Grundläggande behörighet

Syftet med kursen är att studenten förvärvar grundläggande kunskaper om funktionsnedsättning och dess livskonsekvenser för individen samt de funktionshinder som kan uppstå. Samhällsorganisationen och välfärdssystemets insatser och stöd behandlas. Kursen innehåller också fördjupning inom olika fält av funktionshinderforskning.

Kursen består av 4 delkurser.

I delkursen ges en medicinsk orientering om fysiska, psykiska, kognitiva och intellektuella funktionsnedsättningar som uppkommit genom långvarig sjukdom eller skador som är medfödda eller förvärvade. Innehållet fokuserar på omfattande och varaktiga nedsättningar som innebär att personen är i behov av omsorg/vård, stöd och service från samhället. Medicinska, personliga och sociala konsekvenser för viktiga livsområden som följd av funktionsnedsättning diskuteras och flerfunktionsnedsättningar och samsjuklighet lyftes fram. Dessutom innehåller kursen moment i vetenskapligt skrivande som kopplas till inlämningsuppgifterna.

Efter avslutad delkurs skall studenten kunna

1. beskriva fysiska, psykiska, kognitiva och intellektuella funktionsnedsättningar,

2. beskriva medicinska och sociala följder av funktionsnedsättningar och reflektera över dessa i ett aktivitets- och delaktighetsperspektiv,

3. beskriva hur funktionsnedsättning kan resultera i funktionshinder, och

4. tillämpa grunderna i vetenskapligt skrivande.

För att uppnå lärandemål 1-2 studeras föreläsningar, kurslitteraturen och populärvetenskapliga tidskrifter, web-sidor samt utbildningsfilmer. Vid föreläsningarna beskrivs de olika typerna av funktionsnedsättningar, de medicinska och sociala följderna för individen och samsjuklighet och flerfunktionsnedsättning. För lärandemål 1-2 förbereder studenten en översiktlig skriftlig sammanställning över diagnos och funktionsnedsättningar genom att ta del av livsberättelser och andra beskrivningar i skönlitteratur, filmer eller liknande. På lärplattformen presenteras och diskuteras de skriftliga sammanställningar. Studenten väljer därefter ett avgränsat område inom de vanligaste funktionsnedsättningarna och utvecklar i en skriftlig uppgift de sociala följderna av funktionsnedsättningar för att uppnå lärandemål 1-3. Lärandemål 3 uppnås också genom att studera litteratur om teoretiska modeller om funktionshinder. För att uppnå lärandemål 4 tar studenten del av dokument om grunderna för vetenskapligt skrivande. Kunskapen tillämpas sedan i samtliga skriftliga uppgifter.

Lärandemål 1 bedöms formativt genom individuella inlägg på lärplattform. Lärandemål 1-3 examineras genom ett individuellt skriftligt arbete. Det preliminära arbetet publiceras på gemensam forumsida där kamratgranskning sker. Därefter lämnas en slutgiltig version för examination. Fokus i bedömningen ligger på studentens förmåga att tydliggöra en korrekt bild av funktionsnedsättning och de viktigaste medicinska och sociala följderna samt att föra en relevant diskussion om hur funktionshinder kan förstås utifrån teoretiska modeller.

Lärandemål 4 examineras genom att studenten via den skriftliga individuella uppgiften visar sina tillägnade kunskaper om vetenskapligt skrivande som också utgör fokus i bedömningen. Samtliga skriftliga uppgifter utgör underlag för bedömningen. Kriterier för bedömningen specificeras i studiehandledningen. För att bli godkänd på delkursen krävs minst betyget godkänt på varje prov. För att erhålla betyget Väl godkänd på hela delkursen krävs betyget Väl godkänd på examinationen som behandlar lärandemål 1-3.

I delkursen ges en orientering om funktionsnedsättning i ett historiskt perspektiv. Välfärdssamhällets, funktionshinderpolitikens och intresseorganisationernas utveckling och dithörande begrepp belyses. Därutöver diskuteras aktuell lagstiftning och socialrättsliga frågor som rör individens möjligheter och rättigheter i samhället.

Efter avslutad delkurs skall studenten kunna

1. definiera och använda olika begrepp inom funktionshinderområdet,

2. redogöra för levnadsvillkoren för personer med funktionsnedsättning ur ett historiskt och välfärdsrelaterat perspektiv,

3. redogöra för offentliga och idéburna organisationer inom funktionshinderområdet, samt samverkan dem emellan ur ett nutida och historiskt perspektiv, och dess inverkan på personer med funktionsnedsättning,

4. redogöra för socialpolitiska och funktionshinderspolitiska riktlinjer, nationella såväl som internationella, och

5. redogöra för aktuell lagstiftning och välfärdsinsatser för personer med funktionsnedsättning.

För att uppnå lärandemål 1, 3 och 4 studeras föreläsningar, kurslitteraturen och utbildningsfilmer om begrepp inom funktionshinderområdet samt ges en socialpolitisk orientering om välfärdsstatens nutida riktlinjer och organisering. I föreläsningarna diskuteras även internationella riktlinjer och idéburna organisationer, samt samverkan mellan olika organisationer och dess påverkan på personer med funktionsnedsättning. För att stödja lärandemål 2 studeras dåtida och nutida levnadsberättelser. Lärandemål 5 uppnås genom föreläsningar om lagstiftning och välfärdsinsatser inom funktionshinderområdet. För att stödja lärandemålet genomförs obligatoriska seminarier på diskussionsforum kring aktuella lagområden i relation till fallbeskrivningar.

Lärandemål 1, 2 och 4 examineras genom skriftlig individuell uppgift. I fokus för bedömningen är Lärandemål 1, 2 och 4 examineras genom skriftlig individuell uppgift. I fokus för bedömningen är studentens förmåga att korrekt redogöra för begrepp och riktlinjer samt integrera dessa i en socialpolitisk och funktionshinderpolitisk kontext. Fokus för bedömningen ligger dessutom på visad förståelse om levnadsvillkoren för personer med funktionsnedsättning utifrån studerade källor. Lärandemål 3 examineras också genom en individuell uppgift. I fokus för bedömningen är studentens förmåga att redogöra för de idéburna organisationerna och dess betydelse för individen och kollektivet. Lärandemål 5 examineras vid en avslutande individuell skriftlig uppgift. Fokus i bedömningen är studentens förmåga att tolka lagar utifrån individuella fall och att integrera kunskaper om lagar och välfärdsinsatser i individens vardag. Eventuell frånvaro vid obligatoriska skriftliga seminarier kompenseras i samråd med examinator och sker genom ett nytt seminarietillfälle. Samtliga skriftliga uppgifter utgör underlag för bedömningen. För att bli godkänd på delkursen krävs minst betyget godkänt på varje prov. Kriterier för bedömningen specificeras i studiehandledningen. För att erhålla betyget Väl godkänd på hela delkursen krävs betyget Väl godkänd på examinationerna som behandlar lärandemål 1, 2, 4 och 5.

Fokus i delkursen är samhällets verksamheter avsedda att möta individer med funktionsnedsättning och deras behov av behandling, rehabilitering och habilitering och mötet mellan dessa. Etiska frågor och förutsättningar för brukarinflytande granskas.

Efter avslutad delkurs skall studenten kunna

1. redogöra för rehabiliterings- och habiliteringsverksamheter och samverkan dem emellan,

2. beskriva professionella aktörers insatser och metoder i samband med individens behandling, rehabilitering och habilitering,

3. beskriva aktiv brukar- och anhörigmedverkan och delaktighet i behandling, rehabilitering och habilitering, och

4. redogöra för grundläggande etiska teorier och frågeställningar samt granska egna och andras attityder och förhållningssätt till funktionsnedsättning/funktionshinder.

För att uppnå lärandemål 1-4 studeras föreläsningar, kurslitteraturen, utbildningsfilmer och websidor. Som stöd för lärandemål 2 granskas också olika arbetsmetoder för rehabilitering och habilitering i litteratur och via webbaserade sidor där det på den skriftliga uppgiften ges en formativ skriftlig återkoppling. För att uppnå lärandemål 3 förbereder studenten genom att diskutera ett fall i en mindre grupp på lärplattformen, med kamratgranskning som ett avslutande moment.

Lärandemål 1-2 examineras genom skriftlig individuell uppgift. I fokus för bedömningen är studentens förmåga att korrekt föra resonemang kring vilka verksamheter, insatser och metoder som kan vara aktuella. Lärandemål 3 examineras via individuellt skriftligt inlägg och kamratgranskning på lärplattform. Fokus för bedömning av lärandemål 3 är studentens förmåga att konkretisera möjlig medverkan och att diskutera denna medverkan både utifrån brukarens och den anhöriges perspektiv. Lärandemål 4 examineras genom ett skriftligt individuellt reflektionspaper där fokus för bedömningen är förmågan att identifiera attityder och att förklara dessa utifrån etiska teorier. Samtliga skriftliga uppgifter utgör underlag för bedömningen. För att bli godkänd på delkursen krävs minst betyget godkänt på varje prov. Kriterier för bedömningen specificeras i studiehandledningen. För att erhålla betyget Väl godkänd på hela delkursen krävs betyget Väl godkänd på examinationerna som behandlar lärandemål 1, 2 och 4.

Delkursen ger en presentation av svensk funktionshinderforskning. Utgångspunkten är ämnets mång- och tvärvetenskapliga karaktär. Därutöver diskuteras forskningsetiska aspekter och dilemman.

Efter avslutad delkurs skall studenten kunna

1. beskriva funktionshinderforskning,

2. redogöra för ett vetenskapligt arbete inom funktionshinderforskning,

3. diskutera genus- och etnicitetsaspekter i frågor som rör personer med funktionsnedsättning,

4. beskriva forskningsetik i relation till funktionshinderforskning, och

5. reflektera över den egna kunskapsinhämtningen och behov av ytterligare kunskap inom området.

För att uppnå lärandemål 1 studeras kurslitteraturen, tillgängliga föreläsningar och populärvetenskapliga tidskrifter. Studenten väljer därefter en avhandling som läses och bearbetas för att uppnå lärandemål 2. Lärandemål 3 uppnås genom att studera två vetenskapliga artiklar. För att uppnå lärandemål 4 läser och bearbetar studenten ett dokumenterat genomfört forskningsprojekt. Studentens egna tankar och analyser ligger till grund för att uppnå lärandemål 5.

Lärandemål 1 examineras genom att en redogörelse av funktionshinderforskning görs och lärandemål 2 examineras genom att avhandlingen sammanfattas. De båda individuella skriftliga inlämningarna publiceras på gemensam forumsida på lärplattform där diskussion äger rum. Fokus i bedömningen ligger på studentens förmåga att tydliggöra en bild av olika områden och kluster inom funktionshinderforskningsfältet och på studentens förmåga att påvisa att det huvudsakliga innehållet i en avhandling har uppfattats. Lärandemål 3 och 4 examineras genom skriftlig individuell inlämningsuppgift. Fokus i bedömningen för lärandemål 3 är studentens förmåga att uppmärksamma och diskutera mångfaldsperspektivet inom fältet och för lärandemål 4 förmågan att beskriva etiska synsätt som har rått och råder vid funktionshinderforskning. Lärandemål 5 examineras genom inlägg på diskussionsforum på lärplattform där fokus i bedömningen utgör studentens besvarande av samtliga frågeställningar. Samtliga skriftliga uppgifter utgör underlag för bedömningen. För att bli godkänd på delkursen krävs minst betyget godkänt på varje prov. Kriterier för bedömningen specificeras i studiehandledningen. För att erhålla betyget Väl godkänd på hela delkursen krävs betyget Väl godkänd på examinationerna som behandlar lärandemål 1 och 4.

För att bli godkänd på kursen krävs betyget Godkänt på respektive delkurs. För att uppnå betyget Väl godkänd på hela kursen krävs betyget Väl godkänd på minst tre av delkurserna.

Student som underkänts i tentamen ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Tentamen och omtentamen genomförs på de tider som anges i schemat.

Brunt D, Bejerholm U, Markström U, Hansson L, (red.) (2020). Att leva med psykisk funktionsnedsättning: livssituation och effektiva vård- och stödinsats. (Tredje upplagan). Lund: Studentlitteratur. 105 s.

Danermark B, (2005) Att (åter)erövra samtalet: en bok om hörselskada och kommunikation. Örebro: Läromedia. 60 s.

Dysthe O, Hertzberg F, Hoel T L, (2011) Skriva för att lära: skrivande i högre utbildning. 2. [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur. 100 s.

Grundén I, (2005) Att återerövra kroppen: en studie av livet efter en ryggmärgsskada. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet. 75 s.

Grönvik L, (2007) Definitions of disability in social sciences: methodological perspectives. Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, Uppsala. 10 s.

Gudmundsson P, (2018) Skrivanvisningar för studenter vid fakulteten vid hälsa och samhälle. Utbildningsnämnden. Fakulteten Hälsa och Samhälle

Ineland J, Molin M, Sauer L, (2019) Intellektuell funktionsnedsättning, samhälle och välfärd. 3., [rev.] uppl. Malmö: Gleerup. 100 s.

Kroksmark U, (Red.) (2013) Se på mitt sätt: om barn och unga med synnedsättning. Lund: Studentlitteratur. 100 s.

Lindqvist R, (2020). Socialvetenskapliga perspektiv på funktionshinder: medborgarskap, delaktighet och tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. (Upplaga 1). Lund: Studentlitteratur. 130 s.

Lorentz D, (2018) Stress och psykisk ohälsa hos unga med autism och aspergers syndrom. Stockholm: Gothia Förlag AB. 160 s

Lundin L, Mellgren Z, (Red.) (2012) Psykiska funktionshinder: stöd och hjälp vid kognitiva funktionsnedsättningar. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur. 55 s.

Söderman L, Nordlund M, (Red.) (2019) Omsorgsboken: möjligheter och svårigheter vid intellektuell funktionsnedsättning. 6:e uppl. Stockholm: Liber. 100 s.

Vargus-Adams J N, Majnemer A, (2014). International Classification of Functioning, Disability and Health (ICF) as a Framework for Change: Revolutionizing Rehabilitation. Journal of Child Neurology, 29(8), 1030–1035.

Den obligatoriska kurslitteraturen kompletteras med, UR-filmer, web-sidor samt aktuella rapporter, ca 100s.

Arvidsson E, (2019) Socialförsäkringsrätt: vid funktionsnedsättning och sjukdom. 3. uppl. Malmö: Gleerups Utbildning. 140 s.

Brunt D, Bejerholm U, Markström U, Hansson L, (red.) (2020). Att leva med psykisk funktionsnedsättning: livssituation och effektiva vård- och stödinsats. (Tredje upplagan). Lund: Studentlitteratur. 50 s.

Brusén P, (2014) Livet en gång till: en ryggmärgsskadad möter svensk handikappolitik. 2. uppl. Malmö: Égalité. 240 s.

Ineland J, Molin M, Sauer L, (2019) Intellektuell funktionsnedsättning, samhälle och välfärd. 3., [rev.] uppl. Malmö: Gleerup. 100 s.

Larsson M, Larsson L G, (2020) LSS 2020. Helsingborg: Komlitt. 216 s.

Lindqvist R, (2017) Funktionshindrade i välfärdssamhället [aktualiserade] 4 uppl. Malmö: Gleerup. 180 s.

Lundin L, Mellgren Z, (2012) Psykiska funktionshinder: stöd och hjälp vid kognitiva funktionsnedsättningar. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur. 27 s.

Myndigheten för delaktighet, (2019) Uppföljning av funktionshinderspolitiken 2018. 48 s.

Regeringskansliet, (2017) Prop. 2016/17:188. Nationellt mål och inriktning för funktionshinderspolitiken, s 1-33. 33 s.

Författningstext och texter från hemsida tillkommer, ca 100 s.

Brunt D, Bejerholm U, Markström U, Hansson L, (red.) (2020). Att leva med psykisk funktionsnedsättning: livssituation och effektiva vård- och stödinsats. (Tredje upplagan). Lund: Studentlitteratur. 80 s.

Ekholm J, Vahlne Westerhäll L, Bergroth A, Schüldt Ekholm K, (red.) (2015) Rehabiliteringsvetenskap: rehabilitering till arbetslivet i ett flerdisciplinärt perspektiv. 3., [omarb.] uppl. Lund: Studentlitteratur. . 184 s.

Gullacksen A-K, Hejdedal R M, (2014:1) Delaktighetsmodellen – en väg mot empowerment. Uppföljningsstudier av erfarenheter från Skåne. FOU Välfärd. 2014:1. 107 s.

Hansson K, Nordmark E, (red.) (2015) Att arbeta med delaktighet inom habilitering. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur. 188 s.

Henriksen J-O, Vetlesen A J, (2013) Etik i arbete med människor. 3., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur. 250 s.

Lewin B, (2019) För din skull, för min skull eller för skams skull? Om LSS och bemötande. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur. 140 s.

Lundin L, Mellgren Z, (2012) Psykiska funktionshinder: stöd och hjälp vid kognitiva funktionsnedsättningar. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur. 70 s.

Strandberg T, (red.) (2011) Förhållningssätt och möten: arbetsmetoder i social omsorg. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur. 120 s.

Engelskspråkiga tidskriftsartiklar tillkommer, ca 25 s.

Ali Z, Fazil Q, Bywaters P, Wallace L, Singh G, (2001) Disability, Ethnicity and Childhood: A critical review of research. Disability & Society, 16 (7), 949-968.

Uppsala universitet. Centrum för forskning om funktionshinder. Tidskriften: Forskning om funktionshinder pågår. www.cff.uu.se/Tidskrift_/ ca 25 sidor

Forsman B, (1997) Forskningsetik - en introduktion. Lund: Studentlitteratur. 138 s.

Frykman E, (1998) Sockerförsöket. Scandia, 64 (1), 69-114.

Grönvik L, (2007) Definitions of disability in social sciences: methodological perspectives. Diss. (sammanfattning) Uppsala: Uppsala universitet, 2007. 33 s. Tillgänglig på Internet.

Lag (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor.

Lindberg L, (2016) Svensk forskning om funktionshinder. Forskningen som haltar. Hörselskadades Riksförbund. Tillhandahålles på kursen. 30 s.

Rönnberg J, Classon E, Danermark B, Karlsson T, (2011) Forskning om funktionsnedsättning och funktionshinder 2002-2010. Kartläggning, analys och förslag. FAS. 55 s.

Söder M, (red.) (2005) Forskning om funktionshinder: problem, utmaningar, möjligheter. Lund: Studentlitteratur. 100 s.

Söder M, (2013) Swedish social disability research: a short version of a long story, Scandinavian Journal of Disability Research, 15, 90-107, suppl.

Traustadóttir R, Sigurjónsdóttir H B, (2008) The “Mother” behind the Mother: Three Generations of Mothers with Intellectual Disabilities and their Family Support Networks. Journal of Applied Research in Intellectual Disabilities, 21, 331-340.

Vetenskapsrådet, (2017) God forskningssed? Vetenskapsrådets rapportserie. 75 s.

Självvald litteratur om c:a 300 sidor tillkommer.

Kursansvarig lärare ansvarar för att en formativ kursvärdering (temperaturtagning) genomförs efter halva kursen. Denna återkopplas skriftligt och muntligt till studenterna snarast möjligt. En summativ kursvärdering genomförs i anslutning till kursens slutförande. Kursansvarig lärare återkopplar resultatet till studenterna under början av nästkommande kurs. Minnesanteckningar från återkopplingen görs tillgängliga för kursens studenter samt återkopplas till de studenter som påbörjar kursen vid nästkommande kurstillfälle.

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omtentamen baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Behörighet ändrad enligt UHR, områdesbehörighet borttagen.