Grundläggande behörighet samt kurser motsvarande minst 60 hp på nivå 1-60.

Kursen syftar till att studenterna ska kunna redovisa grunderna i det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet. Vidare syftar kursen till att studenterna ska utveckla sin förmåga att arbeta kunskapsbaserat och knyta samman teori och praktik. Kursen lägger särskild vikt vid det tidiga uppbyggande och förebyggande arbetet. Med utgångspunkt i kriminologisk teori och empirisk forskning diskuteras grunderna i brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet. Preventionsprocessen i termer av prediktion och orsaksmekanismer diskuteras, bl.a med utgångspunkt i lokala lägesbilder, samt hur sådan kunskap kan användas i det preventiva arbetet. Under kursen diskuteras och värderas olika brottsförebyggande strategier och åtgärder samt olika samhällsaktörers möjligheter att förebygga brott och öka tryggheten, som enskild aktör och i samverkan med andra aktörer.

Efter avslutad kurs skall studenten kunna

1. redogöra för hur kunskap om brottslighetens mönster kan användas för att predicera problem och därmed behovet av förebyggande arbete,

2. använda kriminologisk teori för att analysera och förklara brottslighetens mönster,

3. kunna tillämpa teoretisk och empirisk kunskap för att värdera och utveckla brottsförebyggande och trygghetsskapande strategier och åtgärder, och

4. diskutera olika aktörers roller och förutsättningar i det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet.

Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, enskilda studier och gruppdiskussioner i samband med seminarier. För att studenterna ska kunna uppnå samtliga lärandemål presenteras och diskuteras kurslitteraturens innehåll i föreläsningsform. För att uppnå lärandemålen diskuterar också studenterna de ämnen och frågeställningar som tagits upp under föreläsningarna i samband med seminarier.

Lärandemål 1-4 examineras genom enskild, skriftlig tentamen.

Fokus i bedömning av den skriftliga uppgiften är studentens förmåga att tillämpa teoretisk och empirisk kriminologisk kunskap i relation till brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete samt diskutera olika aktörers möjligheter att bidra till detta arbete. Kriterier för bedömning publiceras i samband med kursstart.

För att erhålla betyget godkänd på kursen krävs betyget godkänt på den individuella skriftliga tentamen. För att erhålla betyget Väl godkänd krävs betyget Väl godkänd på den individuella skriftliga tentamen.

Student, som underkänts i tentamen, ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Tentamen och omtentamen genomförs på de tider som anges i schemat.

Bergström M, Sundell K, Olsson T, Leander L, Åström T, (2022) Interventions in child welfare: A Swedish inventory. Child & Family Social Work. 8 sidor.

Brottsförebyggande rådet, (2021) Samverkan i lokalt brottsförebyggande arbete. Tredjeupplagan. Stockholm: Brottsförebyggande rådet. Brottsförebyggande rådet, 104 sidor.

Brottsförebyggande rådet, (2021) Kartläggning och lägesbild i lokalt brottsförebyggandearbete. Brottsförebyggande rådet. 80 sidor.

Gerell M, Ivert A-K, Mellgren C, (2018) Kollektiv förmåga, brott och otrygghet i Stockholms stad. Underlagsrapport, Kommissionen för ett socialt hållbart Stockholm.

30 sidor

Sampson R J, Winship C, Knight C, (2013) “Translating Causal Claims: Principles and Strategies for Policy-Relevant Criminology.” Criminology & Public Policy, 12(4): 587–616. 19 sidor.

SBU, (2020) Insatser i öppenvård för att förebygga ungdomars återfall i brott. En systematisk översikt och utvärdering av ekonomiska, sociala och etiska aspekter. Rapport 308. 175 sidor.

Torstensson Levander M, Ivert A-K, (2018) Ungdomskriminalitet och sociala miljöer. I Ju förr desto bättre–vägar till en förebyggande socialtjänst. Delbetänkande av Utredningen Framtidens socialtjänst, SOU2018:32. 15 sidor.

Welsh BC, Farrington DP, (2012) The Oxford handbook of crime prevention. Oxford: University Press. 400 sidor. Finns tillgänglig som E-bok

Wikström P-O, Wikström S, (2019) Att förklara män och kvinnors brott. I Heber A, Roxell L, (reds) Att odla kriminologi. Perspektiv på brott och utsatthet: En festskrift till EvaT iby. Kriminologiska institutionen, Stockholmsuniversitet. 25 sidor.

Wikström P-O H, (2006) Att handla utan kunskap. Vanliga fallgropar i det lokala brottsförebyggande arbetet. Stockholm: Polishögskolan. 35 sidor.

Wikström P-O H, Treiber K, (2017) Beyond risk factors: an analytical approach to crime prevention. In: Teasdale B, Bradley M S, (eds.) Preventing Crime and Violence. Cham: Springer International Publishing.15 sidor.

Ytterligare litteratur i form av rapporter och vetenskapliga artiklar om 200 sidor kan tillkomma.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.