Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna
Kursen genomförs som en uppdragsutbildning på grundnivå.
Syfte
Syftet med kursen är att kursdeltagaren utvecklar kunskaper och färdigheter inom de civil- och offentligrättsliga områden som har särskild betydelse för det sociala arbetets teori och praxis.
Innehåll
Kursen ger en introduktion till rättsvetenskapen och till juridisk metod och allmän rättslära. I kursen behandlas målen och intentionerna med sociallagstiftningen samt genusaspekter och etiska dimensioner på dessa regelsystem. Med utgångspunkt i socialtjänstens vårdande och stödjande insatser studeras socialtjänstlagen, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga och lagen om vård av missbrukare i vissa fall. Delar av socialförsäkringsrätten studeras med tonvikt på funktionsnedsättning. Barnperspektiv i socialtjänstens arbete kommer att belysas. Dessutom studeras regler kring diskriminering. Reglerna om myndighetsutövning studeras med särskild tonvikt på rättssäkerhet och integritet för den enskilde och service till allmänheten. Regeringsformen, tryckfrihetsförordningen, förvaltningslagen, förvaltningsprocesslagen, kommunallagen, offentlighets- och sekretesslagen, dataskyddsförordningen samt regler om handläggning och dokumentation behandlas.
Därutöver kommer delar av den sociala civilrätten, såsom familjerätt, hyresjuridik och skuldsaneringsförfarandet, att belysas.
Lärandemål
Efter avslutad delkurs ska kursdeltagaren kunna
1. redogöra för rättssystemets uppbyggnad och innehåll samt juridisk metod,
2. reflektera över de rättsområden som styr relationerna mellan enskilda personer och myndigheter inom det socialrättsliga området,
3. tillämpa rättsregler på de rättsområden inom civilrätt och offentlig rätt som har särskild betydelse för stöd och vård med anknytning till de i kursen berörda lagstiftningarna i konkreta fallbeskrivningar, och
4. reflektera kring stödjande och vårdande insatser samt beslut inom de i kursen upptagna lagstiftningar i konkreta fallbeskrivningar och identifiera gränsdragnings- och bedömningsproblematik mellan dessa lagstiftningar samt genus och etiska dimensioner på dessa regelsystem.
Arbetsformer
Undervisningen bedrivs som IT-baserad distansutbildning. Kunskaperna utvecklas individuellt genom i huvudsak föreläsningar, litteraturstudier, material hämtat från internet, diskussion kring fallbeskrivningar och diskussionsforum. Kursdeltagaren ska individuellt planera och genomföra sina studier. Lärandemål 1 och 2 tränas genom att kursdeltagarna individuellt och i grupp arbetar med frågor som ställs i föreläsningarna kopplade till kurslitteratur, lagar, förordningar, föreskrifter och konventioner. Kursdeltagarna ska även diskutera frågor som de själva ställer i diskussionsforum samt tränas i att inhämta information från olika webbplatser och kritiskt granska dessa. Kursdeltagaren ska därutöver göra individuell skriftlig uppgift avseende både lärandemålen 1 och 2. Lärandemål 3 och 4 stöds genom gruppdiskussioner, kopplade till case och tolkning av gällande rätt där kursdeltagaren ska visa hur det egna ställningstagandet och värderingar kan påverka det sociala arbetet.
Av momenten är egen presentation, individuella skriftliga uppgifter och en gruppdiskussion obligatoriska.
Bedömningsformer
Lärandemål 1-4 examineras individuellt i en övergripande individuell skriftlig tentamen. Lärandemål 1 examineras dessutom genom en individuell skriftlig examinationsuppgift. Vidare examineras även lärandemål 2 individuellt genom arbete med ett case som kopplas till kurslitteraturen och till webbplatser. Lärandemål 3 och 4 examineras dessutom genom en individuell skriftlig reflektionsuppgift samt deltagande i en gruppdiskussion. Fokus i bedömningen av samtliga lärandemål ligger på förmågan att tydligt beskriva och argumentera för och motivera gjorda val i utredningsarbetet samt att reflektera över dessa val och över rättsreglernas tillämpning och utredningsarbetets konsekvenser. Specifika bedömningskriterier för samtliga bedömningar presenteras i studiehandledningen. Eventuell frånvaro i obligatoriska moment kompenseras genom individuell skriftlig inlämningsuppgift efter beslut av examinator.
För godkänt betyg på kursen krävs godkänt på individuell skriftlig tentamen, examinationsuppgifter, case-arbeten samt deltagande i en obligatorisk gruppdiskussion.
Rätt till omtentamen
Kursdeltagare, som underkänts i tentamen, ges möjlighet till maximalt fyra omtentamenstillfällen på samma kursinnehåll och med samma krav. Tentamen och omtentamen sker på överenskomna tider.
Kurslitteratur och övriga läromedel
Arvidsson E, (2019) Socialförsäkringsrätt – vid funktionsnedsättning och sjukdom. 3 uppl. Malmö: Gleerups Utbildning AB. 190 s.
Lundgren L, Sunesson P A, Thunved A, (2020) Nya sociallagarna: med kommentarer i lydelsen den 1 januari 2020. 33 uppl. Stockholm: Norstedts Juridik AB. 500 s.
Matteson M, (2017) Konsumenträtt med skuldsanering – en introduktion för professionsutbildningar. 1 uppl. Malmö: Liber.
Socialstyrelsen, (2015) Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten. Stockholm: Socialstyrelsen. 250 s. av 550.
Staaf A, (2019) Förvaltningsrätt – en introduktion för professionsutbildningar. 5 uppl. Malmö, Liber. 125 s.
Aktuell lagtext, vetenskapliga artiklar, rättsfall och arbetsmaterial tillkommer, cirka 400 s.
Kursvärdering
Kursansvarig lärare ansvarar för att en summativ kursvärdering genomförs efter kursens slutförande och för att resultatet av kursvärderingen återkopplas till deltagarna. Protokoll med ändringsförslag upprättas och görs tillgängligt på kursens hemsida under rubriken kursvärdering samt återkopplas också till de deltagare som påbörjar kursen vid nästkommande kurstillfälle.
Övergångsbestämmelser
Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska deltagarna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen, om inte annan begränsning överenskommes med uppdragsgivaren.