120 hp från ett utbildningsprogram såsom socionom-, sociala omsorgs-, sjuksköterske-, psykolog-, läkar-, polis-, lärarprogrammet, alternativt andra pedagogiska eller vårdinriktade program.

Detta förkunskapskrav syftar till att fånga upp kunskaper och färdigheter som tillägnas genom studier och arbete/praktik med människor i professionella relationer som exempelvis patient/vårdare, klient/behandlare och elev/lärare.

Kursen syftar till att studenten utvecklar grundläggande kunskaper om sexualitet som företeelse och sexologi som kunskapsområde. Vidare skall kursen öka förståelsen för sexualitetens roll i samhället samt ge en ökad beredskap för att möta sexuella frågor och problem i olika verksamheter.

Kursen inleds med ett historiskt perspektiv på sexualitetsforskningen och dess utveckling, samt grundläggande anatomi och fysiologi av relevans för det sexologiska området. Kulturella och religiösa perspektiv på sexualitet och sexuella uttrycksformer belyses liksom sexuella livsstilar och variationer, normkonflikter på sexualitetens område, sexualitet och migration, samt sexualitet och reproduktion i ett globalt perspektiv. Vidare lyfts frågor om sexuallagstiftning och relationen mellan sexualitet och politik. Kursen belyser också sexualitet i relation till rusmedel och funktionsnedsättningar, samt frågor om stöd och rådgivning inom olika verksamheter.

Efter avslutad kurs skall studenten kunna

1. redogöra för grundläggande kunskaper om sexualitet och sexologi,

2. diskutera sexualitetens komplexitet och roll i samhället,

3. granska och analysera sexuella normer och sexuella uttrycksformer med hjälp av relevanta teorier och begrepp,

4. förklara och analysera tänkbara medicinska, psykologiska och sociala aspekter av sexuella problem, och

5. redogöra för hur man kan möta sexuella frågeställningar i olika verksamheter.

Studenterna förvärvar sin kunskap avseende samtliga lärandemål genom en rad olika moment så som deltagande vid föreläsningar, seminarier, projektarbete och muntliga redovisningar. Lärandemål 1, 2 och 3 behandlas mer specifikt genom litteraturseminarium, enskilt arbete samt muntlig redovisning. Kunskap gällande lärandemål 4 och 5 förvärvas genom projektarbete i grupp och muntlig redovisning. Sammantaget uppnås samtliga lärandemål genom aktivt deltagande i ovan beskrivna moment. Samtliga kursdagar är obligatoriska.

Bedömningen av studenternas prestationer sker delvis utifrån aktivt deltagande vid föreläsningar, seminarier och muntlig redovisning av såväl grupparbete som enskilt arbete.

Lärandemål 1, 2 och 3 examineras genom att studenten gör ett individuellt skriftligt arbete, en muntlig redovisning av arbetet samt deltar i examinerande seminarium. Fokus för bedömningarna av dessa examinationsuppgifter är den enskilda studentens förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för grundläggande kunskaper om sexologi, diskutera sexualitetens roll i samhället samt analysera sexuella normer och sexuella uttrycksformer med hjälp av relevanta teorier och begrepp.

Lärandemål 4 och 5 examineras genom att studenten genomför ett projektarbete i grupp som redovisas muntligt och skriftligt. Fokus för bedömningen av denna examinationsuppgift är studentens förmåga att förklara och analysera tänkbara medicinska, psykologiska och sociala aspekter av sexuella problem samt redogöra för hur man kan möta sexuella frågeställningar i olika verksamheter.

Eventuell frånvaro vid obligatoriska moment kompletteras efter beslut av examinator och sker genom en skriftlig uppgift om inte ett nytt tillfälle för uppföljning kan erbjudas under terminstid.

För att erhålla betyget godkänt krävs att studenten genomfört samtliga obligatoriska delar med godkänt resultat. För att erhålla väl godkänt betyg krävs att examinationsuppgifterna dessutom karaktäriseras av god språkhantering, god struktur vad gäller form och innehåll, originalitet och metateoretisk förståelse.

Student, som underkänts i tentamen, ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Tentamen och omtentamen genomförs på de tider som anges i schemat.

Ambjörnsson F, (2016) Vad är queer? Stockholm: Natur och Kultur. 13-196. (183 s.)

Beckman N, (2015) Epidemiological studies of sexuality in old age. Göteborg: Göteborgs Universitet. Institutionen för neurovetenskap och fysiologi. 45-61 (16 s)

Bahner J, (2016) Så nära får ingen gå. En studie om sexualitet, funktionshinder och personlig assistans. Göteborg: Göteborg universitet, institutionen för socialt arbete. 1-52 & 83-114. (83 s.)

Bäckman M, (2010) Sex- och samlevnadsundervisning i skolan. I PO Lundberg, L Löfgren-Mårtenson (Red.) Sexologi. Stockholm: Liber. 423-429. (6 s.)

Elmerstig E, (2012) Kropp och psyke i den sexuella upplevelsen. I L Plantin & S-A Månsson (Red.) Sexualitetsstudier. Malmö: Liber. 46-62. (16 s.)

Ekdahl J, (2017) Sexualitet och sexuella problem. Bedömning och behandling enligt KBT. Lund: Studentlitteratur. 93-152 & 185-192. (71 s.)

Elmerstig E, (2012) Sexuella problem och sexuella dysfunktioner, (2012) Kropp och psyke i den sexuella upplevelsen. I L Plantin & S-A Månsson (Red.). Sexualitetsstudier. Malmö: Liber. 235-253. (18 s.)

Folkhälsomyndigheten, (2017) Sexualitet och hälsa bland unga i Sverige. UngKAB15 – en studie om kunskap, attityder och beteende bland unga 16–29 år. Stockholm: Folkhälsomyndigheten. 18-144. (126 s.)

Gerholm L, (2003) “Overcoming temptation: on masculinity and sexuality among Muslims in Stockholm”. Global Networks 3, 401-416 (16 s.)

Helmius G, (2010) Sociosexuell utveckling i ungdomsåren. I PO Lundberg & L Löfgren-Mårtenson (Red.) Sexologi. Stockholm: Liber. 86-90. (4 s.)

Holmström C, Skilbrei M-L, (2017) The Swedish Sex Purchase Act: Where Does it Stand? Oslo Law Review, 4(2):82-104. (22 s.)

Holmström C, (2012) Intimitet och sexuella handlingsstrategier i transnationella sociala rum. I: Plantin L, Månsson S-A, (Red.). Sexualitetsstudier. Malmö: Liber 211-232 21 s.

Johannisson K, (2010) Sexualiteten i historien. I PO Lundberg & L Löfgren-Mårtenson (Red.) Sexologi. Stockholm: Liber. 124-131. (7 s.)

Kong T S K, (2016) Buying Sex as Edgework: Hong Kong Male Clients in Commercial Sex. British Journal of Criminology, 56(1): 105–122, (17 s.)

Kulick D, (2005) Four hundred Swedish perverts. A journal of Lesbian and gay studies 11, (2), 205-235. (30 s.)

Lennerhed L, (2010) Makten över reproduktionen-preventivmedel, abort och sterilisering i ett historiskt perspektiv, I: Lundberg PO, Löfgren-Mårtenson L, (Red.) Sexologi. Stockholm: Liber. 132-136. (4 s.)

Lewin B, (2010) Sexualiteten som social konstruktion. I PO Lundberg & L Löfgren-Mårtenson (Red.) Sexologi. Stockholm: Liber. 115-123. (8 s.)

Lindahl K, (2010) Sexualitet och hälsa i ett globalt perspektiv. I PO Lundberg & L Löfgren-

Mårtenson (Red.) Sexologi. Stockholm: Liber. 436-442 (6 s.)

Lindberg L (2020). Sexologi för psykologer och psykoterapeuter. Lund: Studentlitteratur.

Lundberg T, Malmquist A & Wurm M, (2017) HBTQ+. Psykologiska perspektiv och bemötande. Stockholm: Natur och Kultur. 7-202, 281-299. (213 s.)

Löfgren-Mårtenson L, (2013) Sexualitet. Malmö: Liber. (103 s.)

Merali N, (2008) Theoretical Frameworks for Studying Female Marriage Migrants, Psychology of Women Quarterly 32:281 (7 s.)

Ouis P, (2021) Sexualitet och migration i välfärdsarbete. Studentlitteratur: Lund. Kap, 1, 2, 5, 6, 9, 14, 17 och 18. (162 s.)

Plantin L, (2012) Föräldraskap och sexualitet. I L Plantin, S-A Månsson, (Red.). Sexualitetsstudier. Malmö: Liber. 174-190. (16 s.)

Ritchie A, Barker M, (2006) “‘There Aren’t Words for What We Do or How We Feel So We Have To Make Them Up’: Constructing Polyamorous Languages in a Culture of Compulsory Monogamy.” Sexualities 9 (5): 584–601 (17 s.)

Rubin G, (2003) Thinking Sex: Notes for a radical theory of the politics of sexuality. I: Parker R, Aggleton P, (Eds.) Culture, Society and Sexuality. 143-178. (34 s.)

Savin-Williams R C M, (2014) The new sexual-minority teenager: Freedom from traditional notions of sexual identity I: Kaufman, Powell, red. The meaning of sexual identity in the twenty-first century. New Castle, Cambridge Scholars. (16 s.)

Simon W, Gagnon J H, (2003) Sexual scripts. I: Parker R, Aggleton P, (Eds.) Culture, Society and Sexuality. New York: Routledge. 29-38. (9 s.)

Skårner A, Svensson B, (2012) Rusmedel och sexualitet. I: Plantin L, Månsson S-A, (Red.). Sexualitetsstudier. Malmö: Liber 191-210. (19 s.)

Stuart, D (2019) Chemsex: origins of the word, a history of the phenomenon and a respect to the culture", Drugs and Alcohol Today, Vol. 19 Issue: 1: 3-10 (7 s).

Träskman P O, (2010) Sexuallagstiftning förr och nu. I: Lundberg PO, Löfgren-Mårtenson L, (Red.) Sexologi. Stockholm: Liber. 175–185. (10 s.)

Wegerstad L, (2015) När lagen möter sexualitet – straffrätt och tonåringars sexuella självbestämmanderätt. I: Lukkerz J, (Red.) Inkludera sexualitet! Berättelser om att göra skillnad. Malmö: RFSU . 71-87. (16 s.)

Weitzman G, Davidson J, Phillips RA, (2009) What psychology professionals should know about polyamory. Baltimore, National Coalition for Sexual Freedom. (29 s.)

Östergren P, (2010) Att förstå prostitution. I: Lundberg PO, Löfgren-Mårtenson L, (Red.) Sexologi. Stockholm: Liber. 192-197. (5 s.)

Vetenskapliga artiklar om cirka 150 sidor tillkommer.

Kursansvarig lärare ansvarar för att två kursvärderingar genomförs. En formativ kursvärdering (s.k. temperaturtagning) görs efter halva delkursen. Denna sammanställs och återkopplas till studenterna snarast möjligt. Återkopplingen görs skriftligt på kursens hemsida eller muntligt under lektionstid. En summativ kursvärdering genomförs i anslutning till delkursens slutförande. Kursansvarig lärare återkopplar resultatet till studenterna på schemalagd tid. Minnesanteckningar från återkopplingen med ändringsförslag upprättas och görs tillgängliga på kursens hemsida.

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omtentamen baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.