Kursplan hösten 2018
Kursplan hösten 2018
Benämning
Sexologi
Engelsk benämning
Sexology
Kurskod
HS125A
Omfattning
15 hp
Betygsskala
UV / Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG)
Undervisningsspråk
Svenska, inslag av engelska kan förekomma.
Beslutande instans
Fakulteten för hälsa och samhälle
Fastställandedatum
2018-01-25
Gäller från
2018-09-03
Behörighetskrav
120 hp inom socionom-, sociala omsorgs- eller sjuksköterskeprogrammet eller inom andra sociala, pedagogiska eller vårdinriktade program.
Utbildningsnivå
Grundnivå
Inget huvudområde.
Fördjupningsnivå
G2F
Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna
Fristående kurs.
Syfte
Kursen syftar till att studenten utvecklar grundläggande kunskaper om sexualitet som företeelse och sexologi som kunskapsområde. Vidare skall kursen öka förståelsen för sexualitetens roll i samhället samt ge en ökad beredskap för att möta sexuella frågor och problem i olika verksamheter.
Innehåll
Kursen inleds med ett historiskt perspektiv på sexualitetsforskningen och dess utveckling, samt grundläggande anatomi och fysiologi av relevans för det sexologiska området. Kulturella och religiösa perspektiv på sexualitet och sexuella uttrycksformer belyses liksom sexuella livsstilar och variationer, normkonflikter på sexualitetens område, sexualitet och migration, samt sexualitet och reproduktion i ett globalt perspektiv. Vidare lyfts frågor om sexuallagstiftning och relationen mellan sexualitet och politik. Kursen belyser också sexualitet i relation till rusmedel och funktionsnedsättningar, samt frågor om stöd och rådgivning inom olika verksamheter.
Lärandemål
Efter avslutad kurs skall studenten kunna
1. redogöra för grundläggande kunskaper om sexualitet och sexologi,
2. diskutera sexualitetens komplexitet och roll i samhället,
3. granska och analysera sexuella normer och sexuella uttrycksformer med hjälp av relevanta teorier och begrepp,
4. förklara och analysera tänkbara medicinska, psykologiska och sociala aspekter av sexuella problem, och
5. redogöra för hur man kan möta sexuella frågeställningar i olika verksamheter.
Arbetsformer
Studenterna förvärvar sin kunskap avseende samtliga lärandemål genom en rad olika moment så som deltagande vid föreläsningar, seminarier, projektarbete och muntliga redovisningar. Lärandemål 1, 2 och 3 behandlas mer specifikt genom litteraturseminarium, enskilt arbete samt muntlig redovisning. Kunskap gällande lärandemål 4 och 5 förvärvas genom projektarbete i grupp och muntlig redovisning. Sammantaget uppnås samtliga lärandemål genom aktivt deltagande i ovan beskrivna moment.
Samtliga kursdagar är obligatoriska. Eventuell frånvaro vid obligatoriska moment kompenseras i samråd med examinator och sker genom en skriftlig uppgift om inte ett nytt tillfälle för uppföljning kan erbjudas under terminstid.
Bedömningsformer
Bedömningen av studenternas prestationer sker delvis utifrån aktivt deltagande vid föreläsningar, seminarier och muntlig redovisning av såväl grupparbete som enskilt arbete.
Lärandemål 1, 2 och 3 examineras genom att studenten gör ett individuellt skriftligt arbete, en muntlig redovisning av arbetet samt deltar i examinerande seminarium. Fokus för bedömningarna av dessa examinationsuppgifter är den enskilda studentens förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för grundläggande kunskaper om sexologi,diskutera sexualitetens roll i samhället samt analysera sexuella normer och sexuella uttrycksformer med hjälp av relevanta teorier och begrepp.
Lärandemål 4 och 5 examineras genom att studenten genomför ett projektarbete i grupp som redovisas muntligt och skriftligt. Fokus för bedömningen av denna examinationsuppgift är studentens förmåga att förklara och analysera tänkbara medicinska, psykologiska och sociala aspekter av sexuella problem samt redogöra för hur man kan möta sexuella frågeställningar i olika verksamheter.
För att erhålla betyget godkänt krävs att studenten genomfört samtliga obligatoriska delar med godkänt resultat. För att erhålla väl godkänt betyg krävs att examinationsuppgifterna dessutom karaktäriseras av god språkhantering, god struktur vad gäller form och innehåll, originalitet och metateoretisk förståelse.
Rätt till omtentamen
Student, som underkänts i tentamen, ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Tentamen och omtentamen genomförs på de tider som anges i schemat.
Kurslitteratur och övriga läromedel
Ambjörnsson F, (2016) Vad är queer? Stockholm: Natur och Kultur. 13-196. (183 s.)
Barker M, Iantaffi A, Gupta C, (2007) Kinky clients, kinky counselling? The challenges and potentials of BDSM. In: Moon, Lindsey, (Eds). Feeling Queer or Queer Feelings: Radical Approaches to Counselling Sex, Sexualities and Genders. London: Routledge. 106-124.1 (18 s.)
Bäckman M, (2010) Sex- och samlevnadsundervisning i skolan. I PO Lundberg, L Löfgren-Mårtenson (Red.) Sexologi. Stockholm: Liber. 423-429. (6 s.)
Carlström C, (2016) BDSM – Paradoxernas praktiker. Malmö: Malmö högskola. 13-19, 125- 215. (96 s.)
Elmerstig E, (2012) Kropp och psyke i den sexuella upplevelsen. I L Plantin & S-A Månsson (Red.) Sexualitetsstudier. Malmö: Liber. 46-62. (16 s.)
Elmerstig E, (2012) Sexuella problem och sexuella dysfunktioner, (2012) Kropp och psyke i den sexuella upplevelsen. I L Plantin & S-A Månsson (Red.). Sexualitetsstudier. Malmö: Liber. 235-253. (18 s.)
Folkhälsomyndigheten, (2017) Sexualitet och hälsa bland unga i Sverige. UngKAB15 – en studie om kunskap, attityder och beteende bland unga 16–29 år. Stockholm: Folkhälsomyndigheten. 18-144. (126 s.)
Forsberg M, (2010) Etnicitet och mångkulturella aspekter på sexualitet. I PO Lundberg & L Löfgren-Mårtenson (Red.) Sexologi. Stockholm: Liber. 143-148. (4 s.)
Helmius G, (2010) Sociosexuell utveckling i ungdomsåren. I PO Lundberg & L Löfgren-Mårtenson (Red.) Sexologi. Stockholm: Liber. 86-90. (4 s.)
Holmström C, (2012) Intimitet och sexuella handlingsstrategier i transnationella sociala rum. I: Plantin L, Månsson S-A, (Red.). Sexualitetsstudier. Malmö: Liber 211-232 21 s.
Johannisson K, (2010) Sexualiteten i historien. I PO Lundberg & L Löfgren-Mårtenson (Red.) Sexologi. Stockholm: Liber. 124-131. (7 s.)
Kosztovics A, (2014) Förhållningssätt till barns sexualitet. En intervjustudie bland förskolepersonal i Malmö stad. Malmö stad: Sociala resursförvaltningen. 8-50- 42 s.
Kulick Don, (2005) Four hundred Swedish perverts. A journal of Lesbian and gay studies 11, (2), 205-235. (30 s.)
Lennerhed L, (2010) Makten över reproduktionen-preventivmedel, abort och sterilisering i ett historiskt perspektiv, I: Lundberg PO, Löfgren-Mårtenson L, (Red.) Sexologi. Stockholm: Liber. 132-136. (4 s.)
Lewin B, (2010) Sexualiteten som social konstruktion. I PO Lundberg & L Löfgren-Mårtenson (Red.) Sexologi. Stockholm: Liber. 115-123. (8 s.)
Lindahl K, (2010) Sexualitet och hälsa i ett globalt perspektiv. I PO Lundberg & L Löfgren-Mårtenson (Red.) Sexologi. Stockholm: Liber. 436-442 (6 s.)
Lundberg T, Malmquist A & Wurm M, (2017) HBTQ+. Psykologiska perspektiv och bemötande. Stockholm: Natur och Kultur. 7-202, 281-299. (213 s.)
Lundberg PO, (2010) Läkemedel och sexualitet. I: Lundberg PO, Löfgren-Mårtenson L, (Red.) Sexologi. Stockholm: Liber. 297-305. (8 s.)
Löfgren-Mårtenson L, (2010): Unga med intellektuella funktionsnedsättningar och sexualitet, I: Lundberg PO, Löfgren-Mårtenson L, (Red.) Sexologi. Stockholm: Liber. 368–372. (4 s.)
Löfgren-Mårtenson L, (2013) Sexualitet. Malmö: Liber. (103 s.)
Plantin L, (2012) Föräldraskap och sexualitet. I L Plantin & S-A Månsson (Red.). Sexualitetsstudier. Malmö: Liber. 174-190. (16 s.)
Rubin G, (2003) Thinking Sex: Notes for a radical theory of the politics of sexuality. I: Parker R, Aggleton P, (Eds.) Culture, Society and Sexuality. 143-178. (34 s.)
Savin-Williams R C M, (2014) The new sexual-minority teenager: Freedom from traditional notions of sexual identity I: Kaufman, Powell, red. The meaning of sexual identity in the twenty-first century. New Castle, Cambridge Scholars. (16 s.)
Schönnesson L, (2010) Sexologi och etik. I: Lundberg PO, Löfgren-Mårtenson L, (Red.) Sexologi. Stockholm: Liber. 445-449. (4 s.)
Simon W, Gagnon J H, (2003) Sexual scripts. I: Parker R, Aggleton P, (Eds.) Culture, Society and Sexuality. New York: Routledge. 29-38. (9 s.)
Skoog I, (2008) Sexuality in Old Age. I B Traeen & B Lewin (Eds.) Sexuality in Context.89-100. (11 s.)
Skårner A, Svensson B, (2012) Rusmedel och sexualitet. I: Plantin L, Månsson S-A, (Red.). Sexualitetsstudier. Malmö: Liber 191-210. (19 s.)
Träskman P O, (2010) Sexuallagstiftning förr och nu. I: Lundberg PO, Löfgren-Mårtenson L, (Red.) Sexologi. Stockholm: Liber. 175–185. (10 s.)
Wegerstad L, (2015) När lagen möter sexualitet – straffrätt och tonåringars sexuella självbestämmanderätt. I: Lukkerz J, (Red.) Inkludera sexualitet! Berättelser om att göra skillnad. Malmö: RFSU . 71-87. (16 s.)
Weitzman G, Davidson J, Phillips RA, (2009) What psychology professionals should know about polyamory. Baltimore, National Coalition for Sexual Freedom. (29 s.)
Westgren N, (2010) Fysiska funktionsnedsättningar och sexualitet. I: Lundberg PO, Löfgren-Mårtenson L, (Red.) Sexologi. Stockholm: Liber. 361–367. (6 s.)
Östergren P, (2010) Att förstå prostitution. I: Lundberg PO, Löfgren-Mårtenson L, (Red.) Sexologi. Stockholm: Liber. 192-197. (5 s.)
Vetenskapliga artiklar om cirka 150 sidor tillkommer.
Kursvärdering
Kursansvarig lärare ansvarar för att två kursvärderingar genomförs. En formativ kursvärdering (s.k. temperaturtagning) görs efter halva delkursen. Denna sammanställs och återkopplas till studenterna snarast möjligt. Återkopplingen görs skriftligt på kursens hemsida eller muntligt under lektionstid. En summativ kursvärdering genomförs i anslutning till delkursens slutförande. Kursansvarig lärare återkopplar resultatet till studenterna på schemalagd tid. Minnesanteckningar från återkopplingen med ändringsförslag upprättas och görs tillgängliga på kursens hemsida.
Övergångsbestämmelser
Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omtentamen baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.