Kursplan hösten 2018
Kursplan hösten 2018
Benämning
Historia och lärande: Perspektiv på historia II
Engelsk benämning
History and Education: Perspectives on History II
Kurskod
HL723C
Omfattning
15 hp
Betygsskala
UV / Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG)
Undervisningsspråk
Svenska, inslag av engelska kan förekomma.
Beslutande instans
Fakulteten för lärande och samhälle
Fastställandedatum
2018-09-27
Gäller från
2018-09-28
Behörighetskrav
Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: HL702C Historia och lärande: Våra svenska 1900-tal (genomgången)
Se även tillträdeskrav i utbildningsplanen.
Utbildningsnivå
Avancerad nivå
Inget huvudområde.
Fördjupningsnivå
A1F
Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna
Kursen ingår i ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 samt gymnasieskolan.
Studenterna kan läsa motsvarande kurser med olika perspektiv vid Malmö högskola eller vid andra lärosäten varvid validering sker efter nödvändig komplettering.
Syfte
Kursen syftar till att studenten ska utveckla fördjupade kunskaper om hur historia skapas och förmedlas, utifrån nutidens frågor till det förflutna, och med beaktande av metodiska problem förknippade med historiskt källmaterial. Dessa historievetenskapliga och didaktiska perspektiv behandlas i delkurs 1 med fokus på kulturarv, och i delkurs 2 med fokus på genus, jämställdhet och normkritiska perspektiv.
Innehåll
Delkurser
Perspektiv på historia II: Att bruka kulturarv, 7.5 hp
Delkursens innehåll
I delkursen fördjupas olika perspektiv på historieförmedling med fokus på kulturarvsinstitutionernas förmedling av tiden för industrialiseringsprocessen. Arbete med källor och källkritisk metod är en progression från källarbetet i tidigare programkurser.
Delkursens lärandemål
Efter avslutad delkurs ska studenten kunna…
- problematisera och värdera begreppet kulturarv, och teorier om kulturarv
- analysera och värdera olika perspektiv på förmedling av kulturarv på olika arenor i samhället
- sammanställa och tillämpa aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete rörande kulturarvssektorn
- utveckla ett undervisningsupplägg, som är teoretiskt förankrat och kopplat till styrdokument, och som bygger på självständig analys och kritisk värdering av historieförmedlande verksamhet
- diskutera och hantera källkritiska och metodiska problem förknippade med användningen av olika typer av historiskt källmaterial
- visa fördjupade kunskaper om historia, historiska perspektiv och historieförmedling då analys och kritisk värdering av historieförmedlande verksamheter omsätts i kvalificerad historieundervisning
Delkursens arbetsformer
Kursen innehåller varierande arbetsformer. Alla lärandemål behandlas i föreläsningar, litteratur- och diskussionsseminarier, övningar, muntliga och skriftliga presentationer, samt studiebesök.
Delkursens bedömningsformer
Lärandemål ett examineras genom en individuell skrivuppgift.
Examinationen av lärandemål två, tre och fyra sker i skriftlig och muntlig form inom ramen för ett grupparbete.
Vid ev omexamination kan examinationsformen ändras till individuell skriftlig examination.
Perspektiv på historia II: Genushistoria, 7.5 hp
Delkursens innehåll
I delkursen fördjupas ett genus- och jämställdhetsperspektiv på historia och historieförmedling, där även maskulinitet, intersektionalitet, HBTQ och normkritiskt förhållningssätt tas upp. Kursen behandlar genushistoriska förändringsprocesser, begreppsutveckling samt begreppsanvändning.
Delkursens lärandemål
Efter avslutad delkurs ska studenten kunna…
- analysera och förklara komplexa historiska förändringar av människors levnadsvillkor i ett genusperspektiv
- diskutera och problematisera teoretiska begrepp som genus, jämställdhet, maskulinitet, intersektionalitet, HBTQ och normkritiskt förhållningssätt samt argumentera för deras användning i historieskrivning
- planera, didaktiskt värdera och kommentera undervisning om historiska förändringar i ett genusperspektiv, genom att visa på alternativa strategier, inom ramen för skolans styrdokument
Delkursens arbetsformer
Kursen innehåller varierande arbetsformer. Arbetsformerna, som kan utgöras av föreläsningar, diskussionsseminarier, övningar, och kortare muntliga och skriftliga presentationer, utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan med studenterna.
Delkursens bedömningsformer
Examinationen av lärandemål ett och två består av en individuell skriftlig tentamen.
Lärandemål tre examineras inom ramen för ett grupparbete, genom muntlig redovisning med skriftligt underlag vid ett didaktiskt seminarium.
Vid ev omexamination kan examinationsformen ändras till individuell skriftlig examination.
Kurslitteratur och övriga läromedel
Perspektiv på historia II: Att bruka kulturarv, 7.5 hp
Eliasson, Per (2008). “Kulturarv och medborgerlig bildning i den svenska grundskolan.” I: Lars-Eric Jönsson, Anna Wallette och Jes Wienberg (red.) Kanon och kulturarv. Historia och samtid i Danmark och Sverige. Lund: Makadam Förlag (s. 184-200) (16 s)
Johansson, Christina (2015). Museums, migration and Cultural Diversity. Swedish museums in tune with times? Studien Verlag, Innsbruck (110 s)
Magnusson, Lars, (2012) Sveriges ekonomiska historia, Studentlitteratur, Lund s 199-452, (253 s)
Museerna och HBTQ: en analys av hur museer och andra utställare kan belysa perspektiv rörande homosexuella, bisexuella, transpersoner och queera personer. (2015) Visby: Riksutställningar (65 s).
Rosenlund, David (2015). “Source criticism in the classroom: An empiricist straitjacket on pupils’ historical thinking?” Historical encounters Vol 2:1.(elektronisk resurs) (10 s)
Aktuella styrdokument
Artiklar, kapitel, och källmaterial i urval, se kursguide. Valbar litteratur väljs i samråd med kursledaren. (totalt ca 420 s)
Perspektiv på historia II: Genushistoria, 7.5 hp
Bromseth, Janne & Darj, Frida (2010). Normkritisk pedagogik. Makt, lärande och strategier för förändring. Uppsala: Centrum för genusvetenskap (s. 7-287) (280 s.)
Hedlin, Maria (2010). Lilla genushäftet 2.0: om genus och skolans jämställdhetsmål. Växjö: Instutitutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, Linnéuniversitetet
(44 s.) [elektronisk resurs]
Martinsson, Lena och Reimers, Eva (2014). Skola i normer. Malmö: Gleerups Utbildning (s. 7-174) (167 s.)
Rydström, Jens och Tjäder, David (2010). Kvinnor, män och alla andra. En svensk genushistoria. Lund: Studentlitteratur (s. 5-270) (265 s.)
Skolverket (2005). Hela livet. 50 år med sex och samlevnadsundervisning. (100 s.) www.skolverket.se
Skolverket (2010). Till rektor: hedersrelaterat våld och förtryck. Skolans ansvar och möjligheter. (s. 5-30) (25 s.) www.skolverket.se
Aktuella styrdokument.
Kursvärdering
Högskolan ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).