Grundläggande behörighet

och

Förkunskaper motsvarande 60 hp i en yrkesutbildning avsedd för undervisning,

och

Idrott och hälsa 1 + Matematik 2a /2b / 2c + Naturkunskap 2 alternativt Biologi 1 + Fysik 1a / 1b1 + 1b2 + Kemi 1

Kursen syftar till att studenten ska utveckla grundläggande förståelse för idrottens praktiker och logiker ur ett samhällsperspektiv. Kursen syftar även till att studenten ska utveckla kunskaper om didaktikens centrala begrepp, med fokus på skolämnet idrott och hälsa. Studenten ska dessutom utveckla kunskaper om lekteori och idrottslära med särskilt fokus på friluftsform och att orientera sig i omgivningen samt dansform och bollspelsform. Kursen syftar även till att studenten ska utveckla sina kunskaper om hälsobegrepp sett ur ett samhällsperspektiv.

Kursen syftar vidare till att studenten ska utveckla kunskap om människokroppens byggnad och funktion och om hur krafter påverkar kroppen i rörelse. Kursen syftar också till att studenten ska utveckla kunskaper i grundläggande motorik, kroppsligt lärande och förmåga att analysera funktionella rörelsemönster i olika rörelseaktiviteter. Studenten ska dessutom utveckla förståelse för gymnastik och skridsko och hur lärandesituationer iscensätts och dokumenteras liksom säkerhetsaspekter och progression i samband med undervisning i idrott och hälsa.

Delkurs 1

Lärare i idrott och hälsa, 15 hp

Innehåll

Delkursen ger en introduktion till akademiska studier i en idrottsvetenskaplig kontext. I delkursen diskuteras olika perspektiv på idrott, hälsa, fysisk aktivitet och kroppsövningskultur ur ett samhällsperspektiv och hur uppfattning om dessa har betydelse för förståelsen av skolämnet idrott och hälsa. Didaktikens centrala begrepp och modeller och aktuella styrdokument, med särskilt fokus på ämnet idrott och hälsa, diskuteras. I delkursen studeras lekteori och idrottslärans former, dels utifrån bakomliggande idéer, normer och värderingar, dels utifrån specifik metodik, teknik, taktik och säkerhet samt de krav och regler som finns i olika miljöer för idrottsutövande. Fokus är på grunder i friluftsform, inklusive att orientera sig med karta samt bollspelsform och dansform. I delkursen behandlas ett vidgat språkbegrepp med särskilt fokus på kroppsspråk. I delkursen behandlas hälsobegrepp ur ett brett perspektiv och läromedel i hälsa granskas i relation till styrdokument.

Delkurs 2

Kroppsligt lärande och rörelseförutsättningar, 15 hp

Innehåll

I delkursen studeras människokroppens byggnad och funktion med fokus på rörelseapparaten, hur olika krafter påverkar kroppen samt människokroppens anpassning till fysisk aktivitet. Vidare bearbetas ergonomi samt behandling och förebyggande av skador. Motorisk utveckling och kroppsligt lärande behandlas och systematisk observation och analys av rörelser genomförs. Gymnastik och skridsko tillämpas, lärandesituationer iscensätts, filmas, analyseras och diskuteras varvid metodisk progression och säkerhetsaspekter i samband med undervisning i idrott och hälsa belyses.

Kursen ger en introduktion till akademiska studier i en idrottsvetenskaplig kontext. I kursen diskuteras olika perspektiv på idrott, hälsa, fysisk aktivitet och kroppsövningskultur ur ett samhällsperspektiv och hur uppfattning om dessa har betydelse för förståelsen av skolämnet idrott och hälsa. Didaktikens centrala begrepp och modeller och aktuella styrdokument, med särskilt fokus på ämnet idrott och hälsa, diskuteras. I kursen studeras lekteori och idrottslärans former, dels utifrån bakomliggande idéer, normer och värderingar, dels utifrån specifik metodik, teknik, taktik och säkerhet samt de krav och regler som finns i olika miljöer för idrottsutövande. Fokus är på grunder i friluftsform, inklusive att orientera sig med karta samt bollspelsform och dansform. I kursen behandlas ett vidgat språkbegrepp med särskilt fokus på kroppsspråk. I kursen behandlas hälsobegrepp ur ett brett perspektiv och läromedel i hälsa granskas i relation till styrdokument.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av grupparbeten, gruppdiskussioner, praktisk tillämpning, seminarier, teamaktiviteter, praktiska moment och föreläsningar. Enstaka tillfällen och dagar genomförs på andra platser och i andra miljöer. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.

Prov 1: Skriftlig individuell tentamen, 5 hp (Individual Written Report, 5 credits), (lärandemål 1-3).

Prov 2: Skriftligt arbete, muntlig presentation och laboration 7 hp (Paper, Oral Presentation and Laboration 7 credits) (lärandemål 4)

Prov 3: Skriftligt arbete 3 hp (Paper, 3 credits). I detta prov bedöms lärandemål 5 och 6.

För kursen gällande betygskriterier och obligatoriska moment meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

I kursen studeras människokroppens byggnad och funktion med fokus på rörelseapparaten, hur olika krafter påverkar kroppen samt människokroppens anpassning till fysisk aktivitet. Vidare bearbetas ergonomi samt behandling och förebyggande av skador. Motorisk utveckling och kroppsligt lärande behandlas och systematisk observation och analys av rörelser genomförs. Gymnastik och skridsko tillämpas, lärandesituationer iscensätts, filmas, analyseras och diskuteras varvid metodisk progression och säkerhetsaspekter i samband med undervisning i idrott och hälsa belyses.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av grupparbeten, gruppdiskussioner, praktisk tillämpning, seminarier, teamaktiviteter och föreläsningar. Enstaka tillfällen och dagar genomförs på andra platser och i andra miljöer. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.

Prov 1: Salstentamen 6hp (Written Exam 6 credits)

I detta prov bedöms lärandemål 1 och 2

Prov 2: Skriftligt arbete 4hp (Paper 4 credits).

I detta prov bedöms lärandemål 3.

Prov 3: Individuell digital portfolio 5hp. (Digital portfolio 5 credits)

I detta prov bedöms lärandemål 4 och 5.

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Lärandemål delkurs 1

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna

• redogöra för olika förklaringsmodeller relaterade till idrott, rörelse, fysisk aktivitet och hälsa ur ett samhällsperspektiv

• identifiera och redogöra för egna skol- och idrottserfarenheter samt diskutera dessa i relation till lärarprofessionen och ett vetenskapligt förhållningssätt

• redogöra för lekteorier och didaktikens centrala frågor i ämnet idrott och hälsa, i relation till aktuella styrdokument

• självständigt kunna leda och utföra idrottslära i friluftsform, inklusive att orientera sig med karta, bollspelsform och dansform

• kvalitativt analysera och problematisera hälsobegrepp sett ur ett individ- och samhällsperspektiv

• kunna värdera och kritiskt granska läromedel för hälsa i relation till styrdokument

Lärandemål delkurs 2

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna

• med fokus på rörelseapparaten beskriva och redogöra för människokroppens byggnad och funktion, hur krafter påverkar kroppen samt analysera funktionella rörelsemönster

• redogöra för behandling och förebyggande av skador liksom ergonomi i relation till skolämnet idrott och hälsa

• redogöra för och kontrastera olika teoretiska perspektiv på motorisk utveckling och kroppsligt lärande

• planera, organisera och genomföra lärandesituationer i idrottslärans former gymnastik och skridsko med utgångspunkt i motorisk utveckling och kroppsligt lärande

• redogöra för säkerhetsaspekter samt analysera och kommunicera metodisk progression med digital teknik i samband med undervisning i idrott och hälsa

Arbetsformer delkurs 1

Delkursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av grupparbeten, gruppdiskussioner, praktisk tillämpning, seminarier, teamaktiviteter, praktiska moment och föreläsningar. Enstaka tillfällen och dagar genomförs på andra platser och i andra miljöer. Delkursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.

Arbetsformer delkurs 2

Delkursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av grupparbeten, gruppdiskussioner, praktisk tillämpning, seminarier, teamaktiviteter och föreläsningar. Enstaka tillfällen och dagar genomförs på andra platser och i andra miljöer. Delkursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.

Delkurs 1

För delkursen gällande betygskriterier och obligatoriska moment meddelas av kursledaren vid delkursstarten.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

För betyget Väl godkänd på delkursen krävs betyget Väl godkänd på minst 2/3 av delkursens poängomfattning.

Delkurs 2

För delkursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid delkursstarten.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

För betyget Väl godkänd på delkursen krävs betyget Väl godkänd på minst 2/3 av delkursens poängomfattning.

Annerstedt, Claes (2007). Att (lära sig) vara lärare i idrott och hälsa. Göteborg: Multicare Förlag AB (kap. 1-3)

Björkdahl Ordell, Susanne & Dimenäs, Jörgen (2007). Lära till lärare: att utveckla läraryrket - vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. 1. uppl. Stockholm: Liber (kap. 1,2,7,8)

Brügge, Britta, Glantz, Matz & Sandell, Klas (red.) (2018). Friluftslivets pedagogik: en miljö- och utomhuspedagogik för kunskap, känsla och livskvalitet. Femte upplagan Stockholm: Liber

Ekberg, Jan-Eric (2009). Mellan fysisk bildning och aktivering - En studie av ämnet idrott och hälsa i skolår 9. (kap 2). Tillgänglig via internet.

Engström, Lars-Magnus (2010). Smak för motion: fysisk aktivitet som livsstil och social markör. Stockholm: Stockholms universitets förlag (kap. 1, 2, 4)

Folkhälsomyndigheten (2014). Skolbarns hälsovanor i Sverige 2013/14: grundrapport, Folkhälsomyndigheten: Solna., 111 s. http://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat- material/publikationer/Skolbarns-halsovanor-i-Sverige-201314/

Hedenborg, Susanna (red.) (2016). Idrottsvetenskap. En introduktion. Lund: Studentlitteratur (kap. 1, 3).

Halling, Anders, Andersen, Bjarne, Skov Agergarard, Charlotte. & Worm, Charlotte (2005). Bolden i spil – teambold i teori och praksis. Odense: Syddansk Universitetsforlag (s35-85)

Jensen, Mikael & Harvard, Åsa (2009). Leka för att lära. Lund: Studentlitteratur (kap. 2, 3 och 5)

Junevik, Peter & Yttergren, Lotta (2007). Orienteringsteknik - Att lära ut från grön till gul nivå. Farsta: SISU Idrottsböcker (kap. 2-4.)

Larsson, Håkan (2016). Idrott och hälsa: i går, i dag, i morgon. Stockholm: Liber (s.9-49, 74-108, 164-187)

Larsson, Håkan och Meckbach, Jane (2007). Idrottsdidaktiska utmaningar. Stockholm: Liber (kap. 3-4, 12).

Londos, Mikael (2010). Spelet på fältet: relationen mellan ämnet idrott och hälsa i gymnasieskolan och idrott på fritid. Elektronisk resurs (kap. 2)

Mattsson, Torun & Lundvall, Suzanne (2013). The position of dance in physical education. Sport, Education & Society, 2015; 20; 7; (s. 855-871)

Mattsson, Torun (2010). Får jag lov?- om dans, identiteter och genus i skolans idrottsundervisning. Tidskriften idrott och hälsa (nr7).

Ravn, Susanne. (2001). Kroppen som materiale – om dans i praksis. Odense: Odense universitetsförlag (144 s)

Quennerstedt, Mikael (2006). Att lära sig hälsa. Örebro: universitetsbiblioteket.(kap. 3, 8-11). Tillgänglig via internet.

Sandell, Klas & Boman, Mattias (2013). Friluftslivets nya aktiviteter: mera sport och mindre natur?. Friluftsliv i förändring : resultat från ett forskningsprogram : slutrapport. s. 211-227 Tillgänglig via internet

Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Tillgänglig via internet.

Skolverket (2011). Ämnesplaner och kurser för gymnasieskolan 2011. Tillgänglig via internet

Wehlin, Anita (2007). Orientera i skolan. SISU idrottsböcker (84 s.)

Kompendium och pdf-filer tillkommer ca 100s.

Annerstedt, Claes (2007). Att (lära sig) vara lärare i idrott och hälsa. Göteborg: Multicare Förlag AB (kap. 1-3)

Björkdahl Ordell, Susanne & Dimenäs, Jörgen (2007). Lära till lärare: att utveckla läraryrket - vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. 1. uppl. Stockholm: Liber (kap. 1,2,7,8)

Brügge, Britta, Glantz, Matz & Sandell, Klas (red.) (2018). Friluftslivets pedagogik: en miljö- och utomhuspedagogik för kunskap, känsla och livskvalitet. Femte upplagan Stockholm: Liber

Ekberg, Jan-Eric (2009). Mellan fysisk bildning och aktivering - En studie av ämnet idrott och hälsa i skolår 9. (kap 2). Tillgänglig via internet.

Engström, Lars-Magnus (2010). Smak för motion: fysisk aktivitet som livsstil och social markör. Stockholm: Stockholms universitets förlag (kap. 1, 2, 4)

Folkhälsomyndigheten (2014). Skolbarns hälsovanor i Sverige 2013/14: grundrapport, Folkhälsomyndigheten: Solna., 111 s. http://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat- material/publikationer/Skolbarns-halsovanor-i-Sverige-201314/

Hedenborg, Susanna (red.) (2016). Idrottsvetenskap. En introduktion. Lund: Studentlitteratur (kap. 1, 3).

Halling, Anders, Andersen, Bjarne, Skov Agergarard, Charlotte. & Worm, Charlotte (2005). Bolden i spil – teambold i teori och praksis. Odense: Syddansk Universitetsforlag (s35-85)

Jensen, Mikael & Harvard, Åsa (2009). Leka för att lära. Lund: Studentlitteratur (kap. 2, 3 och 5)

Junevik, Peter & Yttergren, Lotta (2007). Orienteringsteknik - Att lära ut från grön till gul nivå. Farsta: SISU Idrottsböcker (kap. 2-4.)

Larsson, Håkan (2016). Idrott och hälsa: i går, i dag, i morgon. Stockholm: Liber (s.9-49, 74-108, 164-187)

Larsson, Håkan och Meckbach, Jane (2007). Idrottsdidaktiska utmaningar. Stockholm: Liber (kap. 3-4, 12).

Londos, Mikael (2010). Spelet på fältet: relationen mellan ämnet idrott och hälsa i gymnasieskolan och idrott på fritid. Elektronisk resurs (kap. 2)

Mattsson, Torun & Lundvall, Suzanne (2013). The position of dance in physical education. Sport, Education & Society, 2015; 20; 7; (s. 855-871)

Mattsson, Torun (2010). Får jag lov?- om dans, identiteter och genus i skolans idrottsundervisning. Tidskriften idrott och hälsa (nr7).

Ravn, Susanne. (2001). Kroppen som materiale – om dans i praksis. Odense: Odense universitetsförlag (144 s)

Quennerstedt, Mikael (2006). Att lära sig hälsa. Örebro: universitetsbiblioteket.(kap. 3, 8-11). Tillgänglig via internet.

Sandell, Klas & Boman, Mattias (2013). Friluftslivets nya aktiviteter: mera sport och mindre natur?. Friluftsliv i förändring : resultat från ett forskningsprogram : slutrapport. s. 211-227 Tillgänglig via internet

Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Tillgänglig via internet.

Skolverket (2011). Ämnesplaner och kursplaner för gymnasieskolan 2011. Tillgänglig via internet

Wehlin, Anita (2007). Orientera i skolan. SISU idrottsböcker (84 s.)

Kompendium och pdf-filer tillkommer ca 100s.

Behnke, Robert S. (2015). Anatomi för idrotten: fakta om rörelseapparaten. 2., [utök.] uppl. Stockholm: SISU idrottsböcker (320 s).

Elbæk, Lars (2010). Læring ved Intervention med Digitale Værktøjer i Idrætslæreruddannelsen. Der er ikke noget så teoretisk som en udfordret praksis. Diss. Odense, Syddansk Universitet (kapitel 1 och 2).

Karlsson, Jon. m.fl. (2011). Nya motions- och idrottsskador och deras rehabilitering. SISU idrottsböcker, Idrottens förlag. (kapitel 1-3).

Larsson, Håkan & Meckbach, Jane (red.) (2012). Idrottsdidaktiska utmaningar. 2. uppl. Stockholm: Liber (304 s).

McMorris, Terry (2014). Acquisition and performance of sports skills. Second edition. Chichester: Wiley-Blackwell. (kapitel 1-4).

Ravald, Christina (2008). Skridskoskolan skoj på is. Stockholm: SISU Idrottsböcker (56 s.)

Sigmundsson, Hermundur & Haga Monika (2004). Motorikk og samfunn. Oslo: SEBU Forlag (184 s)

Svenska gymnastikförbundet (2007). Metodik i matta och hopp. Stockholm: Svenska gymnastikförbundet (82 s)

Wirhed, Rolf (2007). Anatomi med rörelselära och styrketräning. 4., utökade och omarb. uppl. Bjursås: Harpoon Publication (150 s)

Kompendier och artiklar (ca 100 s)

Studenter som deltar i eller har avslutat en kurs ska ges möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av universitetet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på minst 2/3 av kursens poängomfattning.