämnet idrott och hälsa. Särskilt fokus är på analys av vald idrott utifrån skilda idrottsliga logiker, på kritisk granskning av dess uppbyggnad och karaktär, specifik teknik och taktik samt på kulturella och sociala aspekter.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Delkursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, litteraturseminarier, laborationer, tillämpningar och grupparbete. Kursens genomförande bygger på att studenterna aktivt deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Detta inkluderar att delta i tillämpade aktiviteter och att utnyttja digitala medier för samarbete och lärande. Studenterna förutsätts ta egna initiativ i undervisningen, till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.

Prov 4: Skriftlig rapport, muntlig redovisning och laboration (Paper, Oral Presentation and Laboration) 6 hp. I detta prov bedöms lärandemål 1 och 2.

Prov 5: Artikel (Article) 4,5 hp. I detta prov bedöms lärandemål 3.

Prov 6: Paper, muntlig presentation och laboration (Paper, Oral Presentation and Laboration), 4,5 hp. I detta prov bedöms lärandemål 4.

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Berg, Christina, Ellegård, Lars & Larsson, Christel (red.) (2021). Näringslära för högskolan. Sjunde upplagan. Stockholm: Liber (kap. 10, 12, 15, 16, 29) (81 s)

Brugge, Britta; Glantz, Matz & Sandell, Klas (2018). Friluftslivets pedagogik – för kunskap, känsla och livskvalitet. Stockholm: Liber AB (s. 175-255)

Emmelin, Lars (2010). Friluftslivets sociologi grupper, motiv och hinder (2018). I Emmelin, Lars (2010). Planera för friluftsliv: Natur, samhälle, upplevelser. s. 145-167. Stockholm: Carlsson. Tillgänglig via internet.

Gratton, Chris & Jones, Ian (2015). Research methods for sport studies. London: Routledge (s. 1-16, 60-84, 111-144, 288-309) (97 s)

Kenney, W. Larry, Wilmore, Jack H. & Costill, David L. (2020). Physiology of sport and exercise. Seventh edition. Champaign, IL: Human Kinetics (s. 1-74, 121-300, 377-412, 441-484, 509-574) (300 s)

Kraepelien Strid, Eva. (2011). Simning och lärande i ett mångkulturellt perspektiv. I Suzanne Lundvall (ed.), Lärande i friluftsliv: perspektiv och ämnesdidaktiska exempel s. 83-91. Stockholm: Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH. Tillgänglig via internet.

Mattsson, Mikael (2014). Träningsplanering. Stockholm: SISU Idrottsböcker (kap. 2, 5, 6 & 13) (78 s)

Sandell, Klas, Arnegård, Johan, & Backman, Erik (2011). Friluftssport och äventyrsidrott: utmaningar för lärare, ledare och miljö i en föränderlig värld. Lund: Studentlitteratur. (Kap 6, 7) (54 s)

Tugetam, Åsa. (2020). Att göra och erfara friluftsliv: en etnografisk studie om lärprocesser i gymnasieelevers friluftslivsundervisning. Diss. Växjö : Linnéuniversitetet, 2020. Diss. (s. 119-234).

Widmaier, Eric P., Raff, Hershel & Strang, Kevin T. (2021). Vander's human physiology: the mechanisms of body function. 15. ed. New York: McGraw-Hill Education. (s. 257–300, 362–444 (127 s)

Valfri litteratur samt kompendier tillkommer motsvarande 400 sidor

Bernstein, Basil. (1999). Vertical and Horizontal Discourse: An essay. British Journal of Sociology of Education, 20 (2): 157-173

Burns, Robyn, Gallant, Karen A., Litwiller, Fenton, White, Catherine, & Hamilton-Hinch, Barb (2020). The go-along interview: a valuable tool for leisure research. Leisure Sciences, 42(1), 51-68.

Carlgren, Ingrid (2015). Kunskapskulturer och undervisningspraktiker. Göteborg: Daidalos. (276 s)

Carlgren, Ingrid. (2020). Powerful knowns and powerful knowings. Journal of Curriculum Studies, 52(3), 323–336.

Coakley, Jay (2020). Sports in Society: Issues and Controversies. Boston: MacGraw-Hill Higher Education. (s 9-79, 106-145, 538-560)

Ehn, Billy & Löfgren, Orvar (2012). Kulturanalytiska verktyg. Malmö: Gleerups utbildnings AB. (172 s)

Ekberg, Jan-Eric. (2021). Knowledge in the school subject of physical education: a Bernsteinian perspective. Physical Education and Sport Pedagogy, 26(5), 448-459

Engström, Lars-Magnus, Redelius, Karin & Larsson, Håkan. (2018). Logics of practice in movement culture: Lars-Magnus Engström’s contribution to understanding participation in movement cultures. Sport, Education and Society, 23(9), 892-904.

Foucault, Michel. (1982). The Subject and Power. Critical Inquiry, Vol. 8, No. 4, pp. 777-795. The University of Chicago Press.

Kuntz, Aron M, & Presnall, Marni M. (2012). Wandering the tactical: From interview to intraview. Qualitative Inquiry, 18(9), 732-744.

Lalander, Philip & Johansson, Thomas (2017). Ungdomsgrupper i teori och praktik. Femte upplagan. Lund: Studentlitteratur. (s 9-88, 255-278)

Larneby, Marie (2020). Vi och de andra: om idrott, genus och normer på en idrottsprofilerad högstadieskola. Diss. Malmö: Malmö universitet. (s. 24-40, 112-161)

Larsson, Håkan. (Ed.). (2020). Learning Movements: New Perspectives of Movement Education. Routledge. (s. 214). Tillgänglig via internet.

Larsson, Håkan & Fagrell, Birgitta (2010). Föreställningar om kroppen - kropp och kroppslighet i pedagogisk praktik och teori. Stockholm: Liber (s 168-237, 268-310)

Londos, Mikael (2010). Spelet på fältet- relationen mellan ämnet idrott och hälsa i gymnasieskolan och idrott på fritid.(Doktorsavhandling). Malmö: Holmbergs. (s 18-52, 65-68, 185-219)

Mattsson, Torun (2016). Expressiva dansuppdrag: Utmanande läruppgifter i ämnet idrott och hälsa. (Doktorsavhandling). Malmö: Bokförlaget idrottsforum.org. (s. 17-23, 55-71, 113-189, 245-262).

Mead, George. Herbart. (1913). The social self. The Journal of Philosophy, Psychology and Scientific Methods, 10(14), 374-380.

Purovaara, Timmi (Ed.), Contemporary Circus - treasures, keys and enigmas (pp. 175-194). Stockholm: Stockholm University.

Rönnbäck, Julia (2015). Det är väl typiskt tjejer: om basket, kropp och feminitet. (Doktorsavhandling). Malmö: Bokförlaget idrottsforum.org. (s 12-37, 195-207)

Tracy, Sara J. (2010). Qualitative quality: Eight “big-tent” criteria for excellent qualitative research. Qualitative inquiry, 16(10), 837-851.

Weinberg, Robert & Gould, Daniel (2019). Foundations of Sport and Exercise Psychology. (7th Uppl.). Champaign, Ill: Human Kinetics Publishers. (s. 77-100, 285-307, 335-411)

Valfri litteratur, peer review granskade artiklar samt kompendier tillkommer motsvarande ca 200 sidor

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på minst 2/3 av kursens poängomfattning.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.