Grundläggande behörighet

och

Förkunskaper motsvarande 60 hp i en yrkesutbildning avsedd för undervisning, alternativt dokumentation som styrker ett års erfarenhet av arbete som undervisande lärare utan behörighetsgivande examen i någon av grundskolans årskurser 1-6, lägst halvtid under den senaste tvåårsperioden

och

Idrott och hälsa 1 + Naturkunskap 1b / 1a1+1a2

Kursen syftar till att studenterna ska utveckla sin förståelse för mångsidigheten i idrott och fysisk aktivitet utifrån ett samhällsperspektiv samt ur ett lek- och lärandeperspektiv. Vidare syftar kursen till att studenterna ska tillägna sig erfarenheter och upplevelser av denna mångsidighet i olika miljöer ur ett didaktiskt perspektiv. Studenterna ska också diskutera lärarprofessionens centrala kompetenser med fokus på skolämnet idrott och hälsa. Ytterligare ett syfte med kursen är att studenterna ska skaffa sig insikter om rörelseapparatens funktion och människans olika förutsättningar för rörelse samt förmåga till uttryck och kommunikation.

I kursen diskuteras relationer mellan idrott, fysisk aktivitet och kroppsövningskultur och dess betydelse för barn och unga i mötet med idrotten och skolämnet idrott och hälsa. Skolämnet idrott och hälsa studeras ur ett didaktiskt perspektiv, och lärarprofessionens centrala kompetenser med fokus på skolämnet idrott och hälsa diskuteras. Idrott och rörelseformer av olika karaktär belyses didaktiskt ur ett lek- och lärandeperspektiv. Kursen belyser rörelse, idrott och lek i ett brett perspektiv utifrån olika former i olika idrottsliga rum. I kursen praktiseras och diskuteras olika sätt att uppleva och tolka idrotts- rörelseformer, dels utifrån bakomliggande idéer, normer och värderingar, dels utifrån specifik metodik, teknik och säkerhet samt de krav och regler som finns i olika miljöer. I kursen arbetar studenterna med rörelse som en bas för arbetet med gestaltande former och som en möjlighet för att utveckla kreativitet, fantasi och skapande förmåga. Barns och ungas motoriska lärande uppmärksammas och diskuteras i relation till grundläggande lek-och rörelseaktiviteter. Teorier i motivation och kroppens funktion och uppbyggnad och dess relation till lek och rörelse uppmärksammas.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av grupparbeten, gruppdiskussioner, praktisk gestaltning, seminarier och föreläsningar. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Obligatoriska moment ingår i kursen och dessa delges av kursledaren vid kursstart. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.

Examinationen består av tre prov.

Prov 1: Skriftlig salstentamen (Written Examination), 5 hp

I provet examineras lärandemål 1 och 5.

Prov 2: Skriftligt arbete och gestaltning (Paper and Aesthetic Production), 2 hp

I provet examineras lärandemål 2.

Prov 3: Skriftligt arbete, laboration och muntlig presentation (Paper, Laboration and Oral Presentation), 8 hp. I provet examineras lärandemål 3 och 4.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

För att erhålla betyget Väl godkänd krävs minst betyget Väl godkänd på prov 1 och 3.

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart

Annerstedt, Claes (2007). Att (lära sig) vara lärare i idrott och hälsa. Göteborg: Multicare. (kap 1-3) (67 s)

Bergin, Anders (2018). Grundträning i friidrott, 10-14 år. Stockholm: SISU Idrottsböcker. (156 s)

Engström, Lars-Magnus (2014). Smak för motion : fysisk aktivitet som livsstil och social markör. Stockholm: Stockholms universitets förlag. (kap 1,2,4) (34 s)

Eiberg, S & Siggaard, P. (2001). Boldbasis – en praktisk håndbog. Gjern: Forlaget Hoveland (pdf)

Ericsson, Ingegerd (2018). Rör dig – lär dig. Stockholm: SISU Idrottsböcker. (190 s)

Ericsson, Ingegerd (2008). MUGI motoriklek med observationsschema för förskola och skola. Uppsala: Kunskapsföretaget i Uppsala AB. (48 s)

Hammar, Lena & Johansson, Inger (2013). Visst kan alla vara med – i idrott lek och spel. Örebro: Varsam AB. (178 s)

Huitfeldt, Åke, Bergström, Mike, Huitfeldt, Susanne, Tärnklev, Conny, Ågren. Åsa (2022). Rörelse och idrott. Umeå: Text och kultur AB. (150 s)

Langlo Jagtøien, G, Annerstedt, C., Hansen, K. (2009). Motorik, lek och lärande. Göteborg: Multicare. (244 s)

Larsson, Håkan & Meckbach, Jane (Red.) (2007). Idrottsdidaktiska utmaningar. Stockholm: Liber. (k 1-3, 5-8, 13-14) (165 s)

Mattsson, Torun (2016). Expressiva dansuppdrag: Utmanande läruppgifter i ämnet idrott och hälsa. Malmö: Bokförlaget Idrottsforum.org. (s. 81-85,113-189)

Ravald, Christina (2008). Skridskoskolan skoj på is. Stockholm: SISU Idrottsböcker. (56 s)

Skolverket (2022). Grundskolans läroplan (LGR22). Stockholm: Skolverket. Tillgänglig via internet.

Skolverket (2022). Kursplan i idrott och hälsa. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig via internet.

Tonkonogi, Michail. & Bellardini, Helena. (2012). Åldersanpassad fysisk träning för barn och ungdom: för hälsa, prestation och individuell utveckling. (1. uppl.) Stockholm: SISU idrottsböcker (149 s)

Weinberg, Robert & Gould, Daniel (2007). Foundations of Sport and Exercise Psychology. (4th Ed). Champaign, Ill: Human Kinetics Publishers. (kap. 4, 7, 11, 23) (155 s)

Artiklar tillkommer.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.