Kursplan våren 2018
Kursplan våren 2018
Benämning
Handikapp- och rehabiliteringsvetenskap: Handikapprätt II
Engelsk benämning
Disability and Rehabilitation Science: Legal Perspectives on Disability II
Kurskod
HS182B
Omfattning
15 hp
Betygsskala
UV / Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG)
Undervisningsspråk
Svenska, inslag av engelska kan förekomma.
Beslutande instans
Fakulteten för hälsa och samhälle
Fastställandedatum
2017-06-13
Gäller från
2018-01-15
Behörighetskrav
Förutom kursen HS139A Handikapprätt, 15 hp, så ger också HS121B Socialrätt 15 hp eller kursen SC131A Juridik i socialt arbete, 30 hp (inom socionomprogrammet) behörighet eller motsvarande.
Utbildningsnivå
Grundnivå
Huvudområde
Handikapp- och rehabiliteringsvetenskap
Fördjupningsnivå
G1F
Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna
Nivå 1-30. Kursen ingår i huvudområdet handikapp- och rehabiliteringsvetenskap och kan ingå i examensfordringarna för kandidatexamen i handikapp- och rehabiliteringsvetenskap.
Syfte
Syftet med kursen är att studenten förvärvar en ökad kunskap om utredningsmetodik och bedömning av insatser för personer med funktionsnedsättning. Vidare syftar kursen till att studenten fördjupar sin kunskap om de lagar och rättigheter som har betydelse för livsvillkoren för människor med funktionsnedsättning samt deras barn och nära anhöriga.
Innehåll
I kursen belyses konstitutionella rättsprinciper, lagstiftning och ramar kring handläggning, dokumentation, offentlighet och sekretess samt personuppgifter. Fokus kommer att läggas på handläggning av ärenden avseende personer med funktionsnedsättning och den problematik vid tillämpning och gränsdragning av lagar och förordningar som handläggare kan ställas inför vid bedömning av behovet av insatser. Livssituationen för personer med funktionsnedsättning diskuteras liksom, självbestämmande, inflytande, integritet, delaktighet, tillgänglighet, jämlika levnadsvillkor, att leva som andra, goda levnadsvillkor, livskvalitet samt den enskildes möjlighet till delaktighet i utrednings- och beslutsprocessen. Närståendes roll diskuteras. Inom ramen för kursen behandlas de funktionshinderspolitiska målen och intentionen bakom LSS samt denna lags grundläggande intentioner. Etik, genus och etnicitetsaspekter vägs in. Fallbeskrivningar kommer att diskuteras där även den professionella rollen utifrån faktorer som maktbalans, bemötande och samverkan belyses. Barnperspektivet kommer att behandlas. Kunskaperna om reglerna om myndighetsutövning med tonvikt på rättssäkerhet och integritet för den enskilde och service till allmänheten fördjupas. I kursen behandlas t.ex. socialtjänstlagen, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och socialförsäkringsbalken. Därutöver behandlas regeringsformen i vissa delar, förvaltningslagen, kommunallagen, offentlighets- och sekretesslagen, personuppgiftslagen och diskrimineringslagen. Nationella riktlinjer samt internationella konventioner och riktlinjer inom funktionshinderområdet beaktas.
Lärandemål
Efter avslutad kurs ska studenten kunna:
1. redogöra för konstitutionella rättsprinciper samt reflektera kring myndigheters, beslutsfattares samt handläggares roller utifrån ett brukar-, organisations- och samhällsperspektiv,
2. redogöra för och problematisera gränsdragningen mellan LSS och närliggande lagstiftning som exempelvis socialtjänstlagen med utgångspunkt från de vägledande principerna i dessa lagar, samt reflektera kring sammanvägningen av juridiska riktlinjer, professionellt kunnande och brukarens individuella behov och medverkan i utredningen,
3. reflektera över situationen för närstående till personer med funktionsnedsättning,
4. självständigt tillämpa samt utveckla ett resonemang kring tillämpningen av de i kursen upptagna lagstiftningarna och förordningarna i konkreta fallbeskrivningar med fokus på den funktionsnedsattes personliga behov, bemötande och intervjuer samt genus och etiska dimensioner på dessa regelsystem, och
5. analysera reglerna om myndighetsutövning med tonvikt på rättssäkerhet och integritet för den enskilde och service till allmänheten.
Arbetsformer
Undervisningen bedrivs som IT baserad distansutbildning. Kunskaperna utvecklas självständigt genom i huvudsak föreläsningar, kurslitteratur, material hämtat från internet, diskussion kring fallbeskrivningar och i diskussionsforum. Studenten ska självständigt planera och genomföra sina studier. Lärandemål 1-5 tränas genom att studenten enskilt och i grupp arbetar med frågor som ställs i föreläsningarna kopplade till kurslitteratur, lagar, förordningar och konventioner. Studenten ska även diskutera frågor som studenten själv eller andra ställer i diskussionsforum samt tränas att inhämta information från olika webbplatser och kritiskt granska dessa. Studenten ska därutöver göra enskilda skriftliga uppgifter avseende lärandemålen 1-5. I den obligatoriska uppgiften kopplad till lärandemål 1 läser studenten en artikel och ska utifrån denna redogöra för och reflektera kring konstitutionella rättsprinciper samt reflektera kring myndigheters, beslutsfattares samt handläggares roller utifrån ett brukar-, organisations- och samhällsperspektiv. Lärandemål 2, 3, 4 och 5 stöds av ett obligatoriskt grupparbete med bl a gruppdiskussion kopplat till föreläsningar, kurslitteratur, case och tolkning av gällande rätt där studenten ska presentera och reflektera kring vilka konsekvenser det egna ställningstagandet i fingerade fall kan få för den enskilde och dess närstående samt den gränsproblematik som kan uppstå vid tillämpning av olika lagar. Studenten ska även självständigt tillämpa och redovisa tillämpningar för myndighetsutövning och rättssäker bedömning.
Bedömningsformer
Lärandemål 1-5 examineras individuellt i en övergripande skriftlig tentamen. Lärandemål 1 examineras dessutom genom en enskild skriftlig examinationsuppgift kopplad till föreläsning, kurslitteratur samt information som hämtats genom webbplatser. Vidare examineras även lärandemål 2 enskilt genom arbete med frågor som ställs i föreläsningar samt case som kopplas till kurslitteraturen och till webbplatser. Lärandemål 2 examineras också genom deltagande i obligatorisk gruppdiskussion. Lärandemål 3 examineras genom en enskild skriftlig examinationsuppgift kopplad till föreläsning och kurslitteratur samt information från webbplatser. Lärandemål 4 examineras genom en enskild skriftlig examinationsuppgift med case samt en enskild genomförd intervju och reflektion över denna intervju utifrån föreläsning samt artiklar. Lärandemål 4 examineras även genom obligatorisk gruppdiskussion. Lärandemål 5 examineras genom att studenten visar förmåga att reflektera kring myndighetsutövning och den enskildes behov av rättssäkerhet i samtliga obligatoriska inlämningsuppgifter. Fokus vid bedömningen av samtliga lärandemål ligger på förmågan att tydligt beskriva och argumentera för och motivera gjorda val i utredningsarbetet samt att reflektera över dessa val och över rättsreglernas tillämpning och utredningsbeslutets konsekvenser. Specifika bedömningskriterier för samtliga bedömningar presenteras i studiehandledningen. Eventuell frånvaro i obligatoriska moment ska efter beslut från examinator kompenseras genom individuell skriftlig inlämningsuppgift.
För godkänt betyg på kursen krävs godkänt på den individuella skriftliga tentamen, examinationsuppgifterna, frågor kopplat till föreläsningar, casearbetet, samt aktivt deltagande i obligatoriska gruppdiskussioner. För väl godkänt betyg på kursen krävs väl godkänt på den individuella skriftliga tentamen, och godkänt på examinationsuppgifterna, frågor kopplat till föreläsningar, casearbetet, samt aktivt deltagande i obligatoriska gruppdiskussioner.
Rätt till omtentamen
Student som underkänts i tentamen ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Tentamen och omtentamen genomförs på de tider som anges i schemat.
Kurslitteratur och övriga läromedel
Cederborg A-C, (red) (2009) Intervjua barn med intellektuella och neuropsykiatriska funktionshinder. Lund, Studentlitteratur. 70 s.
Lewin B, (2010) Skam, likgiltighet och eldsjälar – Tre studier om LSS-reformen och det kommunala självstyret. Kommunal ekonomi och politik. 13, nr 2, s 7-26. Länk till artikeln läggs ut på It´s Learning
Edvardsson B, (2003) Kritisk utredningsmetodik. Malmö, Liber AB. 240 s.
Lindberg L, Grönvik L, (2011). Funktionshinderspolitik, en introduktion. Lund, Studentlitteratur. 183 s
Socialstyrelsen, (2007) Barn som har föräldrar med utvecklingsstörning. 2007-131-8.www.sos.se, 144 s.
Socialstyrelsen (2015) Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten. 2015-1-10 www.socialstyrelsen.se/publikationer 2015/2015-1-10., 508 s.
Sjöberg U, (2016) Handläggning av LSS-frågor. Stockholm, Wolters Kluwer, 246 s.
Staaf A, Zanderin L, (red) (2011) Mänskliga rättigheter i svensk belysning (5:e uppl.). Malmö, Liber. 256 s.
Staaf A, Zanderin L, (2015) Förvaltningsrätt – en introduktion för professionsutbildningar (4:e uppl.) Malmö, Liber AB. 131 s.
Strömberg H, Lundell B, (2015) Handlingsoffentlighet och sekretess (12:e uppl.). Lund, Studentlitteratur. 100 s.
Zanderin L, Staaf A, (Red) (2010) Kommunalrätt: en introduktion för professionsutbildningar (1. uppl.). Malmö, Liber. 144 s.
Aktuell lagtext, vetenskapliga artiklar, rättsfall arbetsmaterial tillkommer. Ca 500 s.
Kursvärdering
Kursansvarig lärare ansvarar för att en formativ kursvärdering (temperaturtagning) genomförs efter halva kursen. Denna sammanställs samt återkopplas skriftligt till studenterna snarast möjligt. En summativ kursvärdering genomförs i anslutning till kursens slutförande. Kursansvarig lärare återkopplar resultatet till studenterna skriftligt under början av nästkommande kurs. Minnesanteckningar från återkopplingen upprättas och görs tillgängliga för kursens studenter samt återkopplas till de studenter som påbörjar kursen vid nästkommande kurstillfälle
Övergångsbestämmelser
Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.