Godkända kurser motsvarande 60 hp i huvudområdet polisiärt arbete, eller motsvarande, alternativt godkänd kurs Grundläggande brottsutredning för civila utredare (15hp, PO111U), eller motsvarande.

Kursen vänder sig till den som vill fördjupa sina kunskaper om brottsutredning. Kursens övergripande mål är att studenten efter genomgången kurs ska kunna arbeta självständigt, effektivt och rättssäkert i brottsutredningar. Studenten ska löpande kunna bedöma bevisläget i en brottsutredning och utifrån detta även behovet av utredningsåtgärder. Därför är ett särskilt fokusområde bevissäkring och bevisvärdering. Kursen innehåller även en fördjupning i straffrätt och en diskussion om vilka beslut som krävs för att göra en utredning effektiv, som exempelvis förundersökningsbegränsning. Efter kursen ska studenten kunna tillämpa metoder för effektiv utredning av brott, med målet att studenten ska kunna genomföra utredningar som är tillräckligt robusta.

En prioriterad del av polisens uppdrag är att utreda brott mot särskilt utsatta brottsoffer. I kursen förvärvar studenten därför även en fördjupad förståelse för särskilt utsatta brottsoffer. Studenten fördjupar sin kunskap om hur relevant lagstiftning tillämpas i praktiken. Målet är att efter genomgången kurs kunna genomföra effektiva och robusta utredningar utifrån kunskap om fältet och tillämpning av lagstiftning. Fokus kommer att vara på bevisfrågor som är typiska för brott med särskilt utsatta brottsoffer. Det övergripande syftet är att öka polisens förmåga att utreda och klara upp denna typ av brott för att i förlängningen öka skyddet för utsatta grupper i samhället samt deras förtroende för rättsväsendet. Denna kunskap bidrar ytterligare till att öka studentens brottsutredande förmåga generellt.

Kursen avslutas med att studenten ytterligare breddar och fördjupar förmågan att genomföra utredningar effektivt och rättssäkert genom att granska, värdera, följa upp och jämföra flera olika utredningar. Faktorer som påverkar robustheten diskuteras, t.ex. huruvida utredningen har bedrivits enligt objektivitetsprincipen, d.v.s. brett, allsidigt och förutsättningslöst.

Kursen består av tre delkurser.

Kursen inleds med en genomgång av polisens brottsutredande uppdrag och betydelsen av effektiv brottsutredning för polisens brottsförebyggande arbete och förtroendeskapande uppdrag. Inledningsvis diskuteras även avgörande straffprocessuella begrepp och studenten tränar på att göra straffrättsliga bedömningar som är av betydelse för utredningens bedrivande, t.ex. huruvida den s.k. försökspunkten anses nådd eller om en ansvarsfrihetsgrund anses föreligga. De viktigaste reglerna och principerna för förundersökningens inledande, bedrivande och slutförande diskuteras också. I detta sammanhang tas även möjlighet till förundersökningsbegränsning upp. I kursens inledande skede diskuteras även grundläggande regler och principer för bevisvärdering.

Därefter fördjupar sig studenten i utredningens olika delar med fokus på att identifiera nödvändiga utredningsåtgärder utifrån gällande beviskrav. Studenten fördjupar sig även i hur man systematiskt och rättssäkert genomför och värderar resultaten av olika utredningsåtgärder som ingår i och genomförs i en brottsutredning. Tonvikt läggs på hur alternativa hypoteser formuleras och hur dessa bör styra utredningsarbetet. Även vikten av dokumentation diskuteras här. Särskilt fokus riktas mot förhörets betydelse under förundersökningen, där förhörets innehåll kommer att utvärderas och bevisvärderas.

Under delkursen arbetar studenten aktivt med att analysera brottsutredningar ur olika perspektiv.

Efter genomgången kurs ska studenten kunna

1. diskutera polisens brottsutredande uppdrag och brottsutredarens handlingsutrymme i relation till effektiv och rättssäker brottsutredning,

2. tillämpa för brottsutredningar grundläggande relevant lagstiftning, göra straffrättsliga bedömningar och tillämpa juridisk metod som arbetsverktyg i en brottsutredning,

3. diskutera olika typer av bevisning och bevisvärdering,

4. formulera och diskutera alternativa hypoteser,

5. identifiera och motivera utredningsåtgärder och diskutera deras betydelse för den fortsatta utredningen,

6. analysera förhör utifrån brottsspecifika beviskrav, och

7. analysera och granska en slutförd utredning ur olika perspektiv.

Kursens arbetsformer består av enskilda studier, föreläsningar och aktiva lärmoment. För att uppnå samtliga lärandemål diskuteras brottsutredningens olika delar med fokus på bevisvärdering i föreläsningsform och studenten deltar i aktiva lärandemoment där studenten tränar på att tillämpa lagstiftning, bevisvärdering och att analysera olika delar i en brottsutredning.

Samtliga lärandemål bedöms genom en enskild skriftlig tentamen som studenten arbetar med löpande under delkursen. Fokus i bedömningen av tentamen är studentens förmåga att tillämpa juridik för effektiv utredning av brott. Fokus är även på studentens förmåga att identifiera utredningsåtgärder utifrån bevisläget, att bevisvärdera resultaten av dem samt att motivera och analysera olika delar av en brottsutredning.

Bedömningskriterier för samtliga moment finns i studiehandledningen.

För godkänt betyg på delkursen krävs godkänt betyg på den enskilda skriftliga tentamen.

För väl godkänt betyg på delkursen krävs väl godkänt betyg på den enskilda skriftliga tentamen.

Delkursen inleds med en övergripande och tvärvetenskaplig orientering om brott mot särskilt utsatta brottsoffer. Under delkursen diskuteras centrala problemställningar som juridiska bedömningar och utsatthetens konsekvenser för individ, grupp och samhälle. I delkursen behandlas brott mot särskilt utsatta brottsoffer som exempelvis sexualbrott, brott i nära relation och hatbrott. Delkursen fokuserar särskilt på dessa brott ur ett polisiärt perspektiv med inriktning mot att identifiera och utreda på ett effektivt och rättssäkert vis. Här ingår diskussioner om viktiga utredningsåtgärder, bevisvärdering av åtgärdsresultat samt om de särskilda bevissvårigheter som ofta uppstår i utredningar med särskilt utsatta brottsoffer. Centralt i delkursen är brottsofferperspektivet.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1. redogöra för och diskutera kunskapsområdet brott mot särskilt utsatta brottsoffer ur ett empiriskt och teoretiskt perspektiv,

2. analysera brottsutredningar med beaktande av särskilda utrednings- och bevissvårigheter, och

3. diskutera utsatthetens konsekvenser för individ, grupp och samhälle.

Kursens arbetsformer består av enskilda studier, föreläsningar och aktiva lärmoment. För att uppnå samtliga lärandemål diskuteras särskilt utsatta brottsoffer som kunskapsområde och tillhörande brottsutredningar i föreläsningsform. För att uppnå samtliga lärandemål deltar studenten även i aktiva lärmoment där de tränar på att analysera brott mot särskilt utsatta brottsoffer ur olika perspektiv.

Lärandemål 1 examineras muntligt genom aktivt deltagande i ett seminarium där fokus är på den enskilda studentens förmåga att diskutera och presentera en vald del av kunskapsområdet utifrån en vetenskaplig artikel. Fokus i bedömningen är studentens förmåga att redogöra för och diskutera resultaten från en empirisk vetenskaplig studie som tar upp en aktuell problemställning. Lärandemål 2 och 3 examineras genom att studenten i grupp arbetar med en brottsutredning, vilken presenteras muntligt vid ett redovisningsseminarium. Till uppgiften hör en enskild skriftlig inlämningsuppgift. Fokus i bedömningen av uppgiften är den enskilda studentens förmåga att analysera brottsutredningar ur ett juridiskt perspektiv samt utsatthetens konsekvenser.

Bedömningskriterier för samtliga moment finns i studiehandledningen.

För betyget godkänt på delkursen krävs godkänt betyg på samtliga examinerande moment. För betyget väl godkänt på delkursen krävs därutöver väl godkänt betyg på den enskilda skriftliga uppgiften kopplad till lärandemål 2 och 3.

Delkursen bygger vidare på den kunskap studenten förvärvat om brottsutredning och bevisvärdering och breddar och fördjupar ytterligare studentens förmåga att bedriva utredningar effektivt. Detta görs genom att diskutera de olika faktorer som avgör om en utredning bedrivits enligt objektivitetsprincipen, d.v.s. brett, allsidigt och förutsättningslöst, för specifika brottstyper. Här diskuteras även misstänktas och målsägandes rättigheter i en brottsutredning.

Studenten tillämpar en systematik för att gå igenom brottsutredningar från initiala utredningsåtgärder och vidare genom förundersökningsprocessen med syftet att kunna granska, följa upp och värdera olika typer av brottsutredningar. Ett perspektiv som ingår i granskningen är i vilken utsträckning misstänktas och målsägandes rättigheter har tillgodosetts. Löpande under delkursen diskuteras den nationella och internationella kunskapsbasen för effektiv brottsutredning.

Studenterna arbetar under kursen med ett större antal brottsutredningar som systematiskt granskas och jämförelser görs mellan brottstyper.

Efter genomgången kurs ska studenten kunna

1. systematiskt följa upp, granska och värdera brottsutredningar utifrån olika perspektiv, och

2. sammanställa och redovisa resultat och slutsatser av en granskning av flera rättsfall muntligt och skriftligt.

För att uppnå lärandemålen består delkursens arbetsformer huvudsakligen av att studenterna arbetar i grupp med att granska förundersökningar och åtal i förhållande till domslut och domskäl. Studenten tränar på att identifiera avgörande faktorer för ärendens vidare gång i rättskedjan och identifierar likheter och skillnader mellan olika förundersökningar och brottstyper. För att uppnå lärandemålen diskuteras förutsättningar för att granska, sammanställa, analysera och redovisa granskningar i föreläsningsform och handledningstillfällen där arbetet följs upp löpande.

Samtliga lärandemål bedöms genom en skriftlig inlämningsuppgift där studenterna i grupp följer upp, granskar och värderar förundersökningar och åtal, såväl sådana som vunnit bifall som sådana som ogillats, och identifierar faktorer som påverkar förundersökningsprocessen. Resultaten sammanställs och slutsatser presenteras muntligt vid ett redovisningsseminarium och som en skriftlig inlämningsuppgift. Individuell bedömning sker genom att gruppen redogör för individens insats i den skriftliga rapporten och att varje student granskar ett visst antal åtal som sedan blir en del av gruppens totala arbetsmaterial som utgör underlag för den skriftliga rapporten. Fokus i bedömningen av den muntliga presentationen och den skriftliga inlämningsuppgiften är den enskilda studentens förmåga att systematiskt granska flera förundersökningar, identifiera avgörande faktorer och skeden samt presentera resultat och slutsatser.

Bedömningskriterier för samtliga moment finns i studiehandledningen.

För godkänt betyg på delkursen krävs godkänt betyg på den skriftliga inlämningsuppgiften och den muntliga presentationen av uppgiften vid redovisningsseminariet.

För väl godkänt betyg på delkursen krävs därutöver väl godkänt betyg på den skriftliga inlämningsuppgiften.

För betyget godkänt på hela kursen krävs godkänt betyg på alla delkurser. För betyget väl godkänt på hela kursen krävs betyget väl godkänt på samtliga delkurser.

Student, som underkänts i tentamen, ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Tentamen och omtentamen genomförs på de tider som anges i schemat.

Andersson S, (2017) Skälig misstanke – En handbok. Stockholm: Wolters Kluwer Sverige AB. 200 sidor

Bring T, Diesen C, Andersson S, (2019) Förundersökning. Stockholm: Norstedts Juridik AB. 621 sidor.

Dahlman C, (2018) Beviskraft - metod för bevisvärdering i brottmål. Stockholm: Norstedts Juridik AB. 351 sidor.

Fashing I, Ask K, (2016) The making of an expert detective: the role of experience in English and Norwegian police officers’ investigative decision-making. Psychology, crime and law, 22(3): 203-223.

Klamberg M, (2015) The Alternative Hypothesis Approach, Robustness and International Criminal Justice. A Plea for a ‘Combined Approach’ to Evaluation of Evidence. Journal of International Criminal Justice, 13(3), 535–553. https://doi.org/10.1093/jicj/mqv018.

Aktuell lagtext och andra styrdokument, statistiska underlag, vetenskapliga artiklar, rättsfall samt arbetsmaterial och metodstöd tillkommer (ca 300 s).

Bring T, Diesen C, Andersson S, (2019) Förundersökning. Stockholm: Norstedts Juridik AB. 621 sidor (valda delar om cirka 150 sidor).

Castillo D, Lindström P, Madsen K, (2021) Brott i nära relation. Polisiär utredningsverksamhet på lokal eller central nivå? Huddinge: Södertörns högskola. 103 sidor.

Brottsförebyggande rådet, (2021) Handlagda hatbrott (2021:1). Stockholm: Brottsförebyggande rådet. 58 sidor.

Brottsförebyggande rådet, (2020) Självrapporterad utsatthet för hatbrott (2020:14). Stockholm: Brottsförebyggande rådet. 70 sidor.

Granström G, Mellgren C, Tiby E, (2019) Hatbrott?: en introduktion. Lund: Studentlitteratur. 135 sidor.

Moser Hällen L, (2021) Intersektionella perspektiv på våld i nära relationer. Stockholm: Liber. 232 sidor.

Åklagarmyndigheten, Utvecklingscentrum Malmö, (2016) Hatbrott. RättsPM 2016:8. 44 sidor.

Litteratur i form av vetenskapliga artiklar som ligger till grund för examinationen av lärandemål 1 och 3 bestäms i samråd mellan student och lärare.

Aktuell lagtext och andra styrdokument, vetenskapliga artiklar, rättsfall och arbetsmaterial, metodstöd samt myndighetsrapporter tillkommer (ca 150 s).

Adcock M, Stein S L, (2013) Cold Case Models for Evaluating Unresolved Homicides. Investigative science journal, 5(2), 20-28.

Dahlström M, (2020) Förhör. Stockholm: Albert Bonniers. 388 sidor.

Dükler H, (2020) På osannolika skäl. Stockholm: Bokförlaget Polaris. 291 sidor.

Klamberg M, (2015) The Alternative Hypothesis Approach, Robustness and International Criminal Justice. A Plea for a ‘Combined Approach’ to Evaluation of Evidence. Journal of International Criminal Justice, 13(3), 535–553

Mitchell R J, (2022) Twenty-one mental models that can change policing. New York: Routledge, sid 1-31.

Polismyndigheten, (2020) Granskning av Polisens förundersökningsåtgärder i det så kallade Fittjafallet. Tillsynsrapport 2020:1. Polismyndigheten, Rikspolischefens kansli. 43 sidor.

Prince H, Lum C, Koper C S, (2021) Effective police investigative practices: an evidence-assessment of the research, Policing: An International Journal, Vol. 44 No. 4, pp. 683-707. https://doi.org/10.1108/PIJPSM-04-2021-0054

Aktuell lagtext och andra styrdokument, vetenskapliga artiklar, rättsfall och rättsfallsanalyser, metodstöd och utredningsdirektiv tillkommer (ca 150 s).

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.