Kursen syftar till att studenterna en grundläggande förståelse av fotbollen som kulturell företeelse och dess plats i samhället genom att behandla främst sociologiska frågeställningar, men också i termer av ekonomi och juridik

I kursen studeras den sentida utvecklingen inom svensk och internationell fotboll. En rad aktuella och problematiska områden tas upp till behandling, såsom supporterkulturen och huliganismen, selekteringen och värderingarna inom ungdomsfotbollen, regelbrott på planen samt fotbollens förändrade villkor i en alltmer kommersiell och mediacentrerad värld. Genus- och etnicitetsaspekter tas också upp till behandling.

Efter avslutad kurs ska studenten ha förmåga att

Kursen innehåller varierande arbetsformer. Arbetsformerna, som kan utgöras av föreläsningar, diskussioner, grupparbeten och självstudier, utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studerande och kursledare.

De moment som kräver obligatorisk närvaro anges av kursledaren vid kursstarten.I distanskursen är all verksamhet nätbaserad.

I campuskursen sker examination i form av en skriftlig individuell hemtentamen. I distanskursen sker examination i form av ett prov med fyra individuella inlämningsuppgifter. God språkbehandling och presentationsform krävs vid den skriftliga redovisningen.

Betygskriterier anges av kursledaren vid kursstarten.

Goldblatt, David (2015), The Game of Our Lives. The Meaning and Making of English Football, Penguin Books (302 s)

Hafen, Niklas (2016), En vandring längs välviljans väg. En studie om idrott och internationell utvecklingsarbete genom de skandinaviska exemplen LdB FC For Life i Sydafrika och Open Fun Football Schools i Moldavien, Malmö Studies in Sport Sciences (226 s)

Peterson, Tomas (2011), Talangutveckling eller talangavveckling? Stockholm, Sisu Idrottsböcker (145 s)

Radmann, Aage (2013), Huliganlandskapet: Medier, våld och maskuliniteter, Malmö Studies in Sport Sciences (valda delar, 54 s)

Litteratur och artiklar motsvarande cirka 400 sidor

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutning till kursens avslutning.