Grundläggande behörighet.

Kursens syftar till att ge en orientering i socialt arbete som ämnes-, forsknings- och verksamhetsområde, samt att studenten utvecklar de kunskaper som krävs för fördjupade studier i ämnet. Ett ytterligare syfte är att belysa och analysera kopplingen mellan teori och praktik i socialt arbete.

Kursen består av 5 delkurser.

I delkursen introduceras det sociala arbetets grundläggande förutsättningar; nationellt och internationellt. Dessutom behandlas ämnets centrala verksamhetsområden och begreppsbildning.

Efter avslutad delkurs skall studenten kunna

1. redogöra för och värdera olika synsätt på det sociala arbetets mål, utformning och innehåll i det mångkulturella samhället, i ett historiskt och teoretiskt perspektiv, och

2. redogöra för och reflektera kring grundläggande teoretisk begreppsbildning om det sociala arbetets organisationsformer och den sociala problematik som är dess arbetsfält.

För att uppnå lärandemål 1 och 2 presenteras först kursinnehållet vid föreläsningar för att bidra med en överblick av varje specifikt moment i kursen och där studenten tillägnar sig kunskaper i relation till teman i de två lärandemålen. Föreläsningarna följs sedan av seminarier där varje lärandemål i relation till förberedande läsning bearbetas

Lärandemål 1 och 2 examineras genom en individuell skriftlig tentamen. Fokus i bedömningen ligger på studentens förmåga att kunna redogöra för det sociala arbetets innehåll i relation till olika kontexter. Vidare bedöms studenters förmåga att kunna redogöra för och reflektera kring olika teoretiska begreppsbildningar inom socialt arbete.

För godkänt betyg på delkursen krävs godkänt på individuell skriftlig tentamen. För väl godkänt betyg på delkursen krävs väl godkänt på individuell skriftlig tentamen. För bedömningen använder examinatorn bedömningskriterier som utarbetats för respektive betygsnivå. Bedömningskriterierna finns att läsa i studiehandledningen.

Med utgångspunkt i klassiska och moderna sociologiska teorier behandlas såväl aktuella sociala företeelser som generella samhällsprocesser. Sociologisk teori diskuteras och tillämpas på olika fenomen i det moderna samhället som till exempel arbetsliv, socialisation, avvikande beteende, utbildning, familjeliv, social stratifiering, exklusion och inklusion, organisation, stat och statliga organ samt det civila samhället. Centrala sociologiska begrepp som klass, genus och etnicitet diskuteras och relateras till det sociala arbetet. Med hjälp av dessa begrepp belyses relationen mellan samhällsstruktur, social identitet och socialt handlande.

Efter avslutad delkurs skall studenten kunna

1. jämföra sociologiska teorier utifrån deras bidrag till analys av sociala problem och utveckling av det praktiska sociala arbetet,

2. redogöra för skillnader mellan begreppen aktörer och strukturer samt för samspelet mellan dessa, och

3. beskriva de maktstrukturer som påverkar genus, etnicitet och social differentiering med hjälp av intersektionella analyser.

För att uppnå lärandemål 1-3 presenteras först kursinnehållet vid föreläsningar för att bidra med en överblick av varje specifikt moment i delkursen och där studenten tillägnar sig kunskaper i relation till teman i de tre lärandemålen. Föreläsningarna följs sedan av två seminarier där varje lärandemål i relation till förberedande läsning bearbetas skriftligt. Det första seminariet syftar till att diskutera samhälleliga förändringsprocesser under moderniteten utifrån klassisk sociologisk teori. Det andra seminariet syftar till att diskutera aktuella samhällsproblem utifrån modern sociologisk teori. Samtliga seminarier ingår som obligatoriska moment.

Lärandemål 1-3 examineras genom en individuell skriftliga tentamina. Fokus i bedömningen ligger på studentens förmåga att kunna förstå sociologiska teorier i relation till det sociala arbetet samt redogöra för skillnader och samspel mellan begreppen aktör och struktur. Vidare bedöms studenters förmåga att kunna beskriva maktstrukturer inom fältet socialt arbete. Varje lärandemål examineras dessutom genom aktivitet i gruppdiskussioner och obligatoriska inlämningsuppgifter.

Frånvaro från obligatoriska moment inklusive obligatoriska seminarier kompenseras med en skriftlig inlämningsuppgift motsvarande ordinarie moment, enligt beslut av examinator.

För godkänt betyg på delkursen krävs godkänt på både de obligatoriska inlämningsuppgifterna, inklusive anslutande gruppdiskussion och den individuell skriftlig tentamen. För väl godkänt betyg på delkursen krävs godkänt på både de obligatoriska inlämningsuppgifterna, inklusive anslutande gruppdiskussion och väl godkänt på den individuella skriftliga tentamen. För bedömningen använder examinatorn bedömningskriterier som utarbetats för respektive betygsnivå. Bedömningskriterierna finns att läsa i studiehandledningen.

I delkursen fördjupas psykologiska teorier och metoder som har särskild relevans för dagens praktik i socialt arbete. Med utgångspunkt i de metoder för bedömning och behandling som rekommenderas av Socialstyrelsen läggs fokus på metodernas främsta underliggande kunskapsunderlag, det vill säga 1) Anknytningsteori, 2) KBT och 3) Systemisk familje- och kommunikationsteori. Anknytningsteorin har relevans för socialt arbete särskilt inom områden som berör omsorgskvalité i familjemiljö och professionell omsorg av barns och ungas psykiska ohälsa, fosterhemsplaceringar, tidiga interventioner och utredningar av familjer med psykosocial problematik. Teorin med samlingsnamnet kognitiv beteendeterapi (KBT) omfattar ett flertal sätt att bedriva socialt och psykologiskt behandlingsarbete med olika målgrupper och har på senare år fått allt större spridning i socialt arbete i Sverige, både på behandlingsinstitutioner och i öppenvården. Det tredje centrala perspektivet i kursen utgörs av kommunikations- och systemteori och dess betydelse för att förstå samspelet mellan människors personliga, relationsmässiga- och omgivande faktorer samt kommunikationsmönster och strukturer inom familjer.

Efter avslutad delkurs skall studenten kunna

1. redogöra för psykologiska teorier och begrepp med relevans för socialt arbete

2. tillämpa psykologiska teorier i analysen av fallbeskrivningar, där individens och familjens psykiska tillstånd undersöks med fokus på individuella, relationsmässiga- och omgivningsfaktorer, och

3. kritiskt reflektera kring likheter och skillnader mellan psykologiska perspektiv vars aktuella utvecklingar utgör ett kunskapsunderlag för professionella insatser inom det utredande och behandlande socialt arbete.

Undervisningen bedrivs i form av nätburna föreläsningar, grupparbeten och diskussioner. För att uppnå lärandemål 1 - 3 stöds studenterna pedagogiskt genom arbetsformer som föreläsningar och fallanalyser där studenterna tränar sina förmågor att tillämpa teoretiska begrepp med efterföljande lärarfeedback. Dessa uppgifter genomförs enskilt samt i mindre grupper och är ej obligatoriska men skall ses som pedagogiskt relevanta, då de utgör en metod för att utveckla en förståelse för hur teorierna kan fungera såväl som redskap för ökad självinsikt som redskap för analys och förståelse i det sociala arbetet med människor.

Lärandemål 1-3 examineras genom en individuell skriftlig hemtentamen. Fokus i bedömningen ligger på studentens förmåga att redogöra för psykologiska teorier och begrepp, att använda dessa för att analysera fallbeskrivningar, samt att visa ett reflekterande och kritiskt förhållningssätt till de teoretiska perspektiven.

För godkänt betyg på delkursen krävs godkänt på den individuella skriftliga tentamen. För väl godkänt betyg på delkursen krävs väl godkänt på den individuella skriftlig tentamen. För bedömningen använder examinatorn bedömningskriterier som utarbetats för respektive betygsnivå. Bedömningskriterierna finns att läsa i studiehandledningen.

Socialpolitikens utveckling och dess relationer till de politiska och ekonomiska strukturerna behandlas ur såväl nationellt som internationellt perspektiv. Den välfärdsstatliga regleringen avseende grundläggande lagstiftning, sociallagstiftning samt socialförsäkring diskuteras. Olika socialpolitiska modeller, samt förhållandet mellan offentlig sektor, privat sektor och frivillig sektor behandlas. Fokus ligger dels på problem associerade med implementeringen av socialpolitikens målsättningar dels på frågor om genus, invandring, globalisering och välfärdsstatens framtid.

Efter avslutad delkurs skall studenten kunna

1. redogöra för socialpolitiska teorier och begrepp av relevans för socialt arbete,

2. applicera socialpolitiska teorier och begrepp på sociala företeelser och sociala problem,

3. kritiskt granska de socialpolitiska teoriernas och begreppens relevans för praktik och forskning, och

4. kritiskt granska de socialpolitiska teorierna utifrån ett genus, klass och etnicitet.

För att uppnå lärandemål 1-4 presenteras först kursinnehållet vid föreläsningar för att bidra med en överblick av varje specifikt moment i kursen och där studenten tillägnar sig kunskaper i relation till de fyra lärandemålen. Föreläsningarna följs sedan av seminarier och inlämningsuppgifter.

Lärandemålen 1, 2, 4 tränas genom obligatoriska individuella skriftliga inlämningsuppgifter. Lärandemål 4 bearbetas dessutom genom en obligatorisk seminarieövning. Inlämningsuppgifterna samt seminarieövningen är obligatoriska.

Lärandemål 1-4 examineras genom en individuell skriftliga tentamen. Fokus i bedömningen ligger på studentens förmåga att kunna redogöra för och applicera socialpolitiska teorier i relation till det sociala arbetet. Vidare bedöms studenters förmåga att kritiskt kunna granska de socialpolitiska teorierna utifrån klass, genus och etnicitet samt dess relevans för fältet socialt arbete. Lärandemål 1, 2 och 4 examineras dessutom genom aktivitet i seminarium och inlämningsuppgifter.

Frånvaro från obligatoriska moment inklusive obligatoriska seminarier sker först och främst genom uppsamlingsseminarium och kan eventuellt kompenseras med en skriftlig inlämningsuppgift motsvarande ordinarie moment, enligt beslut av examinator.

För godkänt betyg på delkursen krävs godkänt på både de obligatoriska inlämningsuppgifterna samt seminarieuppgiften och den individuella skriftliga tentamen. För väl godkänt betyg på delkursen krävs godkänt på både inlämningsuppgifterna och seminarieuppgiften och väl godkänt på den individuella skriftliga tentamen. För bedömningen använder examinatorn bedömningskriterier som utarbetats för respektive betygsnivå. Bedömningskriterierna finns att läsa i studiehandledningen.

Delkursen syftar till att fördjupa och integrera olika perspektiv på socialt arbete, tillämpa etisk analys av det sociala arbetets verksamhet och problemområde, samt att utveckla studentens medvetenhet om sin egen och andras skrivprocesser och det akademiska skrivandets former.

Efter avslutad delkurs skall studenten kunna

1. reflektera kring samband mellan olika teoretiska perspektiv som bygger upp det sociala arbetet,

2. kritiskt reflektera över det sociala arbetets arbetsfält och etiska dilemman, och

3. tillägna sig grunderna i vetenskapligt skrivande.

Lärandemål 1-3 uppnås genom att studenterna under delkursen reflekterar kring socialt arbete utifrån hela kursens olika teoretiska perspektiv och sammanför dessa i en akademisk essä. Det akademiska skrivandet kommer att utvecklas genom kamratgranskning och lärarhandledning.

Lärandemål 1-3 examineras genom en individuell skriftlig uppgift. Fokus i bedömningen ligger på studentens förmåga att reflektera kring och förhålla sig kritisk till olika teoretiska perspektiv som bygger upp det sociala arbetet samt det sociala arbetets etiska dilemman. Dessutom bedöms hur studenten tillägnat sig grunderna i vetenskapligt skrivande.

För godkänt betyg på delkursen krävs godkänt på den individuella skriftliga uppgiften. För väl godkänt betyg på delkursen krävs väl godkänt på den individuella skriftliga uppgiften. För bedömningen använder examinatorn bedömningskriterier som utarbetats för respektive betygsnivå. Bedömningskriterierna finns att läsa i studiehandledningen.

För betyget godkänd på hela kursen krävs godkänt resultat på samtliga i kursens ingående moment i respektive delkurs. För väl godkänd krävs att man uppnått sammanlagt minst hälften av kursens poäng med betyget VG, dv säga minst 15 hp, samt att övriga moment är godkända.

Student som underkänts i tentamen, ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Tentamen och omtentamen genomförs på de tider som anges i schemat.

Dahlstedt M, Lalander P, (eds) 2018, Manifest: för ett socialt arbete i tiden, Studentlitteratur, Lund. 317 s.

Gudmundsson,P, (2012) Skrivanvisningar för studenter . Handfast handledning för studenter som skriver rapporter och examensarbete. Malmö högskola. Hälsa och samhälle. 16 s

Meeuwisse A, Swärd H (red), (2016) Socialt arbete: en grundbok, 3, [rev och utök], Stockholm: Natur och Kultur. 544 s.

Pettersson U, (red.) (2013) Etik och Socialtjänst. Om förutsättningar för det sociala arbetets etik. Fjärde upplagan. Lund: Gleerups, 112 s.

Dahlgren L, Starrin B, (2004) Emotioner, vardagsliv & samhälle - en introduktion till emotionssociologi. Första uppl. Malmö, Liber AB. 228 s. Senare tryckning av upplagan kan användas.

Repstad P, (2016) Sociologiska perspektiv i vård, omsorg och socialt arbete. Tredje uppl. Lund, Studentlitteratur. Ca 180 av 293 s. Senare upplaga/tryckning kan användas.

Ritzer G, Stepnisky J, (2015) Sociologisk teori. Andra uppl. Malmö, Liber AB. Ca 400 av 663 s. Tidigare upplaga kan användas.

Vetenskapliga artiklar tillkommer om cirka 200 s.

Gudmundsson P, (2018) Skrivanvisningar för studenter vid Fakulteten för Hälsa och samhälle. Malmö: Malmö universitet. 17 s.

Kaiser N, Lundberg M, (red) (2018), Psykologi för vårdprofessioner. Stockholm: Natur och Kultur (235 s av 328 s) (OBS! ny kurslitteratur)

Kåver A, (2009) KBT i utveckling. Stockholm: Natur och Kultur. s. 27-314, 287 s

Lundsbye M, Sandell G, Ferm R, Währborg P, Petit B, Fälth T & Holmberg B, (2010) Familjeterapins grunder. Ett interaktionistiskt perspektiv. Stockholm, Natur och Kultur. s. 25– 249. 224 s.Lundén K, (2010) Att identifiera omsorgsvikt hos förskolebarn. Stiftelse Allmänna Barnhuset, 2010:5 (127 s)

Wallroth P, (2010) Mentaliseringsboken. Stockholm: Karneval förlag (187 s)

Ca 100 sidor litteratur i form av vetenskapliga artiklar tillkommer.

Lundh Nilsson F, Werner E, (2019) Samhällsekonomi för socionomer, Gleerups Malmö 200 s.

Meuwisse, A (1999) Sköndalinstitutets arbetsrapport nr. 11 Ersta Högskola,”Debatten om välfärdsstaten och det civila samhället”, Sköndalinstitutet 1999, 27 s.

Olofsson, J (2020 ) Socialpolitik –en historisk bakgrund, internationella jämförelser och aktuella politiska utmaningar. Lund: Studentlitteratur 228 s.

Ytterligare vetenskapliga artiklar tillkommer om cirka 100 s.

Ask S, (2011) Hållbara texter: grunderna i formellt skrivande. Stockholm: Liber. 96 s.

Johansson, E., Laanemets, L. och Svensson, K. (2008) Handlingsutrymme. Natur och Kultur, 230 s.

Pettersson U, (red.) (2013) Etik och Socialtjänst. Om förutsättningar för det sociala arbetets etik. Fjärde upplagan. Lund: Gleerups, 112 s.

En summativ kursvärdering genomförs efter kursens slutförande. Kursansvarig lärare återkopplar resultatet till studenterna skriftligt via lärplattformen. Analys av kursvärdering i form av kursrapport upprättas och görs tillgängligt på kursens hemsida samt återkopplas till de studenter som påbörjar kursen vid nästkommande kurstillfälle.

Om en kurs har upphört eller genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.