Socionomexamen eller kandidatexamen omfattande minst 180hp inklusive ett examensarbete omfattande 15hp inom socialt arbete, folkhälsovetenskap, psykologi, sociologi, statsvetenskap, pedagogik, genusvetenskap, kriminologi eller motsvarande.

Syftet med kursen är att studenten fördjupar sina kunskaper i socialt arbete med äldre människor. Vidare syftar kursen till att studenten utvecklar ett professionellt förhållningssätt i socialt arbete med den aktuella målgruppen.

I kursen behandlas den socialgerontologiska teoribildningen om människans åldrande. I kursen diskuteras även de demografiska förändringarnas inverkan på åldrandet och äldreomsorg, såväl nationellt som globalt. Även betydelsen av mötet mellan äldre, anhöriga och professionella aktörer i socialt arbete med äldre behandlas. Ett särskilt fokus läggs på betydelsen av informella sociala nätverk för äldre människors livssituation och hälsa. Dessutom diskuteras etiska frågeställningar som är kopplade till åldrande och professionellt arbete inom äldreomsorgen. Slutligen behandlas människans åldrande ur ett genusperspektiv samt hur migration påverkar åldrandeprocessen.

Efter avslutad kurs skall studenten kunna

1. förklara äldreomsorgens framväxt,

2. redogöra för innebörden av demografiska förändringar och dess påverkan på åldrande och äldreomsorg,

3. analysera betydelsen av sociala nätverk för den åldrande människan och vikten av egna attityders påverkan i mötet med äldre,

4. värdera betydelsen av sociala kategorier såsom klass, kön, sexualitet och etnicitet i professionellt socialt arbete med äldre,

5. analysera centrala socialgerontologiska teoriers betydelse för det praktiska sociala arbetet med äldre,

6. värdera vikten av ett etiskt förhållningssätt i arbetet med äldre människor, och

7. analysera betydelsen av olika perspektiv på organisering och ledarskap inom äldreomsorgen.

Undervisningen bygger på studentaktiva arbetsformer enskilt och i grupp och innefattar föreläsningar, seminarier och arbete med fallbeskrivningar. Kursen är indelad i teman med föreläsningar och seminarier kopplade till lärandemål 1, 2, 3 och 5 samt gruppövningar kopplade till lärandemål 4, 6 och 7. Examinationsgrundande seminarier och redovisningstillfällen är obligatoriska.

Lärandemål 1-5 examineras genom individuella skriftliga tentamina. Fokus i bedömningen ligger på studentens förmåga att redogöra för och diskutera teoretiska perspektiv relevanta för det sociala arbetet med äldre och dess praktik. Lärandemål 6 och 7 examineras i grupp genom skriftliga uppgifter, som redovisas muntligt vid seminarier. Fokus i bedömningen ligger på studentens förmåga att diskutera teoretiska begrepp samt förmågan att använda dessa begrepp i fältanknutna analyser av fenomen eller verksamheter i socialt arbete. Individuell bedömning av studenternas betyg säkerställs genom att varje student redovisar sin arbetsinsats.

Kriterier för bedömningen specificeras i studiehandledningen. För godkänt på kursen krävs godkänt på de individuella skriftliga tentamina, samt godkänt på de skriftliga och muntliga uppgifterna och aktivt deltagande vid obligatoriska moment. För väl godkänt på kursen krävs väl godkänt på de individuella skriftliga tentamina, godkänt på de skriftliga och muntliga uppgifterna och aktivt deltagande vid obligatoriska moment. Eventuell frånvaro i obligatoriska moment ska kompletteras skriftligt enligt beslut av examinator.

Student som underkänts i prov ges möjlighet till två omprov på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Prov och omprov genomförs på de tider som anges i schemat.

Cuadra C, (2018) Att vara beredd är allt: krisberedskap i äldreomsorgen. I F Magnússon, (red.) Äldreomsorg och åldrande. Från anhörigskap till krisberedskap. Lund: Studentlitteratur, 93-118. 26 s.

Dunér A, (2020) Biståndshandläggning inom äldreomsorgen. Villkor och dilemman. Lund: Studentlitteratur. 167 s.

Floreman Y, (2022) Jag är inte död, jag är bara gammal. Stockholm: Verbal förlag. 136 s.

Ghazanfareeon Karlsson S, (2020) Looking for elderly people´s needs: teaching critical reflection in Swedish social work education. Social Work Education, 39(2), 227-240. 15 s.

Jyrkämä J, Haapamäki L, (2008) Äldre och alkohol: Nordisk forskning och diskussion. NAD-publikation nr 52. 109 s.

Jönson H, (red.). (2021) Perspektiv på ålderism. Lund: Social Work Press. 291 s

Jönson H, (red.) (2022) Perspektiv på utsatthet och problem under åldrandet. Lund: Social Work Press. 225 s.

Jönson H, Harnett T, (2015) Socialt arbete med äldre. Stockholm: Natur & Kultur. 270 s.

Lill L, (2021) "Jag skämtar mycket om mig själv!" Erfarenheter av vardagsrasism i äldreomsorgsarbetet. I K Boréus, A Neergaard, L Sohl (red.) Ojämlika arbetsplatser: Hierarkier, diskriminering och strategier för jämlikhet. Lund: Nordic Academic Press, 115-135. 21 s.

Siverskog A, (2021) Queer äldreomsorg? Att möta äldre lhbtq-personer inom vård och omsorg. RFSL Stockholm. 80 s.

Socialstyrelsen, (2012) Att skapa en grund för evidensbaserad praktik – en guide för ledning i vård och omsorg. 80 s.

Socialstyrelsen, (2013) Ökat stöd till äldre med psykisk ohälsa. 48 s.

Socialstyrelsen, (2013) Se tecken och ge rätt stöd – vägledning för att uppmärksamma äldre med psykisk ohälsa inom socialtjänst och kommunal hälso- och sjukvård. 43 s.

Socialstyrelsen, (2014) Blånader och silverhår. Utbildningsmaterial om våld mot äldre kvinnor. 55 s.

Socialstyrelsen, (2021) Individens behov i centrum. Ett stöd för att använda ICF och strukturerad dokumentation i socialtjänsten. 128 s.

Stolt R, Blomqvist P, Winblad U, (2011) Privatization of social services: Quality differences in Swedish elderly care. Social Science & Medicine 72(4), 560-567. 7 s.

Takter M, (2017) Vem är den enskilde i ett gemensamt hem? En studie av hur biståndshandläggare förhåller sig till anhörigas möjligheter till frivillighet, autonomi och personlig integritet. Malmö: Malmö universitet. 182 s.

Torres S, Magnusson F, (red.) (2021) Äldrevård och omsorg i migrationens tidevarv. Lund: Studentlitteratur. 230 s.

Wallroth V, (2018) Stöd till äldres anhöriga som relationsarbete. I A Bruhn, Å Källström (red.) Relationer i socialt arbete – i gränslandet mellan profession och person. Stockholm: Liber, 248-261. 13 s.

Yrkesgemensam handbok, (2010) För personal som möter äldre personer och personer med funktionsnedsättning utsatta för våld i relation Sociala resursförvaltningen, Malmö Stad. 68 s.

Tillkommer vetenskapliga artiklar inom kunskapsområdet. Ca 250 s.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna (HF1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.